Funnen genom Mormons boks kraft
Alla måste uppleva och bli funna genom kraften i sanningarna som finns i Mormons bok.
När jag besöker människor som blivit omvända till kyrkan är en av de frågor jag ofta tycker om att ställa hur de och deras familjer fick höra talas om kyrkan och hur det kom sig att de blev döpta. Det spelar ingen roll om personen i det ögonblicket är aktiv medlem eller inte har varit i kyrkan på flera år. Svaret är alltid det samma: med ett leende och ansiktet strålande börjar de berätta om hur de blev funna. Faktiskt verkar omvändelseberättelsen alltid handla om hur vi blir funna.
Jesus Kristus själv är Herre över förlorade ting. Han bryr sig om förlorade ting. Det är säkert därför han undervisade om de tre liknelserna vi finner i Lukas kapitel 15: liknelsen om det förlorade fåret, det förlorade myntet och slutligen, den förlorade sonen. Alla dessa berättelser har något gemensamt: det spelar ingen roll varför de var förlorade. Det spelar inte ens någon roll om de var medvetna om att de var förlorade. En känsla av den högsta glädje regerar och utropar: ”Gläd er med mig! Jag fann [det] som var förlorat.”1 I slutändan finns det inget som är helt förlorat för honom.2
Låt mig denna eftermiddag dela något med er som är högst dyrbart för mig – berättelsen om hur jag själv blev funnen.
Strax innan jag fyllde 15 bjöd min morbror Manuel Bustos mig att komma och bo en tid hos honom och hans familj i USA. Det skulle bli ett bra tillfälle för mig att lära mig engelska. Min morbror hade blivit medlem i kyrkan flera år tidigare och hade en god missionärsanda. Det var säkert därför som min mor, utan min vetskap, pratade med honom och sa att hon skulle låta mig komma på ett villkor: att han inte försökte övertala mig att bli medlem i hans kyrka. Vi var katoliker och hade varit det i generationer och det fanns ingen anledning att ändra på det. Min morbror var helt med på noterna och höll sitt ord till den grad att han inte ens ville svara på enkla frågor om kyrkan.
Självklart kunde min morbror och hans kära hustru Marjorie inte undvika att vara dem de var.3
Jag fick bo i ett rum med en stor samling böcker. Jag kunde se att det i det här biblioteket fanns omkring 200 exemplar av Mormons bok på olika språk, varav 20 av dem på spanska.
En dag, av ren nyfikenhet, drog jag fram ett exemplar av Mormons bok på spanska.
Det var ett av de där exemplaren med himmelsblå mjuka pärmar, med ängeln Moroni på framsidan. När jag öppnade den fanns följande löfte skrivet på första sidan: ”Och jag uppmanar er att ni, när ni får dessa uppteckningar, frågar Gud, den evige Fadern, i Kristi namn, om inte dessa uppteckningar är sanna. Och om ni frågar med ett uppriktigt hjärta, med ärligt uppsåt och med tro på Kristus, skall han uppenbara sanningen om dem för er genom den Helige Andens kraft.”
Och sedan stod det: ”Och genom den Helige Andens kraft kan ni få veta sanningen om allting.”4
Det är svårt att förklara vilket intryck det skriftstället gjorde på mitt sinne och hjärta. För att vara ärlig så sökte jag inte efter ”sanningen”. Jag var bara en tonåring som var nöjd med livet och uppskattade den nya kulturen.
Men ändå, med löftet i tankarna, började jag läsa boken i hemlighet. När jag läste mer förstod jag att om jag verkligen vill få ut något av det, var det bäst att börja be. Och vi vet alla vad som händer när man bestämmer sig för att inte bara läsa utan också be om Mormons bok. Och det var precis det som hände mig. Det var så speciellt och unikt – ja, precis så som det har varit för miljontals andra runtom i världen. Jag fick veta genom den Helige Andens kraft att Mormons bok var sann.
Då gick jag till min morbror och förklarade för honom vad som hade hänt och att jag var redo att döpas. Min morbror kunde inte dölja sin förvåning. Han satte sig i bilen, körde till flygplatsen och kom tillbaka med en returbiljett hem åt mig, tillsammans med en lapp till min mor där det bara stod: ”Jag hade inget med det här att göra!”
