Hys inte agg mot någon

Låt oss följa Frälsarens föredöme i att förlåta och vara barmhärtig mot dem som försyndar sig mot oss.

Ur Joseph F Smiths liv

Under en stor del av sitt liv var Joseph F Smith vittne till hur svåra förföljelser riktades mot kyrkan och dess medlemmar. Han trakasserades upprepade gånger av dem som var motståndare till Herrens verk och hans kyrka, och han plågades svårt av deras ord och handlingar. Trots dessa trakasserier fortsatte han lugnt att utföra sina sysslor, utan att frukta och sällan låta sig påverkas av sina fiender – fiender som han beskrev som ”inte mina”, utan ”hans som jag försöker tjäna”.¹

Hans dotter Edith Eleanor erinrade sig en gång i sin barndom när ”tidningarna verkligen förföljde min far. Några i skolan hade falska rapporter och lögner om min far. En dag kom jag hem från skolan och var rasande. När min far kom in den kvällen sade jag till honom: ’Pappa, varför gör du ingenting? Du låter de där stygga männen utnyttja dig, och trycka alla de där lögnerna, utnyttja dig, och du gör inte ett dugg åt det!’ Hennes far tittade på henne, log och sade: ”’Lilla vän, bli inte så upprörd. De skadar mig inte det minsta. De skadar bara sig själva. Vet du inte, mitt kära barn, att den som ljuger skadar sig själv mer än någon annan?’”²

President Smith var helt inställd på att löna ont med gott. Han var så besluten att göra gott att om han fick veta att han sårat någon, kunde han inte koppla av förrän allt var utrett och förlåtet. En gång sade han: ”Har jag gjort eller sagt någonting som sårat dig? I så fall har det inte varit meningen. I hela mitt liv har jag aldrig avsiktligt sårat någon person … Alla ni som jag har sårat, alla ni som jag förfelat mig mot, om det finns några sådana, låt mig få veta på vad sätt jag felat mot er. Då skall jag göra allt som står i min makt för att gottgöra det. Jag känner ingen illvilja mot mina bröder, bara kärlek, barmhärtighet och en önskan att göra gott.”³

Joseph F Smiths lärdomar

Hys inte agg mot varandra.

Vi uppmanar, vi vädjar till våra bröder och systrar i Jesu Kristi evangelium att inte endast hedra sig själva genom att leva rätt utan också hedra, älska och vara barmhärtiga mot sin nästa, var och en. Vi uppmanar er att inte endast hålla det största av alla bud som någonsin givits av Gud till människor, att älska Herren din Gud av allt ditt hjärta och av allt ditt sinne och av all din styrka, vi uppmanar er även att lyda den andra lagen, som kommer därnäst: Älska sin nästa såsom dig själv (se Matteus 22:36–40). Återgälda ont med gott, håna inte andra därför att ni själva kanske blir hånade. Vi har inget behov av att riva ned andra människors hem (detta uttryck används som symbol). Vi är fullständigt villiga att låta dem leva i de hem de byggt åt sig, och vi vill försöka visa dem en bättre väg … och bygga dem ett bättre hus och sedan vänligt inbjuda dem, i Kristi anda, att inträda i den bättre boningen.⁴

Bröder och systrar, vi vill att ni skall vara eniga. Vi hoppas och ber att ni skall gå … till era hem med en känsla i era hjärtan och i djupet av era själar att ni vill förlåta varandra och från denna stund aldrig hysa agg mot någon medmänniska. Jag bryr mig inte om huruvida han är medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga eller inte, om han är vän eller fiende, om han är god eller ond. Det är ytterst skadligt för en man som bär prästadömet och åtnjuter den Helige Andens gåva att hysa en anda av avund, illvilja, hämndlystnad eller intolerans mot sin nästa. Vi borde säga i våra hjärtan, må Gud döma mellan mig och dig, jag för min del vill förlåta. Jag vill säga till er att sista dagars heliga som i sina hjärtan har en oförsonlig anda är mer skyldiga och mer klandervärda än den som syndat mot dem. Gå hem och driv bort avund och hat ur era hjärtan. Driv bort oförsonlighetens anda och odla i era själar den anda i vilken Kristus ropade på korset: ”Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör.” (Lukas 23:34.) Detta är vad sista dagars heliga ständigt borde känna i sitt sinne.⁵

Om jag visste att det fanns människor som hade något emot mig skulle jag med största glädje söka upp dem, och inte känna mig lugn förrän jag gjort det och fått veta vari jag felat mot dem. Om det visar sig att jag verkligen gjort något som skadat min broder, så ber jag honom inte att möta mig på halva vägen för att lösa konflikten – jag går själv hela vägen och gör allt som står i min makt för att försona mig med honom. Min uppgift är inte att tillfoga någon en oförrätt, inte att göra fel, den är att göra gott.⁶

