2014
Om ni har blicken fäst endast på min ära
April 2014


Om ni har blicken fäst endast på min ära

Katherine Nelson bor i Utah i USA. Heidi McConkie bor i Delaware, USA.

Hur kan vi genom att prata, uppföra oss och klä oss på lämpligt sätt stråla av ljus och ära Gud?

I rådet i föruttillvaron i himlen, när Jesus Kristus erbjöd sig att bli vår Frälsare, sade han till Fadern: ”Fader, ske din vilja, och äran vare din för evigt” (Mose 4:2).

Herren har alltid varit ett föredöme i att ära Fadern. Under sin jordiska verksamhet drog Frälsaren aldrig uppmärksamhet åt sig själv utan hänvisade i stället till Fadern när han undervisade sina efterföljare: ”Den som tror på mig, han tror inte bara på mig utan på honom som har sänt mig” (Joh. 12:44). Frälsaren undervisade oss om vikten av att tänka, klä sig, prata och handla på lämpligt sätt.

I sin hängivenhet mot att följa Frälsaren begrundar de unga vuxna som citeras i den här artikeln sina inre och yttre uttryck för anständighet och berättar hur deras beslutsamhet att ära Gud har format deras karaktär och väglett deras handlingar.

Ära Gud och utstråla ljus

Vi förstår bättre hur anständighet ärar Gud när vi förstår vad anständighet egentligen är. Stå fast i din tro förklarar: ”Anständighet är en inställning av ödmjukhet och ärbarhet i klädsel, ett välvårdat yttre, språk och uppträdande. Om du visar anständighet drar du inte till dig onödig uppmärksamhet. I stället söker du ’förhärliga Gud i kropp [och ande]’ (se 1 Kor. 6:20).”1

När vi lär oss uppvisa en sådan anständighet som Frälsaren visade så välkomnar vi Anden i vårt liv och uppfyller löftet att ”om ni har blicken fäst endast på [Guds] ära skall hela er kropp vara fylld med ljus” (L&F 88:67). När du läser om andra unga vuxnas tankar om anständighet kan du fundera över hur du kan öka ditt eget andliga ljus genom att försöka förbättra din inre hängivenhet mot och ditt yttre uttryck för anständighet.

Var anständig i språk och uppförande

”Dina ord och handlingar har ett djupgående inflytande på dig själv och andra. Uttryck dig med ett rent, positivt och upplyftande språk samt med handlingar som skapar glädje för människor omkring dig. Din strävan att vara anständig i ord och handling leder till ökad ledning och tröst från den Helige Anden.”2

Dar’ja Sergejevna Sjvijdko från Volgograd i Ryssland säger att vi använder ett lämpligt språk när vi behandlar andra med respekt och använder en ”mild röst och lugnt uttrycker våra tankar utan att använda råa eller olämpliga ord.” Ett lämpligt språk är fritt från skvaller, hån, förlöjligande och sarkasm. Det nedvärderar aldrig eller sätter sig ovanför andra. Det visar helt enkelt vänlighet och erkänner gudomligheten hos alla vår himmelske Faders barn.

Vårt tal bör också visa respekt för gudomen: ”Undvik det orena tal och de svordomar och vanvördiga användandet av Herrens namn som är så vanligt i världen. … Den vanvördnad som ligger bakom sådant språk och uppträdande skadar [vår] förmåga att uppfatta den Helige Andens stilla maningar.”3

Precis som ett olämpligt språk, som skvaller och förlöjligande, kan skada relationer, främjar ett lämpligt språk en djupare hängivenhet mot Gud och, som Kelly Prue från Utah förklarar, ”ökar [den] vår förmåga att bygga positiva relationer till andra. Vårt lämpliga språk hjälper oss att ta fram det allra bästa hos andra.”

Ett anständigt språk och ett anständigt uppförande går hand i hand. ”Det är viktigt att prata och uppföra sig på lämpligt sätt eftersom det visar vem du är och vad du värdesätter”, säger Mike Olsen från Utah. Andra märker när orden inte stämmer överens med handlingarna. Vårt språk som upplyfter andra och ärar Gud bör åtföljas av kompletterande handlingar. Genom tjänande och vänliga handlingar visar vi att vår beslutsamhet att upplyfta andra och ära Gud går djupare än våra ord. Våra exempel på lärjungeskap i ord och handling kan ha ett gott inflytande.

”Jag uppskattar verkligen ett lämpligt uppförande och språk”, säger Carrie Carlson från Colorado. ”Det är något så härligt med någon som är ödmjuk och inte gör saker med motivationen att få uppmärksamhet. De som har ett lämpligt språk blir kraftfulla kärl för Herren.”

Var anständig i klädsel och uppträdande

”Anständiga [kläder] tar fram det bästa hos oss genom att hjälpa oss fokusera på det som är andligt i stället för på den naturliga människan”, säger Paul Cave från Utah. Genom att klä oss anständigt uppmuntrar vi andra att lära känna oss och uppskatta oss för vår personlighet och karaktär i stället för hur vi ser ut.

