Ett litet himmelrike på jorden
Från ett tal under ett andligt möte vid Brigham Young-universitetet den 9 november 1976. För hela texten på engelska, gå till speeches.byu.edu.
Ett celestialt äktenskap kräver att man lever ett hängivet, värdigt liv och följer celestiala principer som leder till lycka i det här livet och upphöjelse i nästa.
Tempelvigseln beskriver den plats dit du går för att få en evig vigsel förrättad. Ett celestialt äktenskap är vad du skapar genom att trofast följa de heliga förbund du ingår under tempelvigseln.
När löftena har avgetts kräver ett celestialt äktenskap att man lever ett hängivet, värdigt liv och följer celestiala principer som leder till lycka i det här livet och upphöjelse i nästa. Om vi efterlever lagarna som rör celestialt äktenskap kommer vi, tillsammans med vår maka och våra barn, att kunna ha ett litet himmelrike på jorden. Och när vi följer dessa lagar, följer vi samma lagar som tillämpas i himlen. Vi övar på att leva med Fadern och Sonen och med vår familj i kommande evigheter. Detta är för mig budskapet som Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga har till världen.
Valet av en livskamrat
Ensamstående medlemmar i kyrkan frågar ofta: ”Hur hittar jag rätt person att gifta mig med?” Låt mig föreslå ett sätt. Uppskatta vilken andlig nivå dina eventuella framtida livskamrater befinner sig på. För det första: Om de är medlemmar i kyrkan, är de då aktiva och fullkomligt hängivna, eller är de passiva eller fientligt inställda till kyrkan? Om de inte är medlemmar, är de då mottagliga för evangeliet och dess lärdomar eller är de ovilliga att lära sig om eller fientligt inställda till kyrkan?
Om du gifter dig med en aktiv medlem i templet för tid och all evighet inom det nya och eviga förbundet, kommer du då att få några problem? Ja. Kommer ni att kunna lösa dem? Ja. Har ni större chans att lösa dem och stärka ert vittnesbörd än om ni inte hade gift er i templet? Ja. Men om du gifter dig med någon som är fientligt inställd till kyrkan eller passiv i fråga om evangeliet så sätter du dig själv i en position där du en dag upptäcker att du kanske måste välja mellan den personen och kyrkan. Det är ett mycket tungt ansvar.
När du väljer din livskamrat, se då till att ni båda har en önskan att ha en celestial äktenskapsrelation, en önskan att ha en livskamrat för evigt, en önskan att få vara tillsammans som familj för evigt och en önskan att leva i vår himmelske Faders närhet.
Lydnad mot lagen
Herren har gjort det klart för oss att vi bara kan vara tillsammans i evigheten med vår livskamrat om vi följer lagen. I en nutida uppenbarelse säger han:
”Bered därför ditt hjärta på att ta emot och lyda de lärdomar som jag står i begrepp att ge dig, ty alla som får denna lag uppenbarad för sig måste lyda den.
”Ty se, jag uppenbarar ett nytt och evigt förbund för er” (L&F 132:3–4).
Varje medlem i kyrkan bör läsa och studera kapitel 132 i Läran och förbunden. Inser du att det inte finns någon mellan Herren och beseglaren när han utför beseglingsförrättningen? Det är en vacker och rörande ceremoni.
Det djupa underliggande syftet med tempeläktenskapet klargjordes av Återlösaren själv när han sade: ”Och rörande det nya och eviga förbundet [äktenskapet] så instiftades det för min härlighets fullhets skull, och den som tar emot en fullhet därav måste och skall följa lagen, annars blir han fördömd” (L&F 132:6).
Herren sade också: ”Om därför en man äktar en hustru i världen, och han inte gifter sig med henne enligt mig eller mitt ord och ingår förbund med henne så länge han är i världen, och hon med honom, så är deras förbund och äktenskap inte i kraft när de är döda och när de har lämnat världen. Därför är de inte bundna genom någon lag när de har lämnat världen” (L&F 132:15).
Inser vi att det står i Läran och förbunden att om vi inte ingår celestialt äktenskap så kan vi inte nå den högsta graden i det celestiala riket (se L&F 131:1–4)? Det är också tydligt vad som händer dem som aldrig tar emot tempeläktenskapets välsignelser: Deras band gäller tills döden skiljer dem åt — något som är mycket sorgligt att tänka på.
Ändamålet med evangeliet och syftet med celestialt äktenskap är inte bara att hålla oss samman utan också att kvalificera oss för vår himmelske Faders högsta belöning: upphöjelse i det celestiala riket, tillökning i det riket, och evigt liv tillsammans med vår familj.
Sträva uppåt tillsammans
Ett celestialt äktenskap är som att klättra uppför ett berg. Du binder fast dig vid en evig livskamrat och ni börjar klättra uppför berget. När barnen kommer binder ni fast dem också och fortsätter klättra. Repen håller samman alla bergsklättrare, men vinden, regnet, snön och isen — världens utmaningar — sliter i er för att rycka er bort från berget.
