I köld, i sol bliv, Herre, hos mig kvar

Reyna I. Aburto.

andra rådgivare i Hjälpföreningens generalpresidentskap

Jag vittnar om att ”i köld, i sol” blir Herren kvar hos oss, och om att våra lidanden kan ”[uppslukas] av glädjen i Kristus”.

I en av våra älskade psalmer uttrycks denna vädjan: ”I köld, i sol bliv, Herre, hos mig kvar.”¹ Jag satt en gång i ett flygplan när det närmade sig ett stort stormväder. Utanför fönstret såg jag ett tjockt molntäcke under oss. Den nedgående solens strålar reflekterades av molnen och fick dem att lysa intensivt. Snart sänkte sig planet genom de tunga molnen, och vi var plötsligt omgivna av ett tjockt mörker som helt dolde det intensiva ljus vi hade sett bara några ögonblick tidigare.²

Mörka moln kan också bildas i våra liv och dölja Guds ljus för oss, ja till och med få oss att undra om det ljuset ens finns för oss längre. Några av de här molnen består av depression, ångest och andra former av psykiskt och känslomässigt lidande. De kan förvrida vår syn på oss själva, på andra och till och med på Gud. De drabbar kvinnor och män i alla åldrar i alla världens hörn.

Lika skadligt är det avtrubbande moln av skepsis som kan drabba andra som inte har upplevt de här utmaningarna. Precis som alla andra delar av kroppen kan hjärnan drabbas av sjukdomar, trauman och kemisk obalans. När vårt sinne lider är det lämpligt att söka hjälp av Gud, av människorna omkring oss och av yrkeskunniga inom medicinsk och psykiatrisk sjukvård.

”Alla människor – män och kvinnor – är skapade till Guds avbild. Var och en är ett andebarn, en älskad son eller dotter till himmelska föräldrar och har … gudomliga egenskaper och förutsättningar.”³ Liksom våra himmelska föräldrar och vår Frälsare har vi en fysisk kropp⁴ och upplever känslor⁵.

Mina kära systrar, det är normalt att vara ledsen eller orolig ibland. Sorg och oro är naturliga mänskliga känslor.⁶ Men om vi ständigt är sorgsna och om vår smärta blockerar vår förmåga att känna vår himmelske Faders och hans Sons kärlek och den Helige Andens inflytande, så kanske vi lider av depression, ångest eller någon annan form av psykisk ohälsa.

Min dotter skrev en gång: ”Det fanns en tid … [när] jag var extremt ledsen hela tiden. Jag hade alltid trott att sorg var något att skämmas för, och att det var ett tecken på svaghet. Så jag höll min sorg för mig själv. … Jag kände mig helt värdelös.”⁷

En vän beskrev det så här: ”Sedan min tidiga barndom har jag ständigt kämpat mot känslor av hopplöshet, mörker, ensamhet och rädsla, och känslan av att jag är trasig eller defekt. Jag gjorde allt jag kunde för att dölja min smärta och aldrig ge något annat intryck än att jag mådde bra och var stark.”⁸

Mina kära vänner, det kan hända vem som helst av oss, särskilt när vi, i vår tro på lycksalighetsplanen, lägger onödiga bördor på oss själva genom att tro att vi måste vara fullkomliga nu. Sådana tankar kan vara överväldigande. Att nå fullkomlighet är en process som sker genom hela vårt dödliga liv och bortom det – och enbart genom Jesu Kristi nåd.⁹

Men när vi däremot öppnar oss om våra utmaningar och erkänner att vi inte är fullkomliga, ger vi andra tillåtelse att berätta om sin kamp. Tillsammans inser vi att det finns hopp och att vi inte behöver lida ensamma.¹⁰

Som Jesu Kristi lärjungar har vi ingått ett förbund med Gud om att vi ”är villiga att bära varandras bördor” och att ”sörja med dem som sörjer”.¹¹ Det kan innefatta att lära oss om psykisk ohälsa, hitta resurser som kan hjälpa oss prata om de här svårigheterna, och slutligen att föra oss själva och andra till Kristus, som är den store läkaren¹². Även om vi inte vet hur vi kan relatera till det andra går igenom kan vi erkänna att deras smärta är verklig, vilket kan vara ett viktigt första steg mot att finna förståelse och läkedom.¹³

I vissa fall kan man hitta orsaken till depression eller ångest medan den andra gånger kan vara svår att urskilja.¹⁴ Våra hjärnor kan lida på grund av stress¹⁵ eller överväldigande utmattning¹⁶, vilket ibland kan lindras genom justeringar i kost, sömn och motion. Andra gånger kan även terapi eller medicinering under ledning av utbildade yrkespersoner behövas.

