Han behöver mitt tjänande nu

Jean Hedengren Moultrie, Washington, USA

Jag sitter vid symaskinen och syr ihop tygstycken av flanell. Barnmönster i milda färger dekorerar överdelarna och matchande färger bildar baksidorna av barnfiltarna som jag håller på att sy.

Hjälpföreningen i min församling plockar ihop babypaket för fattiga och katastrofdrabbade områden. Jag är amatörsömmerska, men jag vill gärna delta. Jag tycker om att välja ut tyg för projektet och klippa ut tygstycken till babyfiltarna.

Jag lägger rätsidorna av tyget mot varandra, syr runt kanterna och lämnar en sida öppen så att det går att vända filten ut och in. Sedan syr jag längs med kanterna, klipper hörnen, vänder filten ut och in så att de färgglada sidorna är på utsidan, och syr runt de öppna kanterna.

Jag förstärker de övre kantsömmarna. Jag lägger försiktigt tyget på plats och sätter igång symaskinen. I min brådska att bli klar så att jag kan fortsätta med hushållsbestyren, slås jag av en tanke: ”Tänk om jag sydde den här filten till Jesusbarnet.”

Med det i åtanke saktar jag ner farten och är noga med att få sömmarna raka. Men trots att jag är noga blir sömmarna ändå inte raka.

Därefter syr jag fast en fyrkant på 25 centimeter i mitten för att fästa framsidan till baksidan. Jag gör en mall av tjockt papper, lägger den i mitten av filten och markerar lätt runt omkring den. Jag lägger tyget på plats, för ner nålen, och syr försiktigt.

När jag är klar klipper jag av trådarna och drar ut den färdiga filten. Den är inte fyrkantig. Den är ett mellanting mellan en trapetsoid och en parallellogram.

Jag lägger filten åt sidan, tar fram nytt flanelltyg och börjar om. Nu anstränger jag mig ännu mer för att göra en julklapp värdig gudomen. Men trots den extra ansträngningen blir resultatet bara en aning bättre. Ingen filt jag syr är perfekt.

Jag känner att jag inte kan ta någon av filtarna till insamlingsplatsen, i alla fall inte i år. Jag fortsätter försöka så kanske jag kan ge ett bidrag en dag.

Sedan fick jag en annan tanke: ”Om du väntar tills du kan sy perfekt så kommer Kristusbarnet att vara i Egypten.”

Jag förstår. Möjligheten att tjäna skulle vara förbi. Frälsaren tar emot våra offer när vi gör vårt bästa, trots att det inte är perfekt. Jag vet att ett nyfött barn, invirad i en mjuk, ren filt, inte skulle vägra att sova för att hörnen inte är raka.

När jag funderar över om mina ansträngningar har någon betydelse i det världsomfattande behovet, kommer jag att tänka på Kristi råd: ”Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig” (Matt. 25:40).

Så jag fortsätter att sy filtar, och försöker göra dem så fina jag kan. Jag vet att behovet finns just nu, inte i någon vag framtid när jag kan sy dem perfekt.