Hur kommer man upp till toppen? Om mamman eller pappan ger upp och skär av repet som binder dem till varandra och till deras barn så är risken stor att någon ramlar ner från berget och kanske drar med sig andra familjemedlemmar. Hela familjen kan ramla ner från berget och aldrig nå den eviga toppen. Vi får inte ta den risken. Låt oss alltid tänka på att som medlemmar i en familj är vi bundna till ett bergsklättrarteam som försöker återvända till vår himmelske Faders närhet.
Ett populärt ordstäv lyder: ”Du lyfter upp mig och jag lyfter upp dig, och vi klättrar uppåt tillsammans.”
Partnerskapet i ett äktenskap är ingen krycka. Du ska inte gifta dig med någon som du tror är på en högre nivå än änglarna och sedan luta dig mot den personen. I stället ska du utveckla dig själv och dina egna gåvor och talanger. När ni utvecklas så växer ni samman, och stöttar och stärker varandra.
Innan min hustru och jag gifte oss sade jag till henne: ”Vet du, Mary, jag känner att för att bli framgångsrik i mitt yrke så måste jag arbeta hårt inom landet, och kanske även internationellt. Vill du göra den resan med mig?” Hon sade att det ville hon. När vi hade varit gifta i tio år blev jag ombedd att åka till England och hon följde med mig. Sedan åkte vi till Tyskland och senare till Spanien. Hon blev internationell, multikulturell och flerspråkig tack vare att hon hade bestämt sig för att vi skulle arbeta och växa tillsammans.
Kom ihåg att behandla varandra med vänlighet och att respektera varandra för dem ni är och vad ni vill bli.
Jag minns en kvinna i min församling för en del år sedan när jag var biskop. Hon och hennes make hade problem i äktenskapet. När de pratade med mig började hon trycka ner sin make inom alla områden där en man behöver beröm för att kunna respektera sig själv. Hon pratade om hans otillräcklighet som far, hans otillräcklighet i den äktenskapliga relationen, hans otillräcklighet som försörjare och hans otillräcklighet i fråga om sociala situationer.
Jag frågade henne: ”Varför gör du så här mot en man som du borde älska och stödja?”
Hon svarade: ”Det är mycket bättre att bråka med någon man älskar för då vet man hur man kan göra honom mest illa.”
Och hon menade det.
Men som sista dagars heliga ska vi använda vår fria vilja och utnyttja våra möjligheter till tillväxt. Alla har svagheter. Motståndaren känner till vilka akilleshälar dina närstående, vänner, rumskamrater, bröder, systrar och föräldrar har. Vet du vilken din akilleshäl är? Vet du vilka situationer du måste hålla dig borta ifrån och vilka dina svagheter är? Hemligheten med ett lyckligt äktenskap är att skydda akilleshälen och inte utnyttja svagheterna hos dem du känner bäst, älskar mest och i slutändan kan såra mest.
”Styrk därför dina bröder i alla dina samtal, i alla dina böner, i alla dina förmaningar och i allt du gör” (L&F 108:7). Med andra ord så ska vi hjälpa varandra varje dag när vi ber, när vi pratar, när vi förmanar och i allt annat vi gör.
Jag minns ett ungt par som just hade tagit examen från universitetet. En förälder gav dem ett hem. Den andra föräldern gav dem möbler och en ny bil. De fick allt i världen till skänks. De var skilda inom tre år. De hade inte arbetat och uppoffrat. De hade lutat sig på varandra och på sina föräldrar som på en krycka. De hade blivit krymplingar. De hade inte vuxit. De hade inte fått lära sig något den svåra vägen. De hade inte brytt sig om att få äktenskapet att fungera. Försäkra er om att ni uppoffrar, pratar och växer tillsammans.
Ömsesidigt stöd
När jag hade verkat som äldstekvorumpresident, grenspresident och biskop inom en tidsrymd av fem år flyttade vi till en annan församling. Min hustru kallades snart som hjälpföreningspresident. Hon var på sitt första möte med biskopen medan jag jagade våra två minstingar uppför och nerför korridorerna och genom parkeringsplatsen och kulturhallen. Det var första gången jag hade behövt vänta. Jag väntade i en och en halv timme. När Mary kom ut från biskopens kontor hade jag en pojke på armen och en vid handen. Jag vågade inte säga något, men jag gav henne en blick som sade: ”Inser du att du har låtit mig vänta i en och en halv timme?”
Allt hon gjorde var att sträcka upp fem fingrar och säga: ”Fem år.” Det var så länge som hon hade väntat på mig. Då började jag inse att det skulle bli mitt jobb att stötta min hustru i hennes kallelse precis som hon hade stöttat mig i mina kallelser.
Jag ber er att inte luta er mot er maka som om han eller hon var en krycka, utan att vara starka, stärka varandra och be om hjälp när ni ber tillsammans varje kväll. Jag vittnar om att de stunder i livet då jag har varit olycklig, deprimerad eller ledsen, har varit när jag har avvikit, om så bara en liten bit, från Herrens lärdomar. Att du verkligen må bli lycklig och känna glädje i ett celestialt äktenskap, med ett litet himmelrike på jorden, är min bön.