Obehandlad psykisk ohälsa kan leda till ökad isolering, missförstånd, trasiga relationer, självskadebeteende och till och med självmord. Jag vet det av egen erfarenhet eftersom min pappa begick självmord för många år sedan. Hans död var chockerande och hjärtslitande för mig och min familj. Det har tagit mig åratal att arbeta mig igenom sorgen, och det var inte förrän nyligen som jag fick lära mig att när vi pratar om självmord på ett lämpligt sätt kan vi faktiskt förhindra snarare än uppmuntra det.¹⁷ Jag har nu pratat öppet om pappas död med mina barn och bevittnat den läkedom Frälsaren kan ge oss på båda sidor om slöjan.¹⁸

Sorgligt nog tar många som lider av svår depression avstånd från andra heliga eftersom de känner att de inte passar in i en inbillad mall. Vi kan hjälpa dem att veta och känna att de verkligen hör hemma med oss. Det är viktigt att inse att depression inte är ett resultat av svaghet, och vanligtvis inte heller av synd.¹⁹ Den ”frodas i hemlighet men krymper av empati”.²⁰ Tillsammans kan vi bryta igenom molnen av isolering och stigmatisering så att skammens börda lättas och helandets underverk kan äga rum.

Under sin jordiska verksamhet botade Jesus Kristus de sjuka och de lidande, men var och en behövde utöva tro på honom och handla för att ta emot hans läkedom. Några gick långa sträckor, andra sträckte ut handen för att röra vid hans mantel, och åter andra fick bäras till honom för att bli botade.²¹ När det handlar om läkedom, är vi inte alla i förtvivlat behov av honom? ”Är vi inte alla tiggare?”²²

Låt oss följa Frälsarens stig och öka vår medkänsla, minska vår tendens till att döma och sluta vara inspektörer av andras andlighet. Att lyssna med kärlek är en av de största gåvorna vi kan erbjuda, och vi kanske kan hjälpa till att bära eller lyfta de tunga moln som kväver våra nära och kära och våra vänner²³ så att de genom vår kärlek åter kan känna den Helige Anden och uppfatta det ljus som utgår från Jesus Kristus.

Om du ständigt omges av ”mörkrets dimma”²⁴, vänd dig till din himmelske Fader. Inget du har upplevt kan förändra den eviga sanningen att du är hans barn, och att han älskar dig.²⁵ Kom ihåg att Kristus är din Frälsare och Återlösare, och Gud är din Fader. De förstår. Tänk dig att de är nära dig, lyssnar och ger dig stöd.²⁶ De kommer att trösta dig i dina bedrövelser.²⁷ Gör allt du kan, och lita på Herrens försonande nåd.

Det du kämpar med definierar dig inte, men det kan förfina dig.²⁸ Tack vare en ”tagg i köttet”²⁹ kan du ha förmåga till större medkänsla med andra. Berätta om dina upplevelser enligt den Helige Andens vägledning för att ”hjälpa de svaga, lyfta upp händerna som hänger ned och styrka de matta knäna”³⁰.

Må de av oss som just nu kämpar eller som stöttar någon som kämpar vara villiga att följa Guds bud så att vi alltid kan ha hans Ande hos oss.³¹ Låt oss göra ”små och enkla”³² saker som ger oss andlig styrka. Som president Russell M. Nelson har sagt: ”Inget öppnar himlarna på riktigt samma sätt som kombinationen av ökad renhet, noggrann lydnad, uppriktigt sökande, att man dagligen mättar sig med Kristi ord i Mormons bok, och regelbunden tid som viks åt tempeltjänst och släktforskning.”³³

Låt oss alla minnas att Frälsaren Jesus Kristus ”[har tagit] på sig [våra] skröpligheter så att hans inre kan fyllas av barmhärtighet i köttet, så att han … kan veta hur han skall bistå [oss] i enlighet med [våra] skröpligheter”³⁴. Han kom för ”att förbinda dem som har förkrossade hjärtan, … trösta alla sörjande, … ge [dem] huvudprydnad i stället för aska, glädjens olja i stället för sorg, lovsångsdräkt i stället för en modfälld ande”³⁵.

Jag vittnar för er om att ”i köld, i sol” blir Herren kvar hos oss, att vårt lidande kan ”[uppslukas] av glädjen i Kristus”³⁶ och att ”det är genom nåd vi blir frälsta, sedan vi har gjort allt vi kan göra”.³⁷ Jag vittnar om att Jesus Kristus kommer att återvända till jorden ”med läkedom under sina vingar”.³⁸ Slutligen ska han ”torka alla tårar från [våra] ögon … och ingen sorg” ska finnas.³⁹ För alla som vill komma ”till Kristus och bli fullkomnade i honom”⁴⁰ ska solen ”inte mer gå ner, … för HERREN ska vara [vårt] eviga ljus och [våra] sorgedagar ska vara slut”.⁴¹ I Jesu Kristi namn, amen.