Er tros böner
Om vi ber i tro kan vi bli en viktig del i Herrens verk när han förbereder världen för sin andra ankomst.
Äldste Maynes bön vid inledningen av det här första generalkonferensmötet håller på att besvaras. Vi har alla fått inspiration genom de underbara talen och den vackra musiken. President Russell M. Nelsons löfte om att den här konferensen blir storartad och minnesvärd håller redan på att uppfyllas.
President Nelson har utnämnt det här året till ”ett jubileumsår då vi firar att det var 200 år sedan Gud Fadern och hans älskade Son Jesus Kristus visade sig för Joseph Smith i en syn”. President Nelson uppmanade oss att göra upp en personlig plan för hur vi ska förbereda oss för den här historiska konferensen, ett jubileum som han sa skulle bli ”en milsten i kyrkans historia, och din del är avgörande”1.
Precis som jag, kanske du hörde hans budskap och frågade dig: På vilket sätt är min del avgörande? Kanske läste du och bad om händelserna i återställelsen. Kanske du mer än någonsin förr läste redogörelserna om de där speciella tillfällena när Gud Fadern presenterade sin älskade Son. Kanske läste du om de tillfällen då Frälsaren talade till vår himmelske Faders barn. Jag gjorde i alla fall allt detta och mer.
I min läsning hittade jag sådant som handlade om Guds prästadöme och öppnandet av evangelieutdelningar. Det var ödmjukande att inse att min förberedelse inför den här konferensen var en milsten i min personliga livsberättelse. Jag upplevde förändringar i hjärtat. Jag kände en ny tacksamhet. Jag kände mig fylld av glädje inför utsikten att inbjudas att delta i det här firandet av den pågående återställelsen.
Jag föreställer mig att andra, tack vare noggrann förberedelse känner sig gladare, mer optimistiska och mer beslutsamma att tjäna varhelst Herren behöver dem.
De överjordiska händelser vi firar var början på den omprofeterade sista tidsutdelningen, i vilken Herren förbereder sin kyrka och sitt folk, de som bär hans namn, att ta emot honom. Som en del av våra förberedelser för hans ankomst lyfter han oss var och en så att vi kan ta oss an andliga utmaningar och möjligheter som aldrig tidigare skådats i världens historia.
I september 1840 förkunnade profeten Joseph Smith och hans rådgivare i första presidentskapet följande: ”Herrens verk i dessa sista dagar är oändligt stort och nästan större än dödliga kan fatta. Dess härlighet trotsar all beskrivning och dess storhet är oöverträfflig. Det är detta tema som har upplivat profeter och rättfärdiga människor från världens skapelse genom varje efterföljande generation till den innevarande tiden. Det är verkligen tidernas fullhets utdelning, då allt som är i Jesus Kristus, vare sig det är i himlen eller på jorden, ska samlas i honom, och då allt ska återställas, som alla de heliga profeterna sagt sedan världens begynnelse. I det ska ske den härliga uppfyllelsen av de löften som givits till fäderna, då manifestationerna av den högstes makt ska vara storartade, härliga och ädla.”
De fortsatte: ”Vi känner att vi vill fortsätta och förena våra krafter och bygga upp riket och upprätta prästadömet i dess fullhet och härlighet. Det verk som ska åstadkommas i den sista tiden är oerhört betydelsefullt och ska ta i anspråk de heligas energi, skicklighet, talanger och förmåga, så att riket kan rulla fram i den härlighet och det majestät som beskrivs av profeten [Daniel]. [Se Dan. 2:34–35, 44–45.] Det kommer följaktligen att krävas att de heliga koncentrerar sina ansträngningar för att åstadkomma gärningar av sådan storhet och sådant majestät.”2
Många av detaljerna i det som vi ska göra och när vi ska göra det under återställelsens framåtskridande har ännu inte uppenbarats. Ändå hade första presidentskapet redan på den tiden kunskap om bredden och djupet av det verk som Herren framlagt för oss. Här är några exempel på vad vi vet ska äga rum:
Genom sina heliga erbjuder Herren ”varje nation, släkte, tungomål och folk”3 sitt evangeliums gåva. Teknik och underverk fortsätter att ha sin roll – liksom enskilda ”människofiskare”4 som tjänar med kraft och tilltagande tro.
Vi som ett folk blir mer eniga mitt bland växande konflikter. Vi kommer att samlas in med den andliga styrka som finns hos grupper och familjer som är fyllda av evangeliets ljus.
Till och med en klentrogen värld kommer att se Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga för vad den är och inse att Guds kraft vilar över den. Trofasta och modiga lärjungar tar oförskräckt, ödmjukt och öppet på sig Kristi namn i sina dagliga liv.
Men hur kan då var och en av oss delta i detta så stora och majestätiska verk? President Nelson har lärt oss hur vi får större andlig kraft. När vi ser omvändelse som en glädjefylld möjlighet tack vare vår växande tro på att Jesus är Kristus, när vi förstår och tror på att vår himmelske Fader hör alla våra böner, när vi strävar efter att lyda och leva efter buden, växer vi i vår förmåga att ta emot fortlöpande uppenbarelse. Den Helige Anden kan bli vår ständige ledsagare. En känsla av ljus förblir hos oss när världen omkring oss blir allt mörkare.
