Tjänande i kyrkan

Leda som Frälsaren

Ryan Carr

Kyrkans tidningar

En kvinna botas, av J. Kirk Richards

Det är stor skillnad på världens dåliga ledare och den fullkomlige ledaren, världens Frälsare. President Spencer W. Kimball (1895–1985) förklarade: ”De mest tragiska gestalterna i människosläktets historia är tragiska just därför att de nästan helt och hållet saknade de egenskaper som mannen från Galileen hade. När Jesus var osjälvisk, var de själviska. När Jesus var angelägen om frihet, var de angelägna om herravälde. När Jesus var angelägen om tjänande, var de angelägna om social ställning. När Jesus uppfyllde andra människors verkliga behov, var de bara angelägna om egna behov och önskningar. När Jesus var angelägen om sina lärjungars utveckling, ville de manipulera människorna. När Jesus var fylld av medlidande balanserat med rättvisa, var de ofta fyllda med misslynthet och orättvisa.”¹

För att lyckas som ledare i Herrens kyrka måste vi följa hans exempel. Följande förslag kan hjälpa oss bli mer kristuslika i vårt ledarskap.

Kristuslika ledare tjänar ”med blicken endast fäst på Guds ära” (L&F 4:5) och försöker göra vår himmelske Faders vilja. Frälsaren sade: ”Jag har inte kommit ner från himlen för att göra min vilja utan hans vilja som har sänt mig” (Joh. 6:38).

Kristuslika ledare litar inte till ”köttslig arm” (2 Nephi 4:34). De ber ödmjukt om vägledning. De väntar på Herren och försöker göra hans arbete i hans tid och på hans sätt i stället för att lita till sina egna talanger och förmågor.

Kristuslika ledare söker inte efter en ställning i kyrkan. De ser ämbeten som möjligheter att tjäna, inte som befordringar. Inte heller ser de avlösningar som degraderingar. Avlösningen är en naturlig del av varje ämbete.

Kristuslika ledare är tjänare. De hjälper, undervisar och uppmuntrar dem de tjänar. De eftersträvar att välsigna andra, som Frälsaren gjorde: ”Han gör ingenting utom det som är till nytta för världen” (2 Nephi 26:24). De ser sig själva som Herrens representanter som hjälper andra att återvända till honom.

Kristuslika ledare strävar efter att hjälpa andra utvecklas. President Kimball har också sagt:

”Jesus hade tillräckligt stor tilltro till sina efterföljare för att låta dem delta i hans verk, och därmed få möjlighet att växa. Detta är en av de viktigaste lärdomarna vi kan dra av hans ledarskap. Om vi avvisar andra människor bara för att en uppgift skall bli utförd snabbare och effektivare, blir uppgiften säkerligen utförd, men utan den viktiga tillväxten och utvecklingen hos medarbetarna. …

Jesus gav människor sanningar och uppgifter som motsvarade deras förmåga. Han överhopade dem inte med mer än de kunde klara av, men han gav dem tillräckligt för att de skulle få tänja sina själar.”²

Profeten Joseph Smith beskrev hur han ledde folket så väl: ”Jag lär dem rätta principer, sedan styr de sig själva.”³ Detta är själva kärnan i Herrens sätt att leda.

Slutnoter

1. Spencer W. Kimball, ”Jesus – den fullkomlige ledaren”, Nordstjärnan, mars 1980, s. 16.

2. Spencer W. Kimball, ”Jesus – den fullkomlige ledaren”, s. 15, 16.

3. Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph Smith (2007), s. 283.

4. Kyrkans presidenters lärdomar: Lorenzo Snow (2012), s. 149.

5. Se Thomas S. Monson, ”Plikten kallar”, Liahona, juli 1996, s. 46.

”Men jag har ingen erfarenhet av att leda!”

Oroa dig inte om du inte har så stor erfarenhet än. Du har kallats genom inspiration, av någon som har myndighet (se Trosartiklarna 1:5). Herren ser vad du kan bli. Din kallelse att leda kan vara en möjlighet att utveckla starka sidor och övervinna svagheter.

I företag och organisationer är en ledares utbildning och erfarenhet ofta de viktigaste kvalifikationerna, Men Herrens sätt är annorlunda. President Lorenzo Snow (1814–1901) sade: ”Apostlarna som Gud kallade, som Jesus, Guds Son kallade, … var inte lärda, de var inte kunniga i vetenskaperna, de innehade inte höga ställningar i Judéen. De var fattiga och outbildade, de hade enkla kallelser i livet. … Herren verkar alltså annorlunda. Han skiljer sig från människor i sitt sätt att ge kallelser.”¹ Lyckligtvis är det så att ”den Herren kallar, den dugliggör Herren”.²

Till ledare som ger råd till kyrkans medlemmar

När du träffar medlemmar i kyrkan som behöver din hjälp så vill de kanske att du löser deras problem åt dem. Men om du gör det hindrar du deras personliga tillväxt. De kanske kommer och förväntar sig en omedelbar lösning, men deras problem behöver tid att lösas. Här är några vanliga problem. Följande frågor, som föreslagits av prästadömsledare, kan vara till hjälp när du förbereder dig för att ge råd till medlemmar:

• Ger du sådana råd och hjälper medlemmarna på ett sådant sätt att de själva har ansvaret att övervinna sina problem?

• Vägleder du medlemmarna till att hitta svar på egen hand?

• Följer du upp när det gäller sådant som de har gått med på att göra?

• Hjälper du dem att hitta resurser som hjälper dem att lösa sina problem?

• Uppmuntrar du dem att be till Herren?

• Blir medlemmarna uppmuntrade att förbättra sig av dina råd?

Naturligtvis är alla situationer olika, så det är viktigt att följa Andens vägledning. Att tjäna med kärlek, tålamod och andlig lyhördhet ger goda resultat.