Tacksamhet i allt
I samband med att covid-19-pandemin härjade gav president Nelson uttryck för något han menade är läkande och kan stärka och lyfta oss. Han syftade då på ”tacksamhetens helande kraft”. Det kan upplevas lite motsägelsefullt att vi mitt under prövning ska vara tacksamma.
Jag har i många år funderat på just tacksamhet. När livet har flutit på och jag känt mig nära Gud och känt mig välsignad så har det varit lätt att vara tacksam. När det har varit svårt och prövningarna hopat sig så har det varit svårt att känna tacksamhet. Det är ofta i dessa perioder av svårigheter när jag bett till Gud om lindring, hjälp och vägledning som jag har stött på citat, tal och skriftställen om tacksamhet. Gud har velat påminna mig om att även vara tacksam i prövningar. Jag har alltid tyckt att det har varit extra svårt att känna tacksamhet när jag varit mitt i prövningen. Jag har efter prövningarna och svårigheterna kunnat titta tillbaka och se varför jag prövats och då även kunnat känna tacksamhet efteråt. Men sällan mitt i allt. Tanken att vara tacksam för att livet är jobbigt har bara känts fel.
Men genom åren har jag försökt uttrycka min tacksamhet för prövningarna också. Jag har försökt se hur rikt välsignad jag är trots prövningen och försökt visa och uttrycka min tacksamhet för det i mina böner till min Fader. Trots detta har tanken om att vara tacksam för sorger, smärta och lidande gäckat mig genom åren. Så jag har vänt mig till min himmelske Fader för att få lite mer klarhet. Jag har i mina böner frågat honom om hjälp att förstå den principen bättre. Jag är av naturen sådan att jag har lättare att göra sådant jag förstår. Och jag vet att Gud gärna hjälper mig förstå om jag söker efter kunskap.
En söndag citerades Läran och förbunden 78:19 ur talarstolen på sakramentsmötet: ”Och den som tar emot allt med tacksamhet ska härliggöras, och den här jordens goda ska tillfalla honom, till och med hundrafalt, ja, mera.” Jag började återigen fundera på hur allt hänger ihop och hur Gud menar att vi ska tacka för att vi lider och känner smärta. Så kom tanken till mig att det inte är själva lidandet jag ska tacka för, utan det jag lär mig av det jag går igenom.
Det är inte smärtan, det jobbiga eller svåra, eller sorgen vi behöver tacka för. Utan det är det vi lär oss av prövningen vi kan vara tacksamma över. Kanske lär vi oss mer tålamod. Kanske lär vi oss att vara mer kärleksfulla. Kanske blir vi mer självständiga eller tillskansar oss kunskap om något vi behöver ha kunskap om. Jag upplever att jag i mina prövningar ofta får se Guds kraft och förmåga. Det är i och genom mina prövningar jag lär känna Gud och Jesus Kristus, vilka de är och vad de är kapabla till.
Det är oftast när prövningen är över som jag kan se vad jag lärt mig och hur jag har utvecklats. Men jag har insett att om jag kan lära mig se vad det är som finslipas genom prövningen, eller vad jag får lära mig när jag är mitt uppe i prövningen så är det lättare att uttrycka tacksamhet. Då fokuserar jag på de välsignelser som kommer av det jag går igenom i stället för det jobbiga jag är mitt uppe i.
Jag har också upptäckt att när jag räknar mina välsignelser och tackar för dem i alla lägen så är bördor lättare att bära. För nog är det så att allt inte är mörker och dystert. Var dag har med- och motgång och var dag har ljus och mörker. Det gäller att kunna se det ljusa även under de svåra dagarna.
Tacksamhet i allt betyder inte att vi ska finna oss i den situation vi befinner oss i. Vi ska fortfarande göra vår del för att försöka förändra och förbättra och komma ur de svårigheter vi upplever. Tacksamhet i prövningar innebär för mig att kunna se vad jag lär mig i processen.
Sedan är det så att en del prövningar är livslånga. Vi tar oss inte ur dem i det här livet. Men jag tror att även i de situationerna kan vi vara tacksamma. De prövningarna förfinar oss och hjälper oss att bli mer lika Kristus. Genom att vara tacksamma för de saker vi lär oss och hur vi blir mer som Kristus blir det lättare att bära bördorna av livslånga prövningar och utmaningar. Det hjälper oss att se möjligheter i stället för hinder.
I samband med uppmaningen att visa mer tacksamhet gav president Nelson två specifika råd som vi alltid kan tillämpa i våra liv: ”Gör sociala medier till er egen personliga tacksamhetsdagbok. Lägg varje dag upp vad ni är tacksamma för, vilka ni är tacksamma för och varför ni är tacksamma … Tacka Gud i daglig bön … Bön frambringar underverk” (Se ”Tacksamhetens helande kraft”, president Russell M. Nelson).
Tacksamhet är verkligen en ”helande kraft”. Jag märker skillnad när jag fokuserar på tacksamhet jämfört med när mitt fokus ligger på det negativa och det jag saknar. Genom tacksamheten får jag kraft och ork att göra annat i livet. Att fokusera på hur jobbiga prövningar är berövar energi, lust och glädje. Med tacksamhet kan jag fortfarande göra sådant som ger energi och glädje trots prövningar. Och prövningarna blir lättare att bära.