Frukt
Håll ögon och hjärtan riktade mot Frälsaren Jesus Kristus och den eviga glädje som endast kommer genom honom.
Jag vet vad ni tänker! Bara en talare till, sedan får vi höra från president Nelson. I hopp om att hålla er vakna några minuter till medan vi väntar på vår älskade profet, har jag valt ett mycket tilltalande ämne: mitt ämne är frukt.
Med färgen, konsistensen och sötman hos bär, bananer, vattenmeloner och mango, eller mer exotiska frukter som kiwano eller granatäpplen, har frukter alltid varit omtyckta delikatesser.
Under sin jordiska verksamhet jämförde Frälsaren god frukt med ting av evigt värde. Han sa: ”På deras frukt ska ni känna igen dem.”1 ”Varje gott träd [bär] god frukt.”2 Han uppmanade oss att ”samla in frukt till evigt liv”.3
I en livfull dröm som vi alla känner väl från Mormons bok befann sig profeten Lehi i ”en mörk och dyster vildmark”. Där fanns orent vatten, mörkrets dimma, underliga vägar och förbjudna stigar samt en ledstång av järn4 längs en rak och smal stig som ledde till ett vackert träd med frukt som ”gjorde människan lycklig”. Lehi berättar om drömmen och säger: ”Jag … åt av dess frukt. … Den var mycket söt, sötare än allt annat jag … tidigare smakat. Den [fyllde] … min själ med mycket stor glädje. …[Denna frukt] var mer begärlig än [någon] annan frukt”.5
Trädets och fruktens innebörd
Vad symboliserar det här trädet med den dyrbaraste av all frukt? Det föreställer ”Guds kärlek”6 och förkunnar vår himmelske Faders härliga återlösningsplan. ”Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.”7
Denna dyrbara frukt symboliserar de förunderliga välsignelserna av Frälsarens ojämförliga försoning. Vi får inte bara leva igen efter jordelivet, utan genom vår tro på Jesus Kristus, genom att omvända oss och hålla buden, kan vi bli förlåtna för våra synder och en dag stå rena inför vår Fader och hans Son.
Att äta av frukten från livets träd symboliserar också att ta till sig det återställda evangeliets förrättningar och förbund – att döpas, ta emot den Helige Andens gåva och inträda i Herrens hus för att begåvas med kraft från höjden. Genom Jesu Kristi nåd och genom att hedra våra förbund tar vi emot det omätliga löftet om liv tillsammans med vår rättfärdiga familj genom evigheten.8
Inte underligt att ängeln beskrev frukten som ”det mest glädjande för själen”.9 Det är den verkligen!
Utmaningen att fortsätta vara trofast
Som vi alla har förstått är det, även efter att vi njutit av det återställda evangeliets dyrbara frukt, fortfarande inte lätt att hålla sig trofast till Herren Jesus Kristus. Som sagts många gånger under den här konferensen fortsätter vi att möta distraktioner och bedrägligheter, förvirring och oro, lockelser och frestelser som försöker dra bort våra hjärtan från Frälsaren och den glädje och skönhet vi upplever när vi följer honom.
På grund av dessa svårigheter innehåller Lehis dröm också en varning! På andra sidan floden finns en rymlig byggnad med människor i alla åldrar som pekar finger, hånar och förlöjligar Jesu Kristi rättfärdiga efterföljare.
Människorna i byggnaden förlöjligar och skrattar åt dem som håller buden. De vill förringa och förlöjliga deras tro på Jesus Kristus och hans evangelium. Och på grund av de verbala angreppen av tvivel och förakt som riktas mot de troende, börjar en del av dem som smakat på frukten skämmas för det evangelium de tidigare omfattat. Världens falska lockelser förför dem, de vänder sig bort från trädet och från frukten och, med skriftens ord, avfaller de ”och kommer in på förbjudna stigar och går förlorade”.10
I vår värld i dag arbetar motståndarens byggarbetslag på övertid och bygger hastigt ut den stora och rymliga byggnaden. Utbyggnaden har spridit sig över floden och hoppas ta över våra hem, medan de som pekar finger och de som hånar ropar dag och natt i sina internet-megafoner.11
President Nelson förklarade: ”Motståndaren fyrfaldigar sina ansträngningar att riva upp våra vittnesbörd och hejda Herrens verk.”12 Låt oss komma ihåg Lehis ord: ”Vi gav inte akt på dem.”13
Även om vi inte behöver vara rädda, ska vi vara på vår vakt. Ibland kan småsaker rubba vår andliga balans. Låt inte era frågor, andras förolämpningar, trolösa vänner eller olycksaliga misstag och besvikelser vända er bort från de ljuvliga, rena och själsmättande välsignelser som kommer genom trädets dyrbara frukt. Håll ögon och hjärtan riktade mot Frälsaren Jesus Kristus och den eviga glädje som endast kommer genom honom.
Jason Halls tro
I juni var min fru Kathy och jag på Jason Halls begravning. När han gick bort var han 48 år gammal och tjänade som äldstekvorumets president.
Här är Jasons ord om en händelse som förändrade hans liv:
”[Vid 15 års ålder var] jag med om en dykolycka. … Jag [bröt] nacken och blev förlamad från bröstet och neråt. Jag förlorade helt kontrollen över mina ben och delvis över mina armar. Jag kunde inte längre gå, stå, … eller äta själv. Jag kunde nätt och jämt andas och tala.”14
”’Käre Fader [i himlen]’ tiggde jag, ’om jag bara kunde få använda mina händer, så vet jag att jag skulle klara mig. Snälla Fader, snälla? ….
