”Vara i samma lag”, Vägledning för de unga, juli 2023.
Vara i samma lag
De här två skolrivalerna blev livslånga vänner.
Foto: Jeffery Barker Edwards
Syster Dil hade bara sex veckor kvar på sin mission i Australien när hon fick veta att hon skulle tillbringa de sista veckorna med att tjäna med syster Tuala!
”Det var det absolut sista jag skulle ha velat”, säger syster Dil.
Syster Dil och syster Tuala hade varit startspelare för sina high schools bästa basketlag i Auckland i Nya Zeeland. De var rivaler. De brukade ofta spela mot varandra i slutspel, och det var inte vackert.
”För att ni ska förstå sammanhanget”, säger syster Tuala, ”så lämnade vi planen med klösmärken och blåmärken.”
Syster Dil och syster Tuala ägnade mycket tid åt att träna och spela basket. ”Basket var vårt liv”, säger syster Dil.
När de hade tagit examen från high school kände de sig båda manade att verka som missionärer – även om ingen av dem någonsin hade känt en önskan att tjäna tidigare.
Välja att tjäna
För syster Tuala tog det tid att anpassa sin vilja efter Herrens vilja. ”Jag var 21 när jag fattade beslutet att följa maningen”, säger hon. ”Jag kämpade i stort sett mot det tills jag satt på planet.”
Syster Tuala kom till sin mission i Australien under covid-19-pandemin, och även om det har varit svårt är hon mycket tacksam för att hon bestämde sig för att tjäna.
”Jag kan inte föreställa mig att vara samma syster Tuala som jag var när jag var 21. Det känns verkligen som att jag har vuxit.”
Syster Dil fick en ”tydlig och direkt” maning att verka som missionär när hon fick sin patriarkaliska välsignelse. Efter en tid bestämde hon sig för att följa maningen att tjäna, för ”Herrens vilja är alltid den rätta vägen och det bästa alternativet.” Kallelsen kom och hon packade sina väskor för att tjäna i Australien.
Vara i samma lag … på avstånd
Bara för att syster Dil och syster Tuala tjänade i samma mission betydde det inte att de blev vänner direkt. Efter att ha varit rivaler så länge hade syster Dil och syster Tuala fortfarande svårt att se varandra som något annat.
Faktum är att första dagen som syster Tuala såg syster Dil tänkte hon först: ”Jag vet inte om det är meningen att jag ska tycka om henne.”
Avslutar konflikten
Så när syster Tuala och syster Dil fick i uppdrag att tjäna tillsammans var det definitivt konstigt.
Båda hade uppfattningar om varandra utifrån hur de spelade på basketplanen. Båda tyckte att den andra var aggressiv, tävlingsinriktad och elak.
Men saker och ting började förändras när de lärde känna varandra. Syster Dil insåg att syster Tuala är ”raka motsatsen” till hur hon alltid hade sett henne. ”Hon är faktiskt en mycket kärleksfull person – en av de mest kärleksfulla kamrater jag har tjänat med”, säger syster Dil.
Syster Tuala upplevde något liknande. Hon hade inte insett att hennes rivaliserande känslor gentemot syster Dil hade varit ”en rätt omedveten konflikt” i hennes liv.
De där negativa känslorna av konflikt och fördömande ersattes med kärlek och förståelse när hon började se vem syster Dil egentligen var. Och även om syster Tuala tyckte att syster Dil var tyst, upptäckte hon att ”syster Dil kan prata!”
I sin nyfunna vänskap insåg syster Dil och syster Tuala att de kanske, trots allt, aldrig hade varit fiender.
”I basket bygger man upp tanken att vi måste vinna, och alla andra lag är fienden”, säger syster Dil. ”Sedan slutar basketen och man inser: ’Åh, de är inte längre fienden. De var förmodligen aldrig fienden.’”
Nu ser Syster Dil och syster Tuala att de är med i samma ”lag” – Guds lag.
Kristus mitt ibland dem, av Judith Mehr
Jesu Kristi offer är till för alla
Båda systrarna kände Guds hand i sitt uppdrag som kamrater och vet att kraften i Jesu Kristi försoning gjorde det möjligt för dem att uppleva helande och förändring.
”Jesus Kristus gjorde den uppoffringen så att allt det som tidigare har blivit fel kan helas, ställas tillrätta och bli bättre”, säger syster Dil. ”Vi kan förlåta. Vi kan glömma. Vi kan gå vidare och saker och ting förändras.”
Syster Tuala och syster Dil helade inte bara sina konflikter, utan de lärde sig också att se andra så som Gud ser dem.
”Att komma hit och kunna se min kamrat och andra människor i ett annat ljus gör att jag inser att varje persons berättelse har en betydelse”, säger syster Tuala. ”Och alla behöver Jesu Kristi försoning.”
De lärde sig att även om det kan vara svårt, är det möjligt för två personer som en gång såg varandra som fiender att komma samman genom kärlek.
”Det spelar ingen roll hur gammal du är eller vilken etnicitet du har”, säger syster Tuala, ”eller om du är ateist eller religiös.
Om jag kan arbeta tillsammans med någon som jag aldrig hade haft en bra relation till, och vi kan komma tillsammans med ett syfte, så kan andra också göra det.”