Gamla testamentet 2022
Att tänka på: Profeter och profetior


”Att tänka på: Profeter och profetior”, Kom och följ mig – för enskilda och familjer: Gamla testamentet 2022 (2021)

”Att tänka på: Profeter och profetior”, Kom och följ mig – för enskilda och familjer: 2022

Bild
tankeikon

Att tänka på

Profeter och profetior

I den traditionella kristna uppdelningen av Gamla testamentet kallas den sista delen (Jesaja till och med Malaki) ”Profeterna”.1 Den här delen – ungefär en fjärdedel av Gamla testamentet – innehåller ord från Guds bemyndigade tjänare, som talade med Herren och sedan talade för honom och delade med sig av hans budskap till folket mellan cirka 900 och 500 f.Kr.2

Profeter och profetior har en framstående roll i hela Gamla testamentet. Patriarkerna Abraham, Isak och Jakob såg syner och talade med himmelska budbärare. Mose talade med Gud ansikte mot ansikte och förmedlade hans vilja till Israels barn. 1 och 2 Kungaboken återger profeten Elias och profeten Elishas minnesvärda gärningar och budskap. Gamla testamentet nämner också profetissor som Mirjam (se 2 Mos. 15:20), Debora (se Dom. 4) och andra kvinnor som välsignats med profetians ande, såsom Rebecka (se 1 Mos. 25:21–23) och Hanna (se 1 Sam. 1:20–2:10). Och även om Psaltarens psalmer inte skrevs av utnämnda profeter är de också fyllda av profetians ande, speciellt då de ser fram emot Messias ankomst.

Inget av det här är överraskande för sista dagars heliga. Faktum är att Jesu Kristi återställda evangelium lär oss att profeter inte bara utgör ett intressant stycke historia utan är en oumbärlig del av Guds plan. Somliga kanske ser profeter som något som bara fanns på Gamla testamentets tid, medan vi ser dem som något vi har gemensamt med Gamla testamentets tid.

Ändå kan det kännas annorlunda att läsa ett kapitel i Jesaja eller Hesekiel jämfört med att läsa ett generalkonferenstal av kyrkans nuvarande president. Ibland kan det vara svårt att förstå att de forntida profeterna hade något att säga oss. Trots allt skiljer sig den värld vi i dag lever i ganska mycket från den där de predikade och profeterade. Och detta att vi faktiskt har en levande profet kan väcka frågan: Varför är det värt ansträngningen – för ansträngningar krävs – att läsa forntida profeters ord?

De har faktiskt något att säga oss

För det mesta är det inte dagens människor som är de gammaltestamentliga profeternas främsta åhörare. Dessa profeter hade omedelbara bekymmer som de tog upp i sin tid och på sin plats – precis som våra nutida profeter tar upp våra omedelbara bekymmer i dag.

Samtidigt kan profeter också se bortom omedelbara bekymmer. Faktum är att de undervisar om eviga sanningar som gäller alla tidsåldrar. Och, välsignade med uppenbarelse, ser de den större bilden, det vidare perspektivet på Guds verk. Ett exempel på det är att Jesaja inte bara kunde varna människor på sin tid för följderna av deras synder – han kunde också skriva om befrielse för israeliter 200 år framåt i tiden och samtidigt undervisa om den befrielse som allt Guds folk söker. Dessutom kunde han skriva profetior som, till och med i dag, fortfarande väntar på att fullständigt uppfyllas – såsom löften om ”en ny jord” (Jes. 65:17) där ”landet ska vara fullt av HERRENS kunskap” (Jes. 11:9), där Israels förlorade stammar har insamlats och där ”hednafolken” inte mer ska ”öva för krig” (Jes. 2:4). En del av glädjen och inspirationen som kommer av att läsa ord från gammaltestamentliga profeter som Jesaja, består i insikten att vi är en del av den härliga dag som de föreställde sig.3

Så när du läser forntida profetior är det bra om du sätter dig in i det sammanhang de skrevs i. Men du bör också se dig själv i dem, eller ”tillämpa dem på [dig själv]”, som Nephi uttryckte det (se 1 Ne. 19:23–24). Ibland innebär det att se Babel som en symbol för världslighet och stolthet och inte bara som en forntida stad. Det kan innebära att uppfatta Israel som Guds folk i vilken tidsperiod som helst och att uppfatta Sion som det nutida verk som Guds folk sluter upp kring, i stället för bara ett annat ord för Jerusalem.

