”Kallad att tjäna sina förfäder”, Vägledning för de unga, feb. 2022.
Kallad att tjäna sina förfäder
Äldste Morris skulle tjäna långt hemifrån. Men sedan förändrades allt.
Fotografier: Kau’i Wihongi
”Gör inte så här”, sa hans föräldrar. ”Du kastar bort ditt liv.”
Det är inte de ord som de flesta missionärer förväntar sig att få höra på flygplatsen, precis när de ska åka till missionärsskolan.
Äldste Morris från Nya Zeeland vet hur mycket hans föräldrar älskar honom. De har funnits där för honom i vått och torrt. De hejade på honom under hans rugbymatcher. De applåderade hans beslut att läsa juridik. De uppfostrade honom med kärlek och hopp om att han skulle ha ett lysande liv framför sig.
Deras vädjande ord uttalades av kärlek. För dem verkade tanken på att deras älskade son skulle tjäna en tvåårig mission för sin nya tro inte bara förvirrande utan utgjorde också ett hot mot de mål han hade arbetat så hårt för att uppnå.
Äldste Morris var nämligen en begåvad idrottsman på väg att bli professionell rugbyspelare. I hans utbildning började hans karriär inom juridiken just ta fart.
Och förresten funderade han på att gifta sig!
Äldste Morris hade redan haft detta samtal med dem många gånger tidigare. Han svarade på det enda sätt han kunde. ”Jag sa till dem att jag älskar dem. Jag kramade dem. Och jag delade mitt vittnesbörd om att det här var vad jag behövde göra.”
Sedan tog han farväl av dem och hoppade på planet till missionärsskolan i Provo i Utah för att förbereda sig för sin mission i Filippinerna.
Då dök covid-19 upp och vände upp och ner på världen.
Förändringar vid horisonten
Covid-19 hade redan skapat rubriker över hela världen i flera veckor innan äldste Morris dök upp på missionärsskolan. Faktum är att hans grupp var den sista gruppen missionärer som skrev in sig på missionärsskolan på 16 månader. Grupperna som kom efter honom uppmanades att stanna hemma och vänta på ytterligare instruktioner.
Det skulle vara en underdrift att påstå att saker och ting kändes osäkra på missionärsskolan. ”Många var oroliga över vad som skulle hända”, säger äldste Morris. ”Men jag kände mig lugn. Jag visste fortfarande inte hur det skulle gå. Jag visste bara att allt skulle ordna sig till det bästa.”
När nyheten kom att äldste Morris skulle omplaceras till sitt hemland Nya Zeeland var hans reaktion kanske inte vad man kunde förvänta sig.
Han blev gladare än någonsin!
”Jag inser att många missionärer hoppas på att få verka på en avlägsen plats”, säger äldste Morris. ”Men för egen del har jag alltid tyckt att det skulle vara en förmån att få undervisa mitt eget folk i mitt eget land. Jag vill dela evangeliet med Nya Zeeland.”
Han hade ingen aning om hur detta skulle förändra hans liv – och livet för en kvinna som är mycket viktig för honom.
Nans nya syfte
Äldre Morris mormor (hans ”nan”) hade allvarliga hälsoproblem. ”Hon mådde så dåligt att hon sa att hon hade nått en punkt där hon var redo att dö. Hon kände inte att hon hade något kvar att leva för.”
Före sin mission hade äldste Morris möjligheten att börja undervisa sin ”nan” om evangeliet. Men nu var han heltidsmissionär i just det område där hans mormor bodde.
”Jag älskar min mormor väldigt mycket”, säger äldste Morris. ”Och jag har sett hur evangeliet har förvandlat henne helt och hållet.”
Hans ”nan” valde att döpas och bli medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Hon är den första av äldste Morris nära släktingar (förutom han själv) att sluta sig till kyrkan.
Hennes liv, säger äldste Morris, är mycket annorlunda nu. ”När mormor hittade evangeliet insåg hon varför hon fortfarande levde. Nu vill hon leva! Varje morgon vaknar hon vid fyra eller fem på morgonen och sjunger psalmer. Hon ber och läser skrifterna varje dag. Hon gör det för att evangeliet har välsignat henne med ett syfte.”
Äldre Morris har gång på gång sett det ljus som evangeliet ger dem han undervisar. Han har haft tillfälle att undervisa andra vänner och släktingar. Han har själv sett hur de förbättras. ”Jesu Kristi evangelium ger oss syfte”, säger äldste Morris. ”Jag tycker så synd om dem som inte har evangeliet i sina liv. De känner inte till sin sanna identitet.”
Tilläggas bör att till och med äldste Morris föräldrar har börjat märka förändringarna i hans ”nan”. De kan nu se att evangeliet har berikat hennes liv på många sätt.
Äldste Morris med sin ”nan” (mormor).
Äldste Morris uppmaning till ungdomar
Äldste Morris tvivlar inte alls på att det var rätt val att åka på mission. Han visste också i början av sin mission, när covid-19 började ta ett grepp om hela världen, att Gud fortfarande skulle leda sitt arbete. ”Människans verk hindras, men Guds arbete kommer aldrig att hindras”, säger han.
Varje gång han har möjlighet att göra det uppmuntrar han ungdomar att leva värdigt så att de kan tjäna som missionärer. För äldste Morris hade inget annat beslut fått större betydelse för hans framtid – särskilt hans eviga framtid. ”Det största råd jag skulle ge ungdomar är att förbereda sig för att gå på mission. Det förändrar ens liv.”
Han är medveten om att valet att tjäna kan innebära uppoffringar. Men å andra sidan vet han ett och annat om uppoffringar och de välsignelser som följer av dem.