Bibliotek
Kapitel 19: Sparsamhet, grunden till välstånd


Kapitel 19

Sparsamhet, grunden till välstånd

Vi bör betala våra skulder och vara sparsamma med våra tillgångar, så att vi bättre kan verka i Guds rike.

Ur Joseph F Smiths liv

År 1918 skrev Joseph F Smith ett brev till sin son i vilket han drog sig till minnes sin ungdoms jular när han ”aldrig hade ett öre”. Han sade om tiden som nygift: ”Jag var aldrig skyldig någon människa något under hela den tiden, och jag måste arbeta – jag kunde inte vara lat.” Han sade att han och familjen arbetada och ”kämpade av alla krafter för att överleva”. Det var under sådana omständigheter som han strax före jul gick ut för att göra något speciellt för sina barn. Han sade: ”Jag ville göra något som de skulle bli glada för, och som visade att juldagen skilde sig från alla andra dagar – men jag hade inte ett öre till det! Jag gick fram och tillbaka på Main Street, tittade i skyltfönstren … och sedan smög jag mig utom synhåll för människorna och satte mig ner och grät som ett barn, tills gråten lindrat värken i mitt hjärta. Efter en stund gick jag hem, lika tomhänt som jag gått ut, och lekte med barnen, tacksam och glad enbart för dem …

Efter dessa prövningar blev min stig jämnare. Jag började få det bättre. Genom hårt arbete, sträng hushållning, självförsakelse och kärlek till Gud kom framgången.”1

Biskop Charles W Nibley, som hade ett nära samarbete med president Smith, sade: ”Han var alltid försiktig med utgifter … Han avskydde att vara skuldsatt, och ingen människa jag någonsin känt har haft så bråttom att betala sina skulder till sista öret … Han var absolut emot skulder. Han ville aldrig, inte på några villkor eller under några förhållanden, blanda in kyrkan i någon skuld. Inte heller ville han själv skuldsätta sig i sina egna affärer, utan han höll sig konsekvent till det gamla mottot: ”Betala vid leverans.”2

President Smith betonade hur praktiskt evangeliet är när han sade: ”Det har alltid varit en viktig lärdom hos de sista dagars heliga, att en religion som inte har kraft att frälsa människor timligen och göra dem framgångsrika och lyckliga här på jorden, inte går att räkna med när det handlar om att frälsa dem andligen och upphöja dem i det tillkommande.”3

Joseph F Smiths lärdomar

Undvik skulder så kommer ni att bli både ekonomiskt och andligt fria.

Jag tror verkligen att en av de främsta orsakerna till den nöd som finns ibland oss – och jag tror att det är likadant i så gott som hela landet – är att människorna har överskridit sina tillgångar. De har lånat stora belopp, intecknat sina hus, sina gårdar och nästan allt de äger, för att hålla jämna steg med sina grannar, tävla med varandra om att hålla skenet uppe och driva sitt företag med hjälp av krediter, som blivit så populärt i världen …

Om många av oss som lånat pengar … för att kunna visa upp ett yttre som är minst lika bra som våra grannars, inte hade gjort detta, utan hade levt inom våra tillgångar, och dessutom lagt undan litet för svåra tider, skulle vi idag vara de mest oberoende människorna på denna kontinent … Vad mig anbelangar skulle jag vilja … att vi, närhelst vi köper något för en dollar, betalar antingen en dollar för det, eller något som motsvarar en dollar, och att vi gör det utan att barskrapa oss där hemma och utan att ta lån på oss själva och våra barn. Varje man som lever på kredit sätter bojor på sig själv och på sin familj …

