Säg något snällt
Författaren bor i Utah, USA.
Jonathan hade fått en ny idé han ville pröva.
”Milda ord är … ljuva för själen” (Ordspråksboken 16:24).
Jonathan suckade när han gick hem från skolan. Han brukade se fram emot helgerna. Men på sistone hade de retats och grälat mer i hans familj. Jonathan önskade att de kunde ha mer roligt tillsammans.
Den kvällen satte sig Jonathan på knä för att be. ”Himmelske Fader, jag vill hjälpa min familj att komma bättre överens. Snälla, hjälp mig komma på ett sätt att få alla att känna sig älskade. Och hjälp dem att komma bättre överens. I Jesu Kristi namn, amen.”
Jonathan kände sig gladare när han lade sig i sängen. Han visste att hans himmelske Fader skulle hjälpa honom veta vad han skulle göra.
Efter söndagsmiddagen gav pappa dem uppgifter till hemafton. ”Jonathan, du leder”, sa pappa.
Jonathan log. Han tyckte om hemafton. Det var en särskild stund då de fick vara tillsammans. Det hjälpte honom att känna sig nära var och en i familjen.
Det gav Jonathan en idé! Det kanske kunde gå att behålla den där speciella känslan hela veckan.
På måndagskvällen studsade Jonathan upp och ner i stolen medan han väntade på att hemafton skulle börja. Först höll hans lillebror Chris inledningsbönen.
Jonathan ställde sig upp. ”Tack för den fina bönen, Chris”, sa han. ”Nu vill jag börja med något nytt. Det kallas ’Säg något snällt’.”
”’Säg något snällt?’” frågade Chris.
”Ja! Den som leder får säga något snällt om var och en i vår familj. Och man får inte glömma att säga något snällt om sig själv med! Jag leder den här veckan. Så jag får säga något som är snällt.”
Jonathan log mot Chris. ”Chris, du är glad när du vaknar varenda dag. Du är ett bra föredöme, särskilt när jag är extra trött.”
Chris log. ”Tack!”
Jonathans hjärta blev varmt. ”Joanna, du jobbar så mycket men jag hör dig aldrig klaga. Och du tar dig alltid tid med mig.”
”Åh, jag älskar dig”, sa Joanna. Hon rufsade honom i håret och gav honom en stor kram.
Jonathans hjärta blev ännu varmare. ”Tag är jättebra på att lyssna. När jag ringer honom på universitetet ger han mig alltid bra råd och säger åt mig att kämpa på. Och innan Benson åkte iväg som missionär hjälpte han mig att älska skrifterna. Jag saknar honom, men han är jättebra på att undervisa andra om vår himmelske Fader.”
Jonathan vände sig mot pappa. ”Pappa, du hjälper oss att ha roligt vad vi än gör.”
Pappa skrattade. ”Till och med när vi blir blöta och leriga när vi försöker plantera i trädgården för fjärde gången?”
”Till och med när vi gör det!” Jonathan skrattade. ”Och mamma, du gör världens godaste frukost åt oss varje dag före skolan. Det får upp mig ur sängen på morgonen!”
”O, ja!” Pappa lade armen om mamma.
Mamma log och gav Jonathan en slängpuss.
”Och nu måste du säga något snällt om dig själv, Jonathan!” sa Chris.
Jonathan log stort. ”Med vår himmelske Faders hjälp kom jag på ’Säg något snällt’. Det gör mig glad!”
Alla log mot Jonathan. Det hade också gjort hans familj glad att ”säga något snällt”.
Illustration: Garth Bruner