Brasilianska ungdomar ser länken mellan släktforskning och tempeltjänst
José A. Moscão lade märke till en trend: Ungdomarna som kom till templet i Campinas i Brasilien hade en hel del ”ledig” tid.
Broder Moscão, föreståndaren för släktforskningscentret som ligger intill templet, insåg att på grund av avståndet till templet kom många ungdomar i grupper tillsammans med andra medlemmar och stannade i flera dagar. Tiden mellan sessionerna i doprummet och måltiderna och väntan på föräldrar och ledare som deltog i andra tempelförrättningar kunde inte undvikas.
Men kanske, tänkte han, kunde han erbjuda ungdomarna ett alternativ till att vandra runt på tempelområdet när de hade ledig tid.
Och det gjorde han.
En inbjudan
Han började inbjuda ungdomarna till centret och erbjöd sig att lära dem hur man indexerar med FamilySearch.
Först var en del blyga eller motsträviga. Men broder Moscão säger att när han pratade med dem om att rädda människor ur mörker och föra in deras namn i ljuset för att lyda orden från en levande profet, blev ungdomarna berörda (se David A. Bednar, ”Barnens hjärtan skall vända sig”, Liahona, nov. 2011, s. 24–27).
Det är betydelsefullt att templet och släktforskningscentret är belägna i samma byggnad. Det understryker på ett fysiskt sätt att templet och släktforskningsarbetet är två delar av ett stort arbete. Det, säger George A. Oakes, president för templet i Campinas, är något som ungdomarna i tempeldistriktet har börjat inse.
”Före betoningen på att få dem engagerade i släktforskning och indexering handlade deras resa till templet i huvudsak om att döpas för de döda. Nu blir indexeringen en del av deras arbete”, säger han.
En introduktion
När ungdomarna kommer till centret går broder Moscão och missionärerna som hjälper till i centret igenom följande principer i en kort informell orientering:
-
De blir frälsare på Sions berg (se Obadja 1:21).
-
De följer en profets uppmaning (se ”Barnens hjärtan skall vända sig”).
-
De räddar människor från mörker — mörkret från sedan länge bortglömda filmer och dammiga böcker på registreringskontor och i kyrkor. Indexering för in dessa namn i ljuset och gör dem sökbara så att deras släktingar kan hitta dem.
-
När de engagerar sig i det här arbetet deltar de i en annan aspekt av ”det härligaste av alla ämnen som hör samman med det eviga evangeliet, det vill säga dopet för de döda” (L&F 128:17).
-
De ägnar sin tid åt det stora arbetet med att återlösa de döda, vilket välsignar familjer.
-
Vi är alla en del av Guds familj, så när de indexerar namn på personer som de inte känner, hjälper de ändå sin familj.
-
När de förstår hur indexeringen fungerar, får de också möjlighet att undervisa sina familjemedlemmar och andra ungdomar i sin församling eller gren om hur man deltar.
Broder Moscão och missionärerna använder sedan centrets datorer för att visa tonåringarna hur de registrerar sig som indexerare och hur de installerar och använder programmet när de kommer hem. När de väl förstår hur man gör, säger broder Moscão, ”börjar de indexera med en aldrig förut skådad kraft”.
En entusiasm för arbetet
Siffrorna speglar den entusiasmen. Under de två första månaderna 2012 indexerade besökare 6 370 namn. 3 305 av namnen indexerades av ungdomar mellan 12 och 18 år. Faktum är att för att tillgodose intresset för indexering, utökar släktforskningscentret i Campinas ofta sina vanliga öppettider från 8:00 till 18:00 och håller öppet så länge som till 22:00.
Men ungdomarna lämnar inte indexeringen bakom sig när de lämnar templet. När de kommer hem fortsätter de i sin roll i vad broder Moscão kallar ”en armé med över 170 000 aktiva indexerare som kyrkan har idag”. Många använder indexeringsarbetet för att uppnå mål inom programmen Plikt mot Gud och Personlig tillväxt.
Ett gott inflytande
Tidigare i år reste Isabela A., 16 år, från Vila Velha i Espírito Santo med sin mamma och syster till templet. Den sista dagen av resan var det ett år sedan hennes mormor hade dött. Isabela döptes för sin mormor och mamman utförde de andra tempelförrättningarna för henne.
”Jag kände under resan att jag behövde göra något bra”, säger Isabela. ”Jag ville lära mig indexera, och jag fick hjälp av broder José Moscão.
När jag sedan döptes för min mormor blev jag djupt berörd av Anden. Jag insåg att det fanns många personer bakom förlåten som väntat oändligt länge, och de behövde min hjälp. Jag insåg att jag kunde ge en del av min tid till att tjäna och att jag kunde göra mycket för de här personerna. Indexering är ett kärleksarbete.”