Har ni någonsin sett någon som skuldsatt sig och intecknat sina ägodelar, vara lika fri, lika oberoende, lika glad som den som betalat för det som han skaffat sig efter hand? Vi bör leva inom våra tillgångar, och lägga en grund på vilken vi kan bygga, och på vilken våra barn kan bygga efter oss, utan att behöva betala ränta på inteckningslån som vi ådragit oss. Jag är medveten om att jag inte predikar världens finansiella evangelium. Jag antar att jag utsätter mig för risken att kallas gammalmodig, bakåtsträvande och så vidare. Alla dessa skällsord kastas mot dem som vågar säga till människor att de skall leva inom sina tillgångar … Ibland ställs vi i en situation då vi måste skuldsätta oss. Låt gå, om det är nödvändigt. Men ännu har ingen lyckats övertyga mig om att det skulle vara bra för nuvarande eller framtida släktens välfärd att mina barn hamnade i träldom genom mina handlingar.4

Vilket välsignat tillstånd Sion skulle befinna sig i, om det fördärvliga i att skuldsätta sig … kunde göras helt klart för varje sista dagars helig, ung som gammal! Det vore i sanning lyckligt om vissa av intecknandets bördor och åtföljande sorger kunde upplevas och förstås av varje man som överväger att pantsätta sitt hem och sin mark för pengar – så att han insåg dess slaveri och fasa – lika tydligt innan han gör det som han med säkerhet gör efteråt.5

Under tider av välstånd … är det i högsta grad önskvärt att de sista dagars heliga gör sig skuldfria … Jag vill i samband med detta säga, att ett av de bästa sätt jag vet att betala mina skulder till min broder, min granne eller affärskollega, är att först uppfylla mina förpliktelser mot Herren. Jag kan betala mer av mina skulder till min nästa, om jag ådragit mig sådana, efter det att jag uppfyllt mina ärliga förpliktelser mot Herren, än jag kan göra om jag försummar det senare. Ni kan göra detsamma. Om ni önskar er välstånd och vill vara fria män och kvinnor och ett fritt folk, bör ni först uppfylla era förpliktelser mot Gud och sedan uppfylla era förpliktelser mot er nästa.6

Nu är det dags för alla människor att lära sig verklig ekonomi, att börja hushålla och befria sig från skulder och bli fria och oberoende människor … Om vi bara gör vår plikt som sista dagars heliga och använder våra tillgångar på ett vist sätt, kommer omständigheterna att vändas till vår fördel, våra ansträngningar kommer att bli till välsignelse för oss, marken kommer att bli fruktsam, och vi kommer att få rikliga skördar och glädjas åt dem, för Gud kommer att gynna sina trofasta barn … Nu är tiden inne att skära ner på utgifterna. Nu är tiden inne att utesluta onödig lyx och neka oss själva lite världsligt nöje. Men låt oss vara barmhärtiga. Fördöm inte varandra … Gå inte till er medtjänare, som är skyldig er några kronor, och kräv tillbaka det som han är skyldig er. Och sätt honom inte i fängelse, bildligt talat, om han ber er vänta en tid. Minns Frälsarens liknelse angående detta, och var barmhärtiga och kärleksfulla mot varandra (se Matteus 18:23–35).7

Äg utan skulder. Betala era skulder så fort ni kan, och håll er skuldfria, för på detta sätt kan Guds löfte till hans kyrkas folk uppfyllas, så att de blir det rikaste av alla folk i världen. Men det kan inte hända om ni intecknar era hem och era gårdar eller drar på er skulder som ni inte kan klara av. Då blir kanske ert namn och goda rykte vanärat för att ni gapat över för mycket.8

De sista dagars heliga har ofta varnats för och uppmanas nu allvarligt att inte riskera sina hem, och med dem hustrur och barn, på penningspekulerandets altare … Om de sista dagars heliga bryr sig om de kloka uppmaningar och den undervisning de tidigare fått, kommer de, trots lockande frestelser som möter dem överallt, att dra sig för att inteckna sina hem, sina affärsfastigheter, sina bevattningssystem och gårdar, för att få medel till att spekulera och bli rika …

De uppmaningar som här givits riktas speciellt till dem som är benägna att inteckna sitt hem för att kunna spekulera, och inte till dem som genom hypoteksföreningar eller på annat sätt finner det nödvändigt att köpa sina hem genom månatliga eller andra regelbundna betalningar. Den senare vanan kan leda till sparsamhet medan spekulationer alltför ofta ger upphov till slösaktighet.9