Vi kan tillämpa skrifterna eftersom vi förstår att en profetia kan uppfyllas på ett flertal sätt.4 Ett bra exempel på det är profetian i Jesaja 40:3: ”En röst ropar i öknen: ’Bana väg för HERREN.’” För de fångna judarna i Babel kan de här orden ha handlat om hur Herren skulle bereda en väg ut ur fångenskapen och tillbaka till Jerusalem. För Matteus, Markus och Lukas uppfylldes den här profetian i och med Johannes Döparen som beredde vägen för Frälsarens jordiska verksamhet.5 Och Joseph Smith fick en uppenbarelse om att den här profetian fortfarande håller på att uppfyllas i den sista tiden som en förberedelse för Kristi verksamhet under tusenårsriket.6 På sätt som vi fortfarande håller på att komma underfund med talade forntida profeter faktiskt till oss. Och de lärde ut många dyrbara, eviga sanningar som är precis lika relevanta för oss som de var för det forntida Israel.

Bild
en forntida profet skriver

Tidernas fullhet, av Greg K. Olsen

De vittnade om Jesus Kristus

Något som kanske är viktigare än att se sig själv i Gamla testamentets profetior är att se Jesus Kristus i dem. Om du söker efter honom kommer du att finna honom, även om han inte nämns vid namn. Det kan vara till hjälp att ha i åtanke att Gamla testamentets Gud, Herren Jehova, är Jesus Kristus. Närhelst profeterna beskriver vad Herren gör eller vad han ska göra, är det Frälsaren de talar om.

Du kommer också att se omnämnanden av en som är smord (se Jes. 61:1), en återlösare (se Hos. 13:14) och en framtida kung av Davids ätt (se Jes. 9:6–7; Sak. 9:9). Alla dessa är profetior om Jesus Kristus. Mer allmänt kommer du att läsa om befrielse, förlåtelse, återlösning och återställelse. Med Frälsaren i ditt hjärta och sinne kommer de här profetiorna helt naturligt att handla om Guds Son. När allt kommer omkring är det bästa sättet att förstå profetior att ha ”profetians ande”, som Johannes säger är ”Jesu vittnesbörd” (Upp. 19:10).

Slutnoter

  1. Jesaja, Jeremia, Hesekiel och Daniel omnämns ofta som de större profeterna på grund av hur långa deras böcker är. De andra profeterna (Hosea, Joel, Amos, Obadja, Jona, Mika, Nahum, Habackuk, Sefanja, Haggai, Sakarja och Malaki) kallas de mindre profeterna eftersom deras böcker är mycket kortare. Klagovisorna anses vara en del av Skrifterna, inte Profeterna.

  2. Vi vet inte hur de profetiska böckerna sammanställdes. I vissa fall kan en profet ha översett sammanställningen av sina uppteckningar och profetior. I andra fall kan de ha upptecknats och sammanställts efter hans död.

  3. ”Tänk bara på hur spännande och angeläget det är: Varenda profet från och med Adam har sett vår tid. Och alla profeter har talat om vår tid, när Israel skulle samlas in och världen skulle förberedas för Frälsarens andra ankomst. Tänk på det! Av alla människor som någonsin levt på planeten jorden är vi just de som får ta del i denna slutliga, storslagna insamling. Hur spännande är inte det!” (Se Russell M. Nelson, ”Israels hopp” [världsomfattande andakt för ungdomar, 3 juni 2018], ett tillägg till Liahona, s. 8, JesuKristiKyrka.org). Se även Ronald A. Rasband, ”Profetiors uppfyllelse”, Liahona, maj 2020, s. 75–78.

  4. Frälsaren sa om Jesaja: ”Och allt som han talade har skett och ska ske, i enlighet med de ord han talade” (3 Ne. 23:3; kursivering tillagd).

  5. Se Matt. 3:1–3; Mark. 1:2–4; Luk. 3:2–6.

  6. Se L&F 33:10; 65:3; 88:66.

Skriv ut