Vårt sätt att klä oss signalerar inte bara till andra hur de ska behandla oss, utan påverkar också hur vi ser på och behandlar oss själva. ”Evangeliet lär oss att vår kropp är en gåva från Gud”, säger Luis Da Cruz Junior från Brasilien. ”Vår kropp hjälper oss att utvecklas och bli sådan som vår Fader är. Av den anledningen är det viktigt att klä sig anständigt. När vi gör det visar vi Gud och andra att vi har respekt för den gåvan och för andra.”4

Carrie förklarar: ”Olämplig klädsel har för avsikt att visa upp kroppen som ett fysiskt objekt som är åtskilt från en ande med personlighet och karaktär. Att vara lämpligt klädd, trots att det har kostat mig mer pengar ibland, och definitivt mer tid, har lärt mig att min kropp är boning till en dyrbar ande med gudomlig potential och bestämmelse, född och fostrad av himmelska föräldrar. Den förtjänar mycket mer omsorg och respekt än vad världen skulle ge den.”

I Stå fast i din tro står det: ”Förutom [olämplig klädsel] bör du undvika ytterligheter i fråga om klädsel, smink och frisyrer. I klädsel, frisyr och uppträdande bör du alltid vara ren och prydlig, aldrig slafsig eller opassande slarvig.”5 Med sättet vi klär oss på och uppträder kommunicerar vi vår respekt för Gud, för oss själva och för andra.

Bestäm dig för att vara ihärdig

När vi försöker följa evangeliets normer angående anständighet visar vi vår beslutsamhet genom ihärdighet, genom att följa Herrens bud hela tiden och inte bara när det är bekvämt.

Sann hängivenhet är alltid rotad i evangeliets principer. Anthony Roberts från Utah förklarar: ”Anständighet är ett sinnestillstånd, en önskan att varje dag följa kunskapen man har om evangeliet och frälsningsplanen.” När vi fördjupar oss i evangeliet kan vår omvändelse fördjupas och stärka vår önskan att följa evangeliets principer.

Förstå din gudomliga natur

Genom att ständigt vara anständiga kan vi förstå och uppskatta vår födslorätt, och kunskapen om vår gudomliga natur kan inspirera oss att vara mer anständiga. Raffaella Ferrini från Florens i Italien säger: ”Anständighet är något som välsignar mig eftersom det får mig att känna mig som en speciell dotter till min himmelske Fader, och den vetskapen får mig i sin tur att vilja vara anständig.”

Om vi låter världen fastställa vilka vi är kan vår självkänsla skadas. Julianna Auna från Utah beskriver sin upplevelse: ”Innan jag fick ett vittnesbörd om anständighetens principer kände jag mig olycklig och andligt otrygg. Att låta världen fastställa vem jag är var deprimerande och andligt förlamande eftersom världens besatthet av timliga, fysiska saker är grym och obeveklig. När jag väl bestämde mig för att inte lyssna på världen utan låta min relation till Gud avgöra vem jag är så blev livet lättare, friare och gladare.” När vi söker efter godkännande av vår himmelske Fader i stället för av världen känner vi oss gladare och mer motiverade att vara anständiga.

Lev ett anständigt liv.

”Anständigheten visas i allt vi gör: vårt språk, vårt yttre, vårt uppförande och även i vilka platser vi besöker”, säger Galina Viktorovna Savtjuk från Novosibirsk i Ryssland. Ett anständigt liv har nära anknytning till vår hängivenhet mot evangeliet och vår relation till Gud.

Sann anständighet är en kombination av uppförande och inställning. När vi arbetar på att förbättra antingen vårt uppförande eller vår inställning så förbättrar vi det andra. Om vi är anständiga i vårt uppförande och yttre utan att utveckla en livslång hängivenhet kan vi inte få alla välsignelser som kommer av att leva anständigt. Och att se oss själva som ett anständigt folk utan att visa det med våra handlingar är självbedrägeri.6

Att ha blicken fäst endast på Guds ära när det gäller anständighet, innebär att vi både i vårt inre och till vårt yttre är fast beslutna att leva anständigt. Liksom blicken måste vara riktad mot Gud, måste vårt yttre och våra handlingar stämma överens med anständighetens principer. Men att bara rikta blicken mot Gud fäster den inte på hans ära; den måste vara fokuserad på honom. Likaså måste vår lämpliga klädsel och vårt yttre åtföljas av en vision av eviga principer.

När vi vänder blicken mot Gud är det lättare att fokusera vår vision på honom. Och när vi fokuserar vår vision på Gud så dras vår blick naturligt i hans riktning.

När vi strävar efter att leva anständigt känner vi hur Andens inflytande ökar i vårt liv. Äldste Robert D. Hales i de tolv apostlarnas kvorum har sagt: ”Anständighet är ett grundläggande krav för att kunna vara värdig Anden. Att vara anständig är att vara ödmjuk, och när vi är ödmjuka inbjuder vi Anden att vara med oss.”7 När Anden vägleder våra tankar och handlingar har vi blicken fäst endast på Guds ära och är fyllda av ljus.

Slutnoter

  1. Se Stå fast i din tro: Liten uppslagsbok om evangeliet (2004), s. 8.

  2. Stå fast i din tro, s. 9.

  3. Stå fast i din tro, s. 9, 10.

  4. Se Stå fast i din tro, s. 8–9.

  5. Stå fast i din tro, s. 9.

  6. Se Lynn G. Robbins, ”Vad slags män och kvinnor bör ni vara?” Liahona, maj 2011, s. 103.

  7. Robert D. Hales, ”Anständighet: Vördnad för Herren”, Liahona, aug. 2008, s. 18.

Skriv ut