Min lektion om tro
För några år sedan höll jag en hemaftonslektion om tro. Min familj hade pratat mycket om tro eftersom min storebror hade några frågor om varför vi behöver tro. Jag planterade ett frö jag hade sparat från en melon i en liten mugg. Jag sade till min familj att tro är som ett frö. Om man tar väl hand om det så växer fröet.
Vi hade inte lyckats så bra med att odla rabatter. Men jag hoppades att jag kunde få den här plantan att växa och att jag kunde vara ett gott exempel på tro. Jag satte muggen i fönstret och tog hand om det. Jag väntade och bad om att mitt frö skulle växa.
Jag hade nästan gett upp men efter en vecka såg jag äntligen något grönt som hade kommit upp. Den växte i fönstret i en vecka till. Sedan hjälpte mina föräldrar mig att hitta en plats där jag kunde plantera växten i en rabatt på baksidan av huset.
Jag tog väl hand om växten. Jag vattnade den och höll ogräset borta. Den växte och blev större och större. Jag var så glad!
Efter flera veckor såg jag blommor och sedan började en liten frukt växa. Vi såg sju meloner växa på rankan från mitt enda lilla frö. För mig var det ett underverk och ett svar på mina böner. Frukten var söt, precis som det står i Alma 32:42: ”Och tack vare er flit och er tro och ert tålamod i att vårda ordet så att det kan slå rot i er, se, då skall ni snart få plocka frukten därav som är högst dyrbar, som är sötare än allt som är sött.”
Den här upplevelsen gjorde mig mycket glad och lärde mig och min familj att tro är en sann princip i Jesu Kristi evangelium.