Min brors tillfrisknande och min himmelske Faders kärlek
Efter min brors olycka lärde jag mig att jag har en Fader som älskar mig.
Illustration Dilleen Marsh
Min bror Yerko var 19 år när han blev påkörd av en berusad förare. Lyckligtvis hade Yerkos vän gått en kurs i första hjälpen två veckor tidigare. Han höll min bror vid liv tills ambulanspersonal kunde ta honom till sjukhuset.
De flesta lokala sjukhus har bara en neurolog i tjänst, men när Yerko kom hade en grupp neurologer samlats där för en konferens. Alla ägnade de honom genast sin uppmärksamhet.
Yerko tillbringade sex månader i sjukhuset, varav tre i koma. Medan min bror låg där var mamma hos honom varje dag, från klockan sju på morgonen till klockan sju på kvällen. Församlingsmedlemmar bad och fastade för Yerko och gav honom prästadömsvälsignelser. Våra böner besvarades den 1 januari 2011 när han vaknade. Medlemmar fortsatte att besöka Yerko och hjälpte oss ta hand om honom medan han tillfrisknade i sjukhuset. De var som tjänande änglar under den här svåra tiden.
I dag har Yerko fortfarande en del fysiska problem – inget närminne, bland annat. Men han går, och han kan föra ett normalt samtal. Läkarna kan inte fatta det.
Jag var i Unga kvinnor när Yerko råkade ut för olyckan. Varje vecka citerade jag ”Vi är döttrar till en himmelsk Fader som älskar oss”, men jag förstod egentligen inte betydelsen av de orden. Efter olyckan lärde jag mig att jag verkligen har en Fader som älskar mig.
Templet är ett bevis på den kärleken. Yerko och jag var beseglade till våra föräldrar, så jag visste att om jag förlorade min bror så skulle jag få vara med honom igen. Den vetskapen var till stor tröst för min familj och mig.
Omedelbart efter olyckan, när läkarna sa att Yerko bara hade några timmar kvar i livet, bad jag innerligt min himmelske Fader att rädda honom. När Yerko överlevde ville jag tjäna som missionär och berätta för andra om underverket vi hade upplevt.
Berättelsen om min brors tillfrisknande var till välsignelse för många människor jag undervisade som missionär i Peru. När jag berättade om våra upplevelser, särskilt för personer som hade det svårt, berördes deras hjärtan.
Vi undrar ofta varför svåra saker händer, men när vi litar på vår himmelske Faders kärlek så kan vi veta att allting så småningom samverkar till vårt bästa (se Rom. 8:28).