Endast digitalt: Unga vuxna
Jag bytte perspektiv på kroniska svårigheter
Hur kan vi gå framåt med tro när vi ställs inför svårigheter som kanske inte kan lösas?
Är det inte härligt att ha en plan för sitt liv? Att ha koll på läget? Jag trodde att jag hade det, tills jag fick diagnosen polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS).
När jag fick diagnosen blev jag arg och ibland förvirrad, och jag fokuserade all min energi på att bli av med det här tillståndet.
Senare insåg jag att det inte var så Gud ville att jag skulle se på den här prövningen. Anden hjälpte mig att frigöra mig från de här tre ohälsosamma perspektiven jag led av, och att ersätta dem med bättre perspektiv:
”Den här svårigheten är mitt eget fel” ”Den här svårigheten är inte mitt fel – den är helt enkelt en del av jordelivet”
Först trodde jag att jag hade gjort något fel för att förtjäna den här sjukdomen och att om jag ändrade mina vanor så kunde jag ”fixas”.
Tvångsmässigt forskade och prövade jag många ”lösningar” som inte var till någon större hjälp.
När jag vände mig till min himmelske Fader för att få svar hjälpte Anden mig inse att vi inte har någon skuld i många av de utmaningar vi ställs inför – en del svårigheter är bara en del av jordelivet. Äldste Anthony D. Perkins i de sjuttios kvorum har sagt: ”Lidande betyder inte att Gud är missnöjd med ditt liv.” Genom att sluta anklaga mig själv och ta tag i min tro kunde jag finna hopp och frid.
”Det här problemet måste försvinna” ”Jag kan finna glädje även om det här problemet kvarstår”
Jag trodde att jag kunde bli helt botad om jag bara hade tillräckligt med tro, och jag blev ständigt besviken när jag inte blev det. Så småningom lärde jag mig att det också är viktigt att ha tro till att inte bli botad.
Jag älskar budskapet som äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum gav om en ung man med cancer som bad om en helande prästadömsvälsignelse. Men äldste Bednar sa till honom att för att bli botad behövde han också ha tro till att inte bli botad. Han sa att ”[han] genom Herrens Jesu Kristi försoning [behövde] övervinna ’den naturliga människan’ – tendensen i oss alla att otåligt kräva och envist begära de välsignelser vi vill ha och tror att vi förtjänar”.
Vår tro på Gud kan leda till underverk – om det är Guds vilja. Men om vi inte upplever underverk, vad gör vi då?
I Nya testamentet nämnde Paulus att han bad för att få bort ”en tagg i köttet” (2 Korintierbrevet 12:7). Även om Paulus problem inte löstes omedelbart lärde han sig att lita på Gud och förlita sig på honom för att få styrka att klara av en svår utmaning: ”Min nåd är nog för dig, för min kraft fullkomnas i svaghet” (2 Korintierbrevet 12:9).
Min ”tagg i köttet” har också hjälpt mig att förlita mig på Gud och därigenom förvandla min svaghet till en styrka. Jag har lärt mig att detta att övervinna utmaningar kan innebära att man får förmåga att hantera dem genom att förlita sig på kraft från Frälsaren snarare än att man blir kvitt dem helt och hållet.
Vår tro på Gud kan leda till underverk – om det är vår himmelske Faders vilja. Men om vi inte får uppleva de underverk vi söker på det sätt vi hoppades på, kan vi fortfarande se hans hand mirakulöst verka under hela livet. Som president Russell M. Nelson har sagt: ”Gör det andliga arbetet med att söka underverk. Be Gud i bön att hjälpa dig utöva en sådan tro. Jag lovar att du själv kan få uppleva att Jesus Kristus ’ger den trötte kraft och ökar den maktlöses styrka’ (Jesaja 40:29)”.
”Det finns inget hopp” ”Det finns alltid hopp”
En smärtsam aspekt av att ha PCOS är barnlöshet. När jag först insåg att det skulle bli svårt för mig att få barn kände jag mig arg och förrådd.
När jag har förlitat mig på Kristus har jag lärt mig att lita på Guds vilja och tidsplan.
Jag vet inte om jag någonsin kommer att få barn i det här livet, men jag tror, som äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum har lärt, att ”vi har all anledning att hoppas på välsignelser som är ännu större än de vi redan fått”
Även om dina svårigheter inte löser sig finns det alltid hopp – hopp i glädje, hopp om att hjälpa andra genom den empati du har fått genom dina upplevelser och hopp om många kommande välsignelser.
Jag kämpar fortfarande med osunda perspektiv på mina svårigheter ibland, men när jag gör det blickar jag mot Frälsaren och hans löften. Om jag fortsätter att försöka förbättra mig genom små steg varje dag, lita på Gud och be honom och andra om hjälp, kommer min framtid att fyllas med glädje och välsignelser – och det kommer också din att göra.