Endast digitalt
Patriarkaliska välsignelser – insikter från profeter och patriarker
Lär dig mer om syftet med och löftena i patriarkaliska välsignelser.
Foto: Jeremy Hall
”Jag minns första gången jag gav en patriarkalisk välsignelse”, säger Vyacheslav A. Protopopov, patriark som bor i Moskva i Ryssland. ”Jag hade naturligtvis funderat, studerat och förberett mig andligt. Jag var nervös, men när stunden kom fyllde Anden rummet och tog bort all rädsla eller tveksamhet. Anden hjälpte mig höra orden som kom till mig.”
Liksom broder Protopopov förkunnar patriarker i hela kyrkan släktlinje och ger patriarkaliska välsignelser genom uppenbarelsens ande. Här är några lärdomar från profeter och apostlar, tillsammans med tankar från fyra patriarker, om att ta emot och följa denna heliga källa till andlig vägledning.
Personliga budskap från vår himmelske Fader
”Ädelmodiga patriarker världen över förbereder sig andligt för att ge patriarkaliska välsignelser”, sa äldste Gerritt W. Gong i de tolv apostlarnas kvorum. ”När patriarken lägger sina händer på ditt huvud, känner och uttrycker han Guds kärlek till dig. Han tillkännager din släktlinje i Israels hus. Han tillkännager välsignelser från Herren.”1
Patriarken Clayne A. Steed i Alberta i Kanada sa: ”Om och om igen ödmjukas jag av de unika välsignelser som ges – orden, uttrycken och meningarna. Genom den Helige Andens maningar blir de till intryck, tankar och ord som finner röst genom mig som förmedlare så att vår himmelske Fader kan välsigna sina barn. Jag kan bara försöka förstå betydelsen av det som sägs eftersom det inte är min välsignelse – det är Guds välsignelse” till sina barn.
”Precis som det finns mycket som skiljer oss åt i vår individualitet och våra upplevelser, är också vår patriarkaliska välsignelse personlig”, säger Emile E. Bailly från Loiret i Frankrike. ”Vart och ett av vår himmelske Faders barn kan genom uppenbarelsens kraft veta att den här välsignelsen kommer från Gud till honom eller henne personligen.”
”Din patriarkaliska välsignelse är din och bara din”, sa president Thomas S. Monson (1927–2018). ”Den kan vara kort eller lång, enkel eller djupgående. Det är inte längden eller det språk som använts som gör en patriarkalisk välsignelse. Det är Anden som överför den sanna meningen.”2
Vår roll i utlovade välsignelser
Äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum påminde oss att ”vare sig det är genom härkomst eller adoption” är vi ”[rättmätiga arvingar] till de löften som Gud gav Abraham. Vi är Abrahams efterkommande. Ett av huvudskälen till att vi får en patriarkalisk välsignelse är att den ska hjälpa oss att bättre förstå vilka vi är som Abrahams efterkommande och inse det ansvar som vilar på oss.”3 Våra patriarkaliska välsignelser kan hjälpa oss känna igen både det arbete och de välsignelser som vår himmelske Fader har förberett för oss genom vår rättfärdighet.
”En patriarkalisk välsignelse hjälper oss växa i tro och vittnesbörd, övervinna prövningar och vara lyckliga”, säger broder Protopopov. ”När vi studerar välsignelsen uppenbaras mer för oss genom inspiration, vår önskan att vara rättfärdiga och vår strävan att följa de levande profeternas bud och lärdomar. Om vi regelbundet studerar vår välsignelse hjälper det oss att komma närmare Jesus Kristus och se och uppskatta rättfärdighet i våra jordiska upplevelser.”
”Handlingsfriheten är en gudomlig gåva”, säger broder Steed. ”När vi använder den gåvan klokt genom att göra rättfärdiga val, blir det möjliga till verklighet om och om igen när Herren välsignar oss personligen. Herren påtvingar inte sina barn välsignelser. Vi måste handla i rättfärdighet och lydnad för att få de utlovade välsignelserna.”
Som president Russell M. Nelson lärde: ”Din patriarkaliska välsignelse … hjälper dig inse din framtida potential. Du kan bokstavligen göra anspråk på Herren för att uppfylla dessa välsignelser genom din trofasthet.”4
Ett evigt perspektiv
”Jag önskar att fler förstod att din patriarkaliska välsignelse inte bara är till för jordelivet utan också för evigheten”, säger Keith L. Stapleton från Georgia. ”Kom ihåg att vår himmelske Fader har känt oss från begynnelsen. Vi är hans barn. Han vet allt om oss från den tiden genom det här jordelivet och in i evigheterna. Därför kan vår patriarkaliska välsignelse tillämpas på vilken del av vår existens som helst.”
”Ibland oroar sig någon över att ett löfte i den patriarkaliska välsignelsen ännu inte har uppfyllts”, lärde president Boyd K. Packer (1924–2015), tidigare president för de tolv apostlarnas kvorum. ”Det kan till exempel ges en antydan i en välsignelse om att en medlem kommer att gifta sig, och denne finner ingen livskamrat. Det betyder inte att välsignelsen kommer att förbli ouppfylld. Det är gott att veta att saker och ting sker i Herrens tid och inte alltid i vår. Ting av evig natur har inga gränser. Från det förjordiska livet till vår tillvaro bortom dödens förlåt — vårt liv är ett evigt liv.”5
President James E. Faust (1920–2007), tidigare andre rådgivare i första presidentskapet, sa på liknande sätt att ”en patriarkalisk välsignelse är ett heligt dokument som innehåller råd, löften och undervisning från Herren. En person bör emellertid inte förvänta sig att välsignelsen i detalj ska innehålla allt som kommer att hända honom eller henne eller besvara alla frågor. Att någon stor händelse i Iivet såsom mission eller äktenskap inte nämns i välsignelsen innebar inte nödvändigtvis att sådant inte kommer att inträffa. Min egen välsignelse är kort, begränsad till kanske tre fjärdedels sida, men den har varit fullständigt tillräcklig och fullkomlig för min del.” President Faust sa också att ”patriarkaliska välsignelser bör läsas ödmjukt och under bön och ofta”.6
”Vår andliga mognad förändras ständigt till det bättre alltefter våra ansträngningar”, säger broder Bailly. ”Det är därför det är bra att läsa om vår patriarkaliska välsignelse då och då, för nya intryck och känslor och ytterligare insikt kan ges till oss för vår uppbyggelse. Vår himmelske Fader slutar aldrig att önska var och en av oss allt det goda som vi kan ta emot. Allt detta kommer i rätt tid, när vi är redo för dem, antingen i det här livet eller efteråt.”