Små och stora svenska mirakel
Förra året gav mig anledning att börja lyssna bättre, både till mina medmänniskor och till Andens maningar. Året avslutades på ett väldigt fint sätt. Jag vill börja med att berätta att vi bor i ett litet hus på en sommarö i sydöstra Sverige. På sommaren är det mycket liv och rörelse i grannskapet, men vintertid är det nästan ödsligt här. Huset ligger en bra bit från vägen där brevlådan och soptunnan står, så jag brukar ställa soppåsen utanför dörren och slänga den när jag ska åka eller gå iväg någonstans. Denna dag utspelades följande:
Jag hade varit iväg på förmiddagen. När jag kom hem tog jag hand om matvaror som inhandlats, hängde upp lite tvätt och gick upp till arbetsrummet för att studera. Väl uppe kom jag på att jag var sugen på en clementin, gick ner igen, skalade clementinen och slängde skalet i soppåsen. Påsen var inte full, men jag tog ändå upp den ur soptunnan och ställde den vid dörren i vanlig ordning. Denna gång tänkte jag ungefär: ”Nä, jag slänger på en gång, äh, jag väntar, nej, gå och släng.” Som jag redan berättat går jag aldrig iväg ”bara” för att slänga soporna.
Jag kom till soptunnan, slängde soppåsen, vände mig om och vinkade till min 87-åriga granne som kom gående längre ner på vägen, varpå jag gick hemåt igen. Efter några steg vände jag tillbaka och gick till min granne. Stackaren var i upplösningstillstånd. Färdtjänsten hade inte kommit och det var bara en halvtimme kvar till hennes sjukhusbesök (sjukhuset ligger 35 minuters bilväg från oss). ”Jag kör dig!”, sa jag, sprang och hämtade mobil och bil för att vi skulle kunna ringa grannens dotter som var på plats på sjukhuset för att möta upp och vara med på besöket. Dottern stoppade färdtjänsten som visade sig vara jättemycket försenad utan att ha meddelat detta, och hon kunde anmäla besöket i centralkassan. Jag levererade grannfrun vid rätt entré två minuter efter utsatt besökstid. Slutet gott, allting gott!
Citat från min söta grannfru: ”Jag bad till Gud att han skulle hjälpa mig, han gör mig aldrig besviken. Men det här trodde jag inte han skulle fixa!” Hon var mycket känslosam och tacksam. Själv var jag lika tacksam och förundrad. Gud hör bön. Vi kan vara någons bönesvar. Inredningsprofilen Ernst Kirchsteiger brukar säga ”i det enkla bor det vackra”. Han vet nog inte hur rätt han har.
”Fadern är i denna stund medveten om dig, dina känslor och de andliga och timliga behoven hos alla runtom dig.” (Henry B. Eyring)