Anna bär sitt vittnesbörd
Författaren bor i Colorado, USA.
Anna satt tyst i sin primärklass. Hon tittade på bilden av Jesus som syster Albo höll i.
”Är det någon som vet vad ett vittnesbörd är?” frågade syster Albo.
Anna räckte upp handen. ”Är det att säga att vi vet att kyrkan är sann?”
”Det är en del av det.” Syster Albo log. ”När vi bär våra vittnesbörd berättar vi det vi vet är sant eller tror är sant om Jesus Kristus och kyrkan. Vad vet du är sant, Anna?”
Anna tänkte på det. ”Jag vet att Jesus älskar mig!”
”Ja, det gör han. Du har ett vittnesbörd om att Jesus älskar dig.”
Efter kyrkan frågade mamma: ”Vad lärde du dig i Primär i dag, Anna?”
”Jag lärde mig vad ett vittnesbörd är. När får jag bära mitt vittnesbörd?”
”När du vill!” sa pappa. ”Vi kan ha ett eget vittnesbördsmöte på vår hemafton.”
Anna tyckte om den idén. ”Vi kan ta på oss söndagskläder också!”
När det var dags för hemafton satte Anna på sig sin favoritklänning.
”Välkommen till vår familjs vittnesbördsmöte”, sa pappa.
Annas bror Ethan började. ”Jag vet att evangeliet är sant. Jag vet att Joseph Smith var en profet. Jag vet att Russell M. Nelson är vår profet i dag. Jag vet att Jesus Kristus lever.”
Sedan var det Annas tur. Hon ställde sig upp. ”Jag älskar Jesus väldigt mycket. Jag vet att han älskar mig. Han bryr sig om mig och gör mig glad. I Jesu Kristi namn, amen.” Hennes hjärta blev varmt.
Mamma gav henne en kram. ”Tack, Anna. Jag kunde känna hur mycket du älskar Jesus.”
Anna log. ”Jag blir glad av att bära mitt vittnesbörd.”
Illustrationer: Joanne Lew Vriethoff