På sätt och vis hade han rätt. Jag blev funnen direkt genom Mormons boks kraft.
Det kan finns många som har blivit funna genom våra underbara missionärer över hela världen, i vart och ett av fallen på ett mirakulöst sätt. Eller också kan de ha blivit funna genom vänner som Gud avsiktligt låtit korsa deras väg. De kan även ha blivit funna av någon i den här generationen eller genom någon av sina förfäder.5 Hur det än gick till, för att kunna utvecklas mot sann personlig omvändelse måste alla så snart som möjligt uppleva och bli funna genom kraften i sanningarna som finns i Mormons bok. Samtidigt måste de själva välja att göra ett verkligt åtagande inför Gud om att sträva efter att hålla hans bud.
När jag kom tillbaka till Buenos Aires insåg min mor att jag verkligen ville döpas. Jag tenderade att vara upprorisk, så i stället för att göra motstånd mot mig var hon klok nog att stödja mig. Och utan att veta om det genomförde hon själv min dopintervju. Jag tror faktiskt att hennes intervju var mer ingående än dem som våra missionärer genomför. Hon sa: ”Om du vill döpas så stödjer jag dig. Men först ska jag ställa några frågor, och jag vill att du tänker efter noga och svarar mig uppriktigt. Lovar du att gå i kyrkan precis varje söndag?”
Jag svarade: ”Ja, självklart ska jag göra det.”
”Har du någon aning om hur länge kyrkan håller på?”
”Ja, det vet jag”, sa jag.
Hon svarade: ”Om du döper dig ska jag se till att du går på mötena.” Sedan frågade hon mig om jag verkligen var villig att aldrig dricka alkohol eller röka.
Jag svarade: ”Ja, självklart. Jag tänker rätta mig efter det också.”
Varpå hon svarade: ”Om du döper dig ska jag se till att du gör det.” Och så fortsatte hon på det viset om nästan vartenda bud.
Min morbror hade ringt min mor och sagt att hon inte skulle oroa sig, att jag skulle glömma det hela snart. Fyra år senare, när jag fick min kallelse att verka i Uruguaymissionen Montevideo, ringde min mor till min morbror och frågade exakt när jag kunde förväntas glömma det hela. Sanningen är den att från den stund jag blev döpt blev mamma en lyckligare mor.
Jag kom att förstå att Mormons bok var avgörande i omvändelseprocessen genom att jag själv fick uppleva löftet om ”att en människa kommer närmare Gud genom att följa dess lärosatser än genom någon annan bok”.6
Nephi förklarade det centrala syftet med Mormons bok så här:
”Ty vi arbetar flitigt med att skriva för att förmå våra barn, och likaså våra bröder, att tro på Kristus och att förlikas med Gud. …
Och vi talar [därför] om Kristus, vi gläds i Kristus, vi predikar om Kristus [och] vi profeterar om Kristus … så att våra barn skall kunna veta till vilken källa de kan se för att få förlåtelse för sina synder.”7
Hela Mormons bok genomsyras av detta heliga syfte.
Av den här anledningen kommer varje läsare som beslutar sig för att uppriktigt studera den under bön inte bara att lära sig om Kristus, utan också lära sig av Kristus – särskilt om de bestämmer sig för att ”pröva Guds ords kraft”8 och inte förhastat förkastar den i fördomsfull otro9 på grund av det andra har sagt om sådant de aldrig har läst.
President Russell M. Nelson reflekterade: ”När jag tänker på Mormons bok, tänker jag på ordet kraft. Mormons boks sanningar har kraften att hela, lugna, återställa, hjälpa, stärka, trösta och glädja själen.”10
Min inbjudan till oss alla i dag, oavsett hur länge vi har varit medlemmar i kyrkan, är att vi låter kraften i Mormons boks sanningar finna oss och omsluta oss igen, dag efter dag, medan vi flitigt söker personlig uppenbarelse. Det kommer att ske om vi tillåter det.
Jag vittnar högtidligt om att Mormons bok innehåller Jesu Kristi evangeliums fullhet och att den Helige Anden bekräftar att detta är sant gång på gång för alla som, med uppriktigt hjärta, söker kunskap till sina själars frälsning.11 I Jesu Kristi namn, amen.