Låt benen vara som de är, Fader – jag [ber] bara om att kunna använda händerna.’”15
Jason återfick aldrig funktionen i händerna. Kan ni höra rösterna från den rymliga byggnaden? ”Jason Hall, Gud hör inte dina böner! Om Gud är en kärleksfull Gud, hur kan han lämna dig så här? Varför ha tro på Jesus Kristus?” Jason Hall hörde rösterna, men han brydde sig inte om dem. I stället mättade han sig med trädets frukt. Han tro på Jesus Kristus blev orubblig. Han tog examen vid universitetet och gifte sig med Kolette Coleman i templet, och han kallade henne sitt livs kärlek.16 Efter 16 års äktenskap föddes deras dyrbare son Coleman – ännu ett underverk.
Hur fick de sin tro att växa? Kolette förklarade: ”Vi litade på Guds plan. Och den gav oss hopp. Vi visste att Jason [i framtiden] skulle bli helad. … Vi visste att Gud hade gett oss en Frälsare, vars försoningsoffer hjälper oss att se framåt när vi vill ge upp.”17
Tioårige Coleman talade vid sin far Jasons begravning och sa att hans pappa hade lärt honom: ”Vår himmelske Fader [har] en plan för oss, jordelivet skulle vara härligt och vi kunde leva i familjer. … Men … vi skulle behöva gå genom svårigheter och begå misstag.”
Coleman fortsatte: ”Vår himmelske Fader sände sin Son Jesus till jorden. Hans jobb var att vara fullkomlig. Att bota människor. Att älska dem. Och sedan att lida för all vår smärta, våra sorger och våra synder. Sedan dog han för oss.” Sedan tillade Coleman: ”Eftersom Jesus gjort detta, vet han hur jag känner mig just nu.
Tre dagar efter sin död blev Jesus levande igen, med en fullkomlig kropp. Det här är viktigt för mig, för jag vet att … min [pappas] kropp är fullkomlig då och att vi kommer att vara tillsammans som familj.”
Coleman sa avslutningsvis: ”Varje kväll ända sedan jag var liten sa min pappa till mig: ’Pappa älskar dig, vår himmelske Fader älskar dig, och du är en fin pojke.’”18
Glädje kommer tack vare Jesus Kristus
President Russell M. Nelson beskrev varför familjen Hall känner glädje och hopp. Han sa:
”Glädjen vi känner har väldigt lite att göra med våra omständigheter och allt att göra med vårt fokus.
När fokus i vårt liv är på Guds frälsningsplan … samt på Jesus Kristus och hans evangelium, kan vi känna glädje vad som än händer – eller inte händer – i livet. Glädje kommer från och tack vare honom. Han är källan till all glädje. …
Om vi ser till världen … får vi aldrig veta vad glädje är. … [Glädje] är gåvan som kommer av att medvetet försöka leva ett rättfärdigt liv, enligt Jesu Kristi undervisning.”19
Ett löfte när du återvänder
Om du har varit utan trädets frukt en tid, vill jag att du ska veta att Frälsarens armar alltid är utsträckta mot dig. Han kallar kärleksfullt: ”Omvänd dig och kom till mig.”20 Hans frukt är riklig och alltid mogen. Den kan inte köpas för pengar, och ingen som uppriktigt vill ha frukten förmenas den.21
Om du önskar återvända till trädet och än en gång smaka på frukten: Börja med att be till din himmelske Fader. Tro på Jesus Kristus och kraften i hans försoning. Jag lovar dig att när du ser till Frälsaren ”i varje tanke”22, blir trädets frukt än en gång din, utsökt i smaken, glädjande för själen, ja, ”den största av alla Guds gåvor”.23
För tre veckor sedan i dag såg jag Frälsarens frukt i rikt mått när Kathy och jag var med vid invigningen av Lissabons tempel i Portugal. Det återställda evangeliets sanningar öppnades för Portugal 1975, när religionsfrihet infördes där. Många ädla heliga, som först fick smaka av frukten när där varken fanns församlingar eller möteshus, och inget tempel på närmare håll än 160 mil, gladdes med oss över att trädets frukt nu rikligen finns i Herrens hus i Lissabon. Vad jag hedrar och vördar dessa sista dagars heliga som hållit sina hjärtan fast rotade i Frälsaren.
Frälsaren sa: ”Om någon förblir i mig och jag i honom, så bär han rik frukt. Utan mig kan ni ingenting göra.”24
När president Nelson i förmiddags talade till kyrkans medlemmar världen över, sa han: ”Mina kära bröder och systrar, ni är levande exempel på frukterna som kommer av att följa Jesu Kristi lärdomar.” Sedan lade han till: ”Jag tackar er! Jag älskar er!”25
Vi älskar dig, president Nelson.
Jag är själv ett vittne om den uppenbarelsens kraft som vilar på vår käre president. Han är Guds profet. Liksom Lehi fordom kallar president Russell M. Nelson oss och alla i Guds familj att komma och äta av trädets frukt. Må vi ha ödmjukheten och styrkan att följa hans råd.
Jag vittnar ödmjukt om att Jesus Kristus är Guds Son. Hans kärlek, hans kraft och hans nåd medför allt som är av bestående glädje. Det vittnar jag om i Jesu Kristi namn, amen.