”I Melbourne, Australien”, Vägledning för de unga, juni 2021, s. 12–13.
Hur vi följer evangeliet
I Melbourne, Australien
Fotografier med tillstånd av Benjamin H.
Hej! Jag heter Benjamin H. Jag är 18 år och jag är från Glen Iris, en förort till Melbourne i Australien. Melbourne är huvudstad i Victoria och har utsetts till ”världens bästa stad att bo i”. Vädret är väldigt oförutsägbart i Melbourne och det är möjligt att man får uppleva alla fyra årstider på en och samma dag!
Livet i Melbourne
Jag bor tillsammans med mamma, pappa och mina fyra yngre syskon. Vi flyttade till Melbourne-området på grund av pappas arbete.
Jag går faktiskt i en religiös skola, och vi har uniformer – lila jackor och svarta byxor med skjorta och slips. Även om det är en religiös skola är det inte många som har en tro, och de som är religiösa visar det egentligen aldrig. Jag gillar alla möjligheter jag får att missionera eftersom jag är den enda i min skola som är medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.
Bakgrundsbilden på min mobil är av Jesus, för många gånger ser andra när jag öppnar telefonen och frågar om den. Det är ett bra tillfälle att börjar prata om evangeliet. Jag har ett armband med texten ”Jag är ett Guds barn”. Jag bär det så mycket att jag har en vit rand på armen, men jag bestämde mig för att fortsätta bära det eftersom andra alltid frågar mig om det. Många gånger frågar de om de kan vara ett Guds barn. Jag säger bara att de är det!
Idrott
Att spela basket har varit jättebra, och det har hjälpt mig att få en del vänner. Det finns en park bredvid vårt hus och det gör mig mer motiverad att gå ut och skjuta bollar så att jag kan bli riktigt duktig på basket. Vi spelade för skolan, och jag spelade riktigt bra mot ett lag. Två dagar senare blev jag erbjuden en plats i ett delstatslag, och det är jättestort. Vi gjorde lite efterforskningar och insåg att de spelar på söndagar, så efter det var jag inte intresserad av att spela där.
Kyrkan
Vi har inte så många ungdomar i vår församling. När det gäller unga män är det jag, två andra präster och ungefär fem diakoner. Våra ledare tycker om att ta med oss ut varje månad för att besöka och träffa ungdomar som inte kommer och bjuda in dem till ungdomsaktiviteter. Det är så coolt att se hur mycket ledarna tänker på andra.
Vår församling har verkligen fokuserat på mål på grund av det nya programmet Barn och ungdomar. Vi hade en kombinerad ungdomsaktivitet som omfattade alla fyra områdena! Vi hade en aktivitet för varje område. Jag hade ansvar för den fysiska målaktiviteten, så vi spelade volleyboll.
Vi har verkligen arbetat på att betona de här fyra delarna av livet. Det har också hjälpt mig inse hur viktigt det är att sätta mål. Utan mål är det svårt att se att man gör förbättringar i livet.
Jag tycker att det är viktigt för kyrkans medlemmar att förstå hur underbart det är att ha den kunskap vi har, till exempel frälsningsplanen.