Det gör mig ledsen att behöva säga att många tycks hänge sig åt spekulationer till den grad att hela deras själ verkar vara totalt uppslukad av kärlek till världen … När personer samlar rikedomar omkring sig, och går helt upp i de bekymmer som naturligt nog är förknippade med dem, har de en benägenhet att glömma … Gud, som de är lika beroende av när de är i besittning av rikedomar som när de lever i den yttersta misär.10

Om det finns någon här som har för avsikt att skuldsätta sig för att kunna spekulera … vill jag råda honom att betänka sig, tala med Gud i bön om det och noga överväga det innan han förpliktar sig genom att låna pengar och sätta sig i skuld. Håll er med andra ord borta från skulder, om ni kan. Betala era skulder så snart ni kan.11

Pengar är något som en människa borde kunna ta hand om och använda klokt om hon har några. Om hon inte vet hur hon skall ta hand om dem, kommer de att rinna genom fingrarna. De kommer att få vingar och flyga sin kos.12

Jag förmanar åter de sista dagars heliga att sträva efter och flitigt bemöda sig om att befria sig från skulder och undvika dem. Då kommer ni att vara både ekonomiskt och andligt fria.13

Vi bör älska Gud mer än vi älskar pengar och söker efter nöjen.

Det finns en svaghet hos människan, och … det är en stor svaghet – att förse sig själv, att tillfredsställa sina egna begär, att uppfylla sina egna syften, oavsett vilket pris andra får betala. Utan hänsyn till de negativa följder som kan drabba andra, försöker människan tillfredsställa sina egna ambitioner, sitt begär att upphöja sig själv och främja sina själviska intressen. Detta är en av vår tids villfarelser. Det är en av de svagheter som gör människan olik Mästaren, skiljer henne från Gud och sanningen, och får henne att bli sin egen lag. Det är inte rätt att göra så.14

Den kloke mannen kommer … att styra sina steg bort från nöjeslystnadens tröstlösa tillvaro. Han gör sig inte till slav eller sätter sig i skuld för att köpa bilar och andra dyrbara ekipage, bara för att hålla jämna steg med den fina världens nöjeslystnad.

Resultatet av denna jakt på nöjen och spänning, samt av att hålla jämna steg med det som endast de mycket förmögna kan men inte borde göra, är att många tvingas ge sig in på olika slags olagliga projekt för att få pengar till att tillfredsställa sin böjelse. Härav kommer den tilltagande ekonomiska omoralen. Många förtäckta metoder anammas för att få tag på pengar. Ofta tillgriper man även bedrägeri och lögner. Man för vänner och bekanta bakom ljuset, för att skaffa pengar till att tillfredsställa det omåttliga begäret efter nöjen.15

Jag tycker synd om den rike mannen som älskar sina pengar mer än han älskar Gud … En dag kommer vi att vägas på våg, och då kommer det fram om vi älskar världen mer än vi älskar Gud … Herren har sagt att det är svårt för en rik att komma in i himmelriket. Det är inte på grund av att personen i fråga är rik – för Herrens avsikt är att vi skall bli det rikaste av alla folk. Följaktligen kan det inte vara något brottsligt med att vara rik. Brottet ligger inte i att äga pengarna. Vi hör ofta sägas att ”pengar är roten till allt ont”. Men så är det inte. Det står inte så i skrifterna. De säger att det är kärleken till pengar som är roten till allt ont (se 1 Tim 6:10).16

Den enda verkliga fara som jag kan se på de sista dagars heligas väg, ligger i de följder som rikedomar naturligt nog leder till: stolthet och fåfänga, njutningslystnad och benägenheten att glömma Gud och de heliga åtaganden och plikter som vi har mot honom och varandra – allt beroende på det överflöd av jordiska välsignelser som han i sin godhet har skänkt oss. Det sägs att i nödens stund vänder vi oss till Herren, men under tider av välstånd glömmer vi honom. Detta tycker jag är den största fara som hotar oss idag.17

