Göra en församling till ett ”hem”
Det kan vara skrämmande att börja om på nytt i en ny församling eller gren. Här får du fem tips på hur du kan förvandla främlingar till vänner.
När jag återvände till kyrkan för många år sedan efter en tid av inaktivitet var jag säker på att alla i församlingen visste att jag var en ångerfylld syndare som försökte omvända sig. Jag tyckte att deras godhet visade sig i deras glada leenden och ömma vittnesbörd och att mina synder gjorde mig dunkel och ynklig i jämförelse med dem. När jag ser tillbaka på den tiden inser jag att nya människor i många omständigheter kan känna sig blottställda eller särskilt utsatta. Att gå in i ett nytt möteshus, sätta sig bredvid människor man inte känner och sjunga från en egen psalmbok kan vara svårt när man tror att alla tittar på en.
Som ensamstående kvinna utan barn har jag märkt att det kan vara svårt att börja om på nytt i en ny församling. Men att gå in i ett kapell fyllt av främlingar är en skrämmande sak jag har gjort om och om igen eftersom jag har flyttat ofta på grund av mitt yrke. Under åren som gått har jag lärt mig att se på min nya församling på ett nytt sätt och hur jag kan få dessa främlingar att bli mina vänner och goda bekanta. Följande tillvägagångssätt kan hjälpa oss alla att känna oss hemma i en församling eller gren, oavsett var i världen vi befinner oss.
Kom ihåg varför vi går till kyrkan. Ett kapell är en helig och trygg plats där vår himmelske Faders barn samlas för att tillbe honom. Där kan vi förenas i bön, sång och syfte. Undvik att döma andra eller tro att andra dömer dig. Det känns lättare för mig när jag kommer ihåg att alla som kommer till kyrkan, liksom jag, arbetar på att ta del av Frälsarens försoning och hålla hans bud.
Presentera dig själv. Jag har lärt mig att söka upp biskopsrådet och presentera mig på en gång så att de vet att jag är ny. Efter det ser jag till att jag vet vem högprästernas gruppledare är eftersom det är han som kommer att ge mig högpräster som hemlärare. Eftersom jag är kvinna ser jag också till att veta vilka som sitter i Hjälpföreningens presidentskap. Församlingens kamrer behöver också få min adress och mitt telefonnummer, och han skickar efter matrikelkortet från min tidigare församling. Dessa människor har presenterat mig för andra församlingsmedlemmar, hjälpt mig hitta till aktiviteter i församlingen och staven och stött mig när jag fått ett nytt ämbete.
Jag brukade sitta längst bak i närheten av dörren så att jag kunde smita ut direkt efter avslutningsbönen och på så sätt undvika att någon pratade med mig och frågade vem jag var. Men att komma till och lämna mötena med nedslagna ögon – eller med blicken på utgången – hjälper föga till för att du ska känna dig hemma i en ny församling.
Svälj din nervositet och gå fram till personen som sitter framför dig. Skaka hand med dem som undervisar klasserna du går till eller som talar under sakramentsmötet (du kan prata med dem efteråt i foajén). Om du tar dig tid till att se ut över rummet innan du sätter dig kan du träffa olika personer och familjer varje gång du kommer till ett möte. Var modig nog att be om skjuts till en aktivitet i församlingen eller grenen. Det är oftast enklare att anlända tillsammans med någon än att gå in ensam. Be att få en församlings- eller grenskalender, den hjälper dig komma ihåg namnen på personer. Inom kort börjar namn och ansikten passa ihop och personerna är inte längre främlingar. Och det är inte du heller.
Tjäna. Tänk ut sätt du kan hjälpa dina grannar och församlingens eller grenens medlemmar på, även om det bara är att öppna dörren åt dem och hälsa på dem när de kommer. (Det hjälper dem att komma ihåg vem du är.) Anmäl dig när de behöver frivilliga. Ta reda på vem som är sjuk eller ligger på sjukhus och besök dem. Ta emot kallelser. Berätta för biskopen eller grenspresidenten vilka talanger du har utöver ditt ämbete när så är lämpligt och säg till honom att han kan lita på att du ställer upp vid behov.
Var redo att delta. Söndagsskolans och prästadömets och Hjälpföreningens möten följer en lektionsplan. Skaffa en lektionsbok, läs lektionerna i förväg och var förberedd på att läsa skriftställen eller belysa principerna som lärs ut genom att dela med dig av egna erfarenheter. Det kan kännas svårt att tala offentligt, men svälj din rädsla och var förberedd på att dela med dig av ditt vittnesbörd om att evangeliet är sant.
Sök efter nya ansikten. Behandla andra på det sätt som du vill att de ska behandla dig. Efter ett tag kommer du att märka att ”ni inte längre [är] gäster och främlingar utan medborgare tillsammans med de heliga och tillhör Guds familj”. (Ef 2:19) Nu känner du dig hemma i din nya familj i kyrkan.
Församlings- eller grensfamiljer är allomfattande – ingen ska känna sig utanför. Man kan kanske inte alltid bli vän med alla medlemmar, men om vi delar med oss av vår kärlek till evangeliet, om vårt vittnesbörd är rent, om vi är villiga att bära varandras bördor och om vi handlar efter vår önskan att tjäna Herren genom att tjäna varandra, är vi en familj. Jag är tacksam för att oavsett var jag är i denna värld består varje gren eller församling av andra barn till vår himmelske Fader. Jag kan verkligen vittna om att församlingen jag nu tillhör är den bästa platsen jag vet.