Joseph Smith är ett föredöme i att tillväxa i sådan andlig kraft. Han visade oss att trons bön är nyckeln till uppenbarelse från Gud. Han bad i tro på att Gud Fadern skulle besvara hans bön. Han bad i tro på att han endast genom Jesus Kristus kunde bli befriad från skulden han kände över sina synder. Och han bad i tro på att han behövde finna Jesu Kristi sanna kyrka för att få denna förlåtelse.
Under hela sin profetiska verksamhet använde Joseph Smith trons böner för att erhålla fortlöpande uppenbarelse. När vi ställs inför dagens utmaningar och de som ännu ska komma, behöver vi också tillämpa samma mönster. President Brigham Young sa: ”Jag känner inte till någon annan väg för de sista dagars heliga än att låta varje andetag praktiskt taget bli en bön till Gud om vägledning för hans folk.”5
Dessa ord i sakramentsbönerna bör då beskriva vårt dagliga liv: ”Alltid minnas honom.” Med ”honom” avses Jesus Kristus. De nästföljande orden ”samt hålla de bud som han har givit dem” vittnar om vad det innebär att minnas honom.6 När vi alltid minns Jesus Kristus kan vi i tyst bön fråga oss: Vad vill han att jag ska göra?
En sådan bön, uppsänd i tro på Jesus Kristus, inledde den här sista tidsutdelningen. Och den är avgörande för den roll vi var och en kommer att ha i dess fortsatta framåtskridande. Jag har, liksom ni, funnit underbara exempel på sådana böner.
Det första exemplet är Joseph Smith. Som med tron hos ett barn frågade han vad Herren ville att han skulle göra. Svaret han fick ändrade världshistorien.
För mig finns det en mycket viktig lärdom i Josephs reaktion på Satans attack när Joseph knäböjde för att be.
Jag vet av erfarenhet att Satan och hans tjänare försöker få oss att känna att vi inte ska be. När Joseph Smith ansträngde sig av all sin kraft att be Gud rädda honom från den makt som försökte binda honom, blev hans bön om hjälp besvarad och vår himmelske Fader och Jesus Kristus visade sig.
Satans försök att förhindra återställelsens början var så intensivt eftersom Josephs bön var så viktig. Du och jag har något mindre roller i den pågående återställelsen. Ändå försöker återställelsens fiende hindra oss från att be. Det exempel som Josephs tro och beslutsamhet är kan stärka oss i vårt eget beslut. Det här är en av många anledningar till att jag i mina böner uttrycker tacksamhet till min himmelske Fader för profeten Joseph.
Enos i Mormons bok är ännu en förebild för min tros böner när jag försöker göra min del i den pågående återställelsen. Vilken roll du än har, kan du göra honom till din personliga mentor.
Liksom Joseph bad Enos i tro. Han beskrev sin upplevelse så här:
”Och min själ hungrade, och jag föll på knä inför min Skapare och ropade till honom i mäktig bön och vädjan för min egen själ. Och hela dagen lång ropade jag till honom, ja, och när kvällen kom höjde jag fortfarande min röst så högt att den nådde himlarna.
Och det kom en röst till mig som sade: Enos, dina synder är dig förlåtna, och du skall bli välsignad.
Och jag, Enos, visste att Gud inte kunde ljuga, varför min skuld var utplånad.
Och jag sade: Herre, hur kan det ske?
Och han sade till mig: Tack vare din tro på Kristus som du aldrig förut har hört eller sett. Och många år skall förflyta innan han uppenbarar sig i köttet. Stå därför upp, din tro har helat dig.”7
Den lärdom som hjälpt mig finns i dessa ord: ”Tack vare din tro på Kristus som du aldrig förut har hört eller sett.”
Joseph hade tro nog på Kristus till att gå in i lunden och också för att be om befrielse från Satans makt. Han hade ännu inte sett Fadern och Sonen, men han bad i tro av hela sitt hjärta.
Enos upplevelse har givit mig samma värdefulla lärdom. När jag ber i tro har jag Frälsaren som min förespråkare hos Fadern och jag kan känna att mina böner når himlen. Svar kommer. Välsignelser tas emot. Det finns frid och glädje även i svåra tider.
Jag minns hur jag som den nyaste medlemmen i de tolv apostlarnas kvorum knäböjde i bön med äldste David B. Haight. Han var i ungefär samma ålder som jag är nu, och hade svårigheter som jag nu själv upplever. Jag minns hans röst när han bad. Jag öppnade inte ögonen för att se efter, men det lät som om han log. Han talade med vår himmelske Fader med glädje i rösten.
Jag kan för mitt inre höra hans glädje när han sa: ”I Jesu Kristi namn.” Det lät för mig som om äldste Haight kände att Frälsaren i den stunden bekräftade budskapet i hans bön till Fadern. Och jag var säker på att den skulle tas emot med ett leende.
Vår förmåga att ge vårt viktiga bidrag till den underbara pågående återställelsen ökar allteftersom vi växer i vår tro på Jesus Kristus som vår Frälsare och på vår himmelske Fader som vår Fader. Om vi ber i tro kan vi bli en viktig del i Herrens verk när han förbereder världen för sin andra ankomst. Min bön är att vi alla ska finna glädje i det verk han uppmanar var och en av oss att utföra.
Jag vittnar om att Jesus Kristus lever. Det här är hans kyrka och rike på jorden. Joseph Smith är återställelsens profet. President Russell M. Nelson är Herrens profet på jorden i dag. Han innehar alla prästadömets nycklar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. I Jesu Kristi namn, amen.