Det är till mycket större välsignelse att skänka tröst och glädje till våra medmänniskor än att behöva låta dem sörja för oss. Men i enlighet med den anda och det inflytande som råder i världen idag, är det inte den allmänna uppfattningen. Världens människor rusar besinningslöst efter det som de tror kommer att bidra till deras eget nöje. De bryr sig inte om hur de får sin njutning så länge som de får den. I allmänhet är guld och pengar det som ger dem mest glädje och välbehag. Om några år kommer de emellertid att kallas bort från denna värld, och då kommer deras rikedomar och allt annat de omhuldat att lämnas kvar. De kan inte ta sitt guld med sig, eftersom det tillhör världen. När de kommer på andra sidan slöjan kommer det som gjorde dem lyckliga inte att finnas inom räckhåll för dem. Upphovet till deras glädje har försvunnit …

Vad finns det i denna värld som kan ge lika mycket glädje och lika mycket välbehag som vetskapen om att våra synder är förlåtna, att vi är antagliga inför Gud, vår himmelske Fader, att vi inte skadat någon medmänniska, att vi inte har några skulder och inte är till någon börda, att vi inte är fångna under världen, eller våra medmänniskor? Detta ger mycket större glädje än något i världen kan ge. Pengar och världens rikedomar kan inte ge människorna denna njutning.18

Låt oss använda visdom i våra timliga angelägenheter, så att vi bättre kan bygga upp Guds rike.

En sak är jag säker på, och det är att vi borde försöka sätta oss in i de ekonomiska principerna. Vi borde använda så mycket visdom, omdöme och insikt vi kan skaffa oss i våra timliga såväl som andliga angelägenheter och intressen … Vi är för själviska. Vi borde inte tänka ”var och en sig själv närmast”, men många av oss är giriga. Vi vill i våra hjärtan ha allt som vår granne har, oavsett om vi behöver det eller ej. För att likna vår granne, för att vi skall kunna umgås med honom, och för att våra döttrar skall kunna umgås med hans döttrar, och våra söner med hans söner, måste vi ha ett lika fint hus, lika dyrbara möbler … och lika mycket lyx oavsett om vi har lika mycket råd med det som vår granne eller ej. Allt detta är oerhört dumt. Det är fel …

Varje sista dagars helig borde lära sig – och särskilt borde varje ungdom i Israel lära sig – att var och en av dem, om de har möjlighet till det, bör försöka göra världen lite bättre till följd av att de lever i den. Vi bör alla försöka göra litet gott. Om vi gör det finns det mening med våra liv. Gud kommer att välsigna oss i våra ansträngningar. Och om vi samarbetar i våra timliga frågor och sköter våra affärer enligt rätta principer, kommer världen att bli bättre för oss, och vi kommer att klara oss bättre i världen. Vi får fler möjligheter att bygga upp Guds rike. Vi får mer som vi kan använda till att samla de fattiga och bygga upp Sion, mer som gagnar de heliga och som vi själva har nytta av.19

Må vi hålla Guds bud, spara våra pengar … betala våra skulder, vara fria män och kvinnor, och inga slavar, som många av oss är idag. Många av oss är slavar under skulder, och det kan vara svårt för oss att befria oss från dem, men om det finns någon möjlighet att göra oss skuldfria med bibehållen heder, låt oss då koncentrera alla våra ansträngningar på att uppnå detta mål, så att vi, när vi kallas att gå på mission, kan säga: ”Ja, jag är redo och villig att åka”, och dessutom tillägga: ”Jag är inte skyldig någon något, och jag har pengar till en mission och till att försörja min familj.”20

