Endast digitalt: Unga vuxna
Så har utbildning – och tro – hjälpt mig att hantera ovisshet
Efter att ha slitit av korsbandet i mitt knä visste jag inte hur framtiden såg ut, men den upplevelsen ledde mig till mer än jag kunde ha föreställt mig.
Jag minns min hemkomst från sjukhuset den dagen. Mina föräldrar hjälpte mig ut ur bilen, genom huset och upp på sängen. Jag minns att jag låg där och kände mig hjälplös för första gången i mitt liv.
Jag växte upp med idrott. Jag hoppades till och med kunna tävla i löpning på college en dag. Men mot slutet av high school slet jag av mitt främre korsband i knät – för andra gången. Det krävdes flera operationer och över ett år av rehabilitering för att fixa till det. Min första operation var precis innan jag tog examen, och jag tvingades stanna hemma medan mina vänner påbörjade nästa kapitel i livet med att studera på nya skolor, gå på mission och flytta till spännande städer. Min framtid, som en gång var tryggad, var nu full av ovisshet.
Jag visste visserligen att de här utmaningarna inte var unika eller märkvärdiga, men de var mina utmaningar – och de var svåra! Min omedelbara reaktion var att gripa efter någon slags känsla av visshet och göra upp planer för min framtid. Men i min strävan efter personlig tillförsikt eller trygghet, en process som fortfarande pågår i dag, har jag lärt mig några saker.
Ovisshetens möjligheter
En vis biskop sa en gång till mig: ”Ett av syftena med evangeliet är att inte ta bort våra utmaningar utan att hjälpa oss övervinna dem.”
Om vi försöker lära oss av ovisshet, i stället för att undvika den, kan våra upplevelser hjälpa oss att komma närmare Frälsaren. Psykologer har till och med hävdat att ett liv med måttlig ovisshet är den bästa förutsättningen för personlig tillväxt.1 Men i slutändan hanterar vi ovisshet genom att acceptera den med tro.
Brian K. Ashton, som är rektor för BYU–Pathway Worldwide, sa en gång: ”Gå framåt i tro. Om du inte kan se lösningen på dina problem nu, ha då tro på att lösningarna kommer när du går framåt, om du gör det som Gud vill att du ska göra.”2 Ovisshet hanteras bäst när vi agerar med tillförsikt, lär längs vägen, samtidigt som vi litar på att Gud hjälper oss när vi förlitar oss på honom.
Utbildning kan göra vår framtid säkrare
Utbildning har betytt mycket för att hjälpa mig förstå ovisshet. När jag höll på att återhämta mig från min operation började jag ta onlinekurser på Brigham Young University–Idaho. Jag var först inte säker på om undervisning på nätet var rätt för mig, men de otroliga upplevelser jag fick ändrade snabbt min åsikt.
Jag lärde mig mycket av mina klasskamrater som befann sig i olika omständigheter. Min utbildning hjälpte mig att tänka på mig själv och världen på ett annat sätt, och mina prioriteringar började förändras. Jag började tycka om lärande i stället för att bara passivt delta i det, och Jesu Kristi evangelium fick större betydelse i mitt liv.
Utan min utbildning skulle jag inte vara den jag är i dag. Jag tror att mitt beslut att gå på heltidsmission kom sig av de kurserna. Jag tror att Gud vägledde mig och kommer att fortsätta arbeta med mig om jag har tro på honom.
Se helheten
Framtiden är fortfarande fylld av ovisshet, men den känns inte lika obekväm längre. Mina upplevelser har stärkt min relation till Gud och har hjälpt mig att förändra min inställning till livet. I stället för att överanalysera allt (något jag är en mästare på) har jag insett att jag ibland bara behöver agera. Det här är inte en bekymmerslös inställning, utan en förvissning om att jag nu vet att min himmelske Fader hjälper mig, inspirerar mig och skapar möjligheter för mig när jag går framåt i tro.
President Russell M. Nelson sa nyligen: ”Positivt andligt momentum för oss stadigt framåt, mitt i … rädsla och osäkerhet.”3 Med det momentum jag har fått har dimman av osäkerhet ersatts av ett klart hopp om framtiden. När jag ser tillbaka har jag insett att Gud har varit med mig – kanske inte på de sätt jag hade förväntat mig, men han har alltid varit där på det sätt som jag behövde honom mest.