”Få styrkan att förlåta”, Vägledning för de unga, juni 2021, s. 10–11.
Kom och följ mig
Få styrkan att förlåta
Herren har befallt oss att förlåta andra. Han hjälper oss att hålla hans bud, även detta.
Illustration: Jim Madsen
Verkar vissa bud vara svårare att hålla än andra?
Här är ett som kan vara skrämmande för många: ”Jag, Herren, förlåter den jag vill förlåta, men av er krävs det att ni förlåter alla människor” (L&F 64:10).
Vänta. Vi måste förlåta alla som har gjort något fel mot oss? Är det ens möjligt?!
Det är en sak att förlåta någon för att han eller hon sagt något oförskämt till dig eller för att han eller hon tog den sista brödbullen på middagsbordet. Men hur gör man med de djupa såren? Sådana allvarliga överträdelser som kan inkräkta på eller till och med ändra inriktningen i våra liv?
Ibland kan förmågan att förlåta någon som har sårat oss fruktansvärt verka vara bortom räckhåll.
Här är den goda nyheten: Med hjälp av Jesus Kristus är vi aldrig begränsade till vad vi kan göra på egen hand.
Hjälpen hon behövde
Corrie ten Boom var en hängiven kristen från Nederländerna som fick kraft när hon bad Gud att hjälpa henne förlåta någon.
Hon och hennes syster Betsy satt fängslade i koncentrationsläger under andra världskriget. Corrie och andra fick utstå fruktansvärd misshandel av nazisternas fångvaktare. Hennes syster Betsy dog till följd av misshandeln. Corrie överlevde.
Efter kriget upptäckte Corrie den helande kraften i att förlåta andra. Hon berättade ofta om det i offentliga sammanhang. Men en dag prövades hennes ord till det yttersta.
Efter ett av Corries offentliga tal kom en av de grymmaste fångvaktarna från lägren fram till henne.
Han sa att han hade blivit kristen sedan kriget och omvänt sig från de hemska saker han hade gjort som fångvaktare.
Han sträckte fram handen och sa: ”Kan du förlåta mig?”
Trots allt Corrie hade lärt sig och sagt om att förlåta andra kunde hon inte ta just den här mannen i hand och förlåta honom – inte av egen kraft i alla fall.
Hon skrev senare: ”Samtidigt som jag kokade av arga, hämndlystna tankar insåg jag hur syndfulla de var. … Herre Jesus, bad jag, förlåt mig och hjälp mig att förlåta honom.
Jag försökte le [och] kämpade för att lyfta handen. Jag kunde inte göra det. Jag kände ingenting, inte den minsta gnutta värme eller barmhärtighet. Så jag bad en tyst bön ännu en gång. Jesus, jag kan inte förlåta honom. Ge mig din förlåtelse.
När jag tog hans hand hände något ofattbart. Från axeln, längs armen och genom handen tycktes en värme strömma från mig till honom, samtidigt som en kärlek som nästan överväldigade mig väcktes i mitt hjärta till denne främling.
Så jag upptäckte att det inte är vår förlåtelse, lika lite som det är vår godhet, som världens läkedom hänger på. Det är Herrens. När han säger att vi ska älska våra fiender ger han oss, tillsammans med budet, själva kärleken.”1
Gud är där för att hjälpa dig hålla hans bud, däribland budet att förlåta – även när det är svårt. Han kan hjälpa dig precis som han hjälpte Corrie ten Boom.
Det helande du förtjänar
Livet är jobbigt. Det är förvirrande. Och det är absolut fullt av människor med en gudagiven handlingsfrihet.
När någon gör ett val som orsakar dig allvarlig smärta – kanske av misstag – kan du få helande kraft när du ber om hjälp och strävar efter att förlåta.
Din själ helas när du förlåter andra. När du förlåter någon som har gjort något fel mot dig kan du med Guds hjälp släppa en fruktansvärd börda från dina axlar som kanske håller dig tillbaka. Även när vägen till fullkomligt helanden känns svår behöver du aldrig vandra längs den ensam. Gud är med dig.