Bör jag välja arbete eller kyrkan?
Kenya Ishii, Japan
Min hustru och jag vigdes 1981 i templet i Tokyo i Japan. Vårt liv efter giftermålet var inte lätt i början. Jag var tacksam att ha ett jobb, men vi hade svårt att klara våra utgifter. Vi bad vår himmelske Fader om hjälp och gjorde vårt bästa för att klara utgifterna och betala vårt tionde. Vi visste att om vi litade på Herren, skulle han hjälpa oss.
En vecka kom både min fru och min vän till mig med samma urklipp från tidningen. Det var en annons om en heltidstjänst som lärare i engelska.
Jag skickade min ansökan till företaget och ombads komma in för en intervju. I slutet av intervjun sade intervjuaren: ”Du skrev i din ansökan att du arbetat som frivillig missionär för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Visst innebär det att du går i kyrkan på söndagarna? Om du måste avgöra om du ska gå i kyrkan eller arbeta på söndagen, vilket skulle du välja?”
Det var en svår fråga, eftersom jag behövde ett bättre jobb. Men efter lite eftertanke sade jag: ”Jag skulle gå i kyrkan.”
Med ett mångtydigt leende sade intervjuaren: ”Jag förstår.” Så sade han adjö med löftet att företaget skulle fatta beslut samma kväll och att jag skulle ringa för att få veta hur det gått. När jag gick ut, trodde jag att jag misslyckats.
Senare på kvällen, när det var dags att ringa, slog jag företagets nummer och var mycket rädd.
”Hur blev resultatet av intervjun?” frågade jag sekreteraren. ”Jag blev inte antagen, eller hur?”
Jag blev förstummad, men glad över hennes svar.
”Vi skulle vilja att du arbetar för oss”, sade hon.
Omkring en månad senare fick jag veta varför jag fått jobbet. Sekreteraren förklarade att intervjuaren bodde granne med sista dagars heliga heltidsmissionärer. Han hade ofta sett missionärerna raskt cykla till sitt arbete på morgonen.
”Han tänkte att du, som tillhör samma kyrka, skulle arbeta för oss lika hårt som missionärerna arbetade för sin kyrka”, sade hon. ”Tur för dig!”
Sedan dess har vår familj alltid haft vad vi behöver.
Alltid när jag tänker på den här fina upplevelsen blir jag uppmuntrad och tröstad. Jag vet att Gud ofta använder andra människor för att välsigna sina barn. Jag kan inte med ord uttrycka hur tacksam jag är för min fru och min vän för deras inspiration i att ge mig den där annonsen, för de där hårt arbetande missionärerna och deras fina exempel och för vår nådige, kärleksfulle och omtänksamme himmelske Fader som har förunderlig makt att helga våra upplevelser till vårt bästa.