Reflektioner
Ett julunderverk
Författaren bor i North Carolina i USA.
Hans hjärta slår fortfarande. Inte lika bra som före hjärtattacken. Men det slår fortfarande.
Illustration Julie Rogers
Mitt hjärta känns varmt i kväll. Javisst, brustet, mörbultat och sönderslitet. Men underbart varmt. Jag känner en oerhörd tacksamhet – en tacksamhet så djup och omfattande att ett nytt hål har öppnats i min själ för att ge rum, tacksamhet så stark och så personlig att den inte slutade rinna nerför kinderna som tysta tårar. Min make andas. Jag kan höra det, djupt och milt.
För bara några timmar sedan klättrade jag upp i hans sjukhussäng. Jag ignorerade sparkarna från vårt barn som snart skulle födas och hittade en plats bland alla slangar som var fästa vid hans bröst där jag kunde vila huvudet. Att lyssna på hans hjärtslag var en upplevelse som etsat sig fast i mitt minne för alltid.
Hans hjärta slår fortfarande. Inte lika bra som före hjärtattacken. Men det slår fortfarande.
De varma ljusen från ljusslingorna som hängts upp runtom i rummet gör det mysigt ikväll på mer än ett sätt. Deras milda ljus skapar en tröstande atmosfär, men den verkliga tryggheten kommer av att veta att sanna vänner var villiga att sätta sina egna julaftonsplaner åt sidan och komma och dekorera när Brian flyttades från intensiven. Den en meter höga julgranen står i fönstret som en symbol för deras kärlek.
Hur kan jag tacka våra vänner? Får de någonsin veta hur mycket jag behövde dem och hur tacksam jag är? Medan mina tankar bara var hos min make tog de hand om mina barn, städade mitt hus, fyllde kylskåpet, tvättade, slog in våra julklappar och visade kärlek genom kramar, måltider, julkort, pengar, telefonsamtal, sms, e-postmeddelanden, påsar med kaneldoftande kottar och en resväska full med dekorationer. De grät med mig och bad och fastade. Och i allt detta gav de mig den dyrbaraste julklappen någonsin: sin tid. Vad jag älskar dem!
Jag tror att jag kommer att sova bra i natt, för jag är omgiven av ett till synes oändligt fält av tacksamhet mot dem.
Men mest är jag tacksam för min makes liv – hans djupa andetag, hans hjärta som pumpar blod, hans levande kropp och själ. Hans liv är mitt julunderverk.