Jag tror att det är vår uppgift att förbereda oss för den dag då det kommer hunger, pest, stormar och jordbävningar, och den tid när havet skall häva sig över bräddarna. Hur skall vi göra det? … Genom att studera och tillämpa den sanna ekonomins principer i våra liv, och genom ett system för broderskap och kärlek varigenom alla hjälper sin broder, och alla står enade, så att ingen skall lida någon brist, när andra är i stånd att lindra den. Ett av de stora löftena som Herren har givit angående sitt folk, som det är givet i Läran och förbunden, är att det skall bli det rikaste av alla folk (se L&F 38:39). Hur kan nu detta uppfyllas om vi varje dag gör av med allt vi tjänar, och dessutom lånar lite av vår granne? …

Låt oss vara flitiga och ekonomiska samt sparsamma med våra tillgångar. Av vilken anledning bör vi vara det, när vi inte skall sätta vårt hopp till våra rikedomar, eller göra dem till vår gud? För att vi, när svåra tider kommer, skall kunna uppfylla den tidens behov och skyldigheter, som Guds folk kan få sig ålagda för att fullborda den Allsmäktiges syften i landet.21

Studieförslag

  • Vad måste vi göra om vi vill lyckas andligen och timligen? Hur kan girighet sätta stopp för framgången?

  • Vilka är välsignelserna av att undvika skulder? Vilka problem kan de människor råka ut för som oförståndigt samlar på sig skulder?

  • Vad kan vi göra ”under tider av välstånd” för att göra oss skuldfria? Vilka är våra ekonomiska skyldigheter mot Herren? Varför bör vi uppfylla dem först?

  • Vad bör vi vara försiktiga med när det gäller inteckningar, även om vi ofta måste köpa hus genom ”regelbundna betalningar”? Hur kan ”slösaktighetens anda” få människor att riskera sina hem och sin ekonomiska trygghet? Hur kan vi undvika sådant?

  • På vilket sätt skiljer oss själviskhet och nöjeslystnad från Gud? Vari ligger faran att älska pengar mer än Gud?

  • Hur kan vi förbereda oss timligt och andligt för ”den dag då det kommer hunger”?

  • Hur kan vi använda våra medel till att ”fullborda den Allsmäktiges syften”? På vilket sätt gör vår ekonomiska beredskap det möjligt för oss att tjäna andra?

  • Hur kan vi lära våra barn principerna för hur man tar hand om pengar på ett vist sätt?

Hänvisningar

  1. ”Editor’s Table: In Memoriam – Joseph Fielding Smith”, Improvement Era, jan 1919, s 266–267.

  2. Charles W Nibley, ”Reminiscences”, se Evangeliets lära, s 440.

  3. ”The Truth about Mormonism”, Out West: A Magazine of the Old Pacific and the New, sep 1905, s 242.

  4. Deseret Weekly, 19 aug 1893, s 282.

  5. Se Evangeliets lära, s 254.

  6. Se Evangeliets lära, s 215–216.

  7. Deseret Weekly, 19 aug 1893, s 283.

  8. Se Evangeliets lära, s 248.

  9. Se Evangeliets lära, s 253–254; styckeindelning ändrad.

  10. Deseret News: Semi-Weekly, 1 maj 1883, s 1.

  11. I Conference Report, okt 1911, s 128–129.

  12. Deseret News: Semi-Weekly, 8 aug 1884, s 1.

  13. I Conference Report, okt 1903, s 5.

  14. Deseret News: Semi-Weekly, 21 jan 1896, s 1.

  15. Se Evangeliets lära, s 268.

  16. Deseret Weekly, 19 aug 1893, s 283.

  17. Deseret News: Semi-Weekly, 1 maj 1883, s 1.

  18. Deseret News: Semi-Weekly, 11 mars 1884, s 1. Styckeindelning tillagd.

  19. Deseret News: Semi-Weekly, 8 aug 1884, s 1.

  20. Deseret News: Semi-Weekly, 20 nov 1894, s 1.

  21. Deseret Weekly, 19 aug 1893, s 283.

Zion’s Cooperative Mercantile Institution

För att uppmuntra till ekonomiskt oberoende byggde pionjärerna upp företag som Zion’s Cooperative Mercantile Institution.