Malaki

”[Jesus] befallde dem att skriva de ord som Fadern hade givit till Malaki” (3 Nephi 24:1).

Mitt namn betyder ”min budbärare”, och som sådan gav jag ”Herrens ord till Israel”.¹ På min tid, ungefär 430 år före Kristi födelse,² blev många av judarna missmodiga och slutade leva rättfärdigt. Herren tillrättavisade dem genom min undervisning.³

Judiska präster från Levi stam utförde vanligtvis förrättningar hängivet, men leviterna var korrumperade på min tid. De var otacksamma, vägrade att ära Gud och offrade orent bröd och befläckade djuroffer.⁴ De hade brutit prästadömsförbundet som Gud hade ingått med Levi.

Inte bara prästerna utan även folket var korrumperat. De gifte sig utanför förbundet, skilde sig från sin ungdoms hustru och vägrade att betala tionde och offergåvor.⁵

Men fastän Herren talade mot de här orättfärdiga sedvänjorna var han villig att förlåta dem eftersom han älskade sitt folk: ”Vänd om till mig så skall jag vända om till er.”⁶ Ett sätt att återvända till Herren var att föra in ”allt tionde i förrådshuset.”⁷

Folket klagade: ”Det är meningslöst att tjäna Gud. … De som handlar ogudaktigt uppmuntras”,⁸ men jag sade att namnen på dem som ”fruktar Herren och ärar hans namn” skrevs ner i en ”minnesbok”.⁹

Jag profeterade också om att vid Herrens andra ankomst ska alla ogudaktiga ”vara som halm”, men för dem som fruktar hans namn ”skall rättfärdighetens sol gå upp med läkedom under sina vingar”.¹⁰

Jag profeterade att före Herrens andra ankomst ska profeten Elia komma för att återställa prästadömets nycklar som skulle ”vända fädernas hjärtan till barnen och barnens hjärtan till deras fäder”.¹¹

Genom min undervisning ser vi att Herren kommer ihåg sitt folk och håller sina löften till sina trofasta barn. Han vill att vi ska ha tro på de här löftena och, genom omvändelse, återvända till honom.¹²

Fotografi av stenar, Pavlo Vakrushev/iStock/Thinkstock; fotografi av dadlar, aksphoto/iStock/Thinkstock