Hur prästadömet är till välsignelse för ungdomar
Vi får möjlighet att betjäna likt änglar, att predika evangeliet på jordens alla kontinenter och att hjälpa själar komma till Kristus.
Bröder och systrar, jag är verkligen tacksam över att få tala till er den här historiska kvällen om prästadömets heliga gåva och den förunderliga kraft det har att välsigna ungdomarna i den här tidsutdelningen. Det är min bön att Anden, trots mina tillkortakommanden, ska hjälpa mig undervisa om sanning.
Första presidentskapet har påmint bärare av aronska prästadömet: ”Du lever i en tid som är full av stora möjligheter och utmaningar – en tid när prästadömet har återställts. Du har myndighet att utföra aronska prästadömets förrättningar. När du under bön och värdigt utövar den myndigheten välsignar du storligen människorna runt omkring dig.” 1 Som unga män i kyrkan påminns vi också om att vi är ”älskade [söner] till Gud, och han har ett verk för [oss] att utföra” 2 , och vi medverkar i hans verk ”att åstadkomma odödlighet och evigt liv för människan” (Mose 1:39).
Prästadömet är myndigheten att utföra förrättningarna och förbunden i Frälsarens evangelium för dem som är värdiga att ta emot dem. Genom dessa prästadömsförrättningar och heliga förbund frambringas Frälsarens försonings fullständiga välsignelser, som hjälper oss att nå vår gudomliga bestämmelse.
Joseph Smith var en ung man som kallades av Gud att återställa Jesu Kristi evangelium, och i det syftet fick han prästadömet, som han använde för att välsigna hela människosläktet. Läran och förbunden 135 belyser många av de välsignelser som Joseph gav ungdomarna i den här utdelningen. Vi läser: ”Joseph Smith … har med undantag endast av Jesus gjort mer för människornas frälsning i den här världen än någon annan människa som någonsin levt i den. … Han [har] fört fram Mormons bok, … sänt det eviga evangeliets fullhet … till jordens fyra hörn, har fört fram de uppenbarelser och befallningar som utgör … Läran och förbunden, … samlat flera tusen sista dagars heliga … och lämnat efter sig ett rykte och namn som inte kan utplånas” (L&F 135:3).
För att effektivt kunna tjäna som Joseph gjorde måste vi vara värdiga att använda Herrens prästadömes kraft. När Joseph och Oliver Cowdery översatte Mormons bok ville de döpa sig, men de saknade myndighet. Den 15 maj 1829 föll de på knä i bön och fick besök av Johannes Döparen som gav dem aronska prästadömets nycklar och myndighet med orden: ”I Messias namn förlänar jag er, mina medtjänare, Arons prästadöme, som innehar nycklarna till änglars betjäning och till omvändelsens evangelium och till dop genom nedsänkning till syndernas förlåtelse” (L&F 13:1).
Vi får möjlighet att betjäna likt änglar, att predika evangeliet på jordens alla kontinenter och att hjälpa själar komma till Kristus. I och med detta tjänande blir vi medtjänare till Johannes Döparen, Moroni, Joseph Smith, president Russell M. Nelson och andra flitiga Herrens tjänare.
Vårt tjänande i och med hans prästadöme för samman dem som vigt sitt liv åt att noggrant följa och efterleva Herrens lärdomar, något som jag personligen vet kan vara svårt när vi ställs inför ungdomens utmaningar. Men genom att förena oss med dessa Herrens medtjänare när vi utför hans verk får vi styrka att klara av motståndarens frestelser och bedrägerier. Du kan vara en ledstjärna för alla dem som är osäkra på sig själva. Ljuset inom dig strålar då så klart att alla du möter kan bli välsignade bara genom att befinna sig i ditt sällskap. Det kan ibland vara svårt att ge erkännande åt våra andliga medtjänare, men jag är tacksam för att jag vet att jag är medlem i ett trofast prästadömskvorum som jag kan arbeta tillsammans med för att komma närmare Kristus.
Tillsammans med vänner och familj är den Helige Anden en av våra mest lojala och pålitliga följeslagare. Men för att ständigt kunna ha hans sällskap måste vi se till att befinna oss i situationer och platser där han vill vara. Det kan börja i vårt eget hem, i vår strävan att göra hemmet till en helig plats genom att ägna oss åt dagliga skriftstudier och böner med familjen och, ännu viktigare, åt personliga skriftstudier och böner.
Tidigare i år fick jag en spännande men ändå ödmjukande möjlighet att hjälpa min lillasyster Oceane att gå framåt på förbundsstigen när hon tackade ja till inbjudan att döpas och uppfylla ett av de föreskrivna kraven för att få komma in i det celestiala riket. Hon sköt upp sitt dop en månad tills jag ordinerades till präst, för att ge mig förmånen att utföra förrättningen medan våra andra systrar också hade förmånen att verka på uppdrag av prästadömet som vittnen. När vi stod där på varsin sida av dopbassängen och gjorde oss redo att gå ner i vattnet såg jag hennes upprymdhet, eftersom jag kände samma sak. Och jag kände mig enig med henne när jag såg henne fatta rätt beslut. Den här möjligheten att utöva prästadömet krävde att jag var mer omsorgsfull och mindre lättvindig i att följa evangeliet. För att förbereda mig besökte jag templet varje dag den veckan, med stöd av min mamma, mormor och syster, för att utföra dop för de döda.
Den upplevelsen lärde mig mycket om prästadömet och hur jag värdigt kan utöva det. Jag vet att alla prästadömsbärare kan känna likadant som jag gjorde om vi följer Nephis föredöme i att ”gå och göra” (se 1 Ne. 3:7). Vi kan inte sitta overksamma och vänta oss att Herren ska använda oss i sitt stora verk. Vi får inte vänta på att de som behöver vår hjälp ska söka upp oss – det är vår plikt som prästadömsbärare att efterlikna och stå som vittnen om Gud. Om vi fattar beslut som hindrar vårt eviga framåtskridande måste vi ändra på oss nu. Satan gör sitt bästa för att hålla oss i ett köttsligt tillstånd där vi söker enkla njutningar. Men jag vet att om vi anstränger oss, hittar dem som vill stötta oss, och omvänder oss varje dag, blir resultatet otroliga välsignelser, och våra liv förändras allteftersom vi strävar framåt på förbundsstigen.
Jag vet att det här är Jesu Kristi sanna kyrka, han som är vår Frälsare och som har delegerat prästadömets nycklar till sina apostlar, som använder prästadömet för att leda oss i dessa svåra tider och för att förbereda världen för hans ankomst.
Jag vet att Joseph Smith var återställelsens profet och att president Russell M. Nelson är vår levande profet i dag. Jag uppmanar oss alla att studera de här stora prästadömsbärarnas liv och försöka förbättra oss dagligen så att vi kan vara redo att möta vår Skapare. I Jesu Kristi namn, amen.