Byt synsätt och övergå från att se till det onda till att se till det som är gott, det som är rent och leder och manar de felande in på den stig som inte har några fel och som inte tillåter misstag. Sök det goda hos människor, och där de inte har det, försök bygga upp det hos dem. Försök öka det goda hos dem. Sök det goda, bygg upp det goda, stöd det goda och tala så litet som möjligt om det onda. Det är inte till någon nytta att förstora ondskan, att skriva om det onda, att offentliggöra det med tunga eller penna. Inget gott uppnås härigenom. Det är bättre att begrava det onda, förstora det goda och mana alla människor att överge ondskan och lära sig det som är gott. Låt vår mission vara att frälsa människosläktet och undervisa och leda på rättfärdighetens stig. Låt oss inte vara domare och döma syndare utan i stället vara människors frälsare.⁷

Vi behöver förbarmande. Låt oss då vara barmhärtiga. Vi behöver kärlek. Låt oss vara kärleksfulla. Vi behöver förlåtelse. Låt oss förlåta. Låt oss göra mot andra vad vi skulle vilja att de gjorde mot oss (se Matteus 7:12).⁸

Var barmhärtig mot dina fiender.

Må Herren Gud ha förbarmande med dem som söker skada Sions sak. O Gud, misskunda dig över de vilseledda, de felande, de dåraktiga och de okloka. Ingjut din Ande i deras hjärtan. Vänd dem från deras vägars villfarelse och deras dårskaper. För dem åter till rättfärdighetens väg och till din ynnest. Jag ber om nåd för mina fiender – för dem som ljuger om mig och förtalar mig och som falskeligen talar allt ont mot mig. I gengäld bönfaller jag Gud, min himmelske Fader, att ha förbarmande med dem, för de som gör detta utan att veta vad de gör är endast vilseledda, och de som gör det med öppna ögon behöver förvisso mest av alla Guds nåd, medlidande och misskund. Må Gud ömka sig över dem. Må han ha förbarmande med dem. Jag skulle inte vilja skada ett hår på deras huvuden, för allt jag äger i världen. Jag skulle inte vilja ställa hinder i vägen för deras framgång. Nej! Jag bönfaller även mina bröder att hålla händerna borta ifrån vårt folks fiender och från dem som banar sin egen väg till fördärv och inte vill omvända sig, de som syndar med öppna ögon och som vet att de överträder Guds lagar, som nedsvärtar och ljuger om Herrens tjänare. Var barmhärtiga mot dem. Rör dem inte, för det är just vad de skulle vilja. Lämna dem i fred. Låt dem vara.⁹

Jag erkänner att det är svårt för mig att älska mina fiender – fienderna till Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga – lika mycket som jag älskar mina vänner. Det är en svår uppgift för mig. Jag erkänner att jag inte helt gör det. Det är svårt för mig. Men ändå, då och då, vidrör och uppmjukar Herrens ande min själ så mycket att jag med lätthet kan säga: Domen är i Herrens händer.¹⁰

Kärlek till alla människor och till Gud fordras av er i Kristi evangelium. Kärlek till er nästa, viljan att förlåta och vara barmhärtig mot era medmänniskor, krävs av er, såsom den åskådliggjordes i Frälsarens bön på korset: ”Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör” (Lukas 23:34.) Låt oss därför tänka på våra fiender. Låt oss be för dem, att de inte skall gå helt förlorade, att hans frälsande nåd och Jesu evangeliums frälsande kraft ännu skall kunna erbjudas dem, att deras hjärtan må påverkas, att de må omvända sig från sina synder och så långt som möjligt gottgöra de fel de gjort, och bli lydiga och renade från sina synder genom omvändelse och dop till syndernas förlåtelse av någon som har auktoritet att utföra denna heliga förordning.

Vi älskar alla människor. Vi har ingenting emot människosläktet och vi kommer aldrig att motarbeta dem så länge som de lämnar oss ifred. Vi bekrigar inte andra människors trosåskådningar. Vi angriper inte deras kyrkor, ej heller deras religiösa läror. Vi har inte för avsikt att göra det och det ingår inte på något sätt i vår uppgift att göra det. Låt dem dyrka hur och var de önskar … Vår plikt är helt enkelt att gå rakt fram, göra vår plikt, predika evangeliet genom både goda exempel och förmaningar, och låta vårt ljus skina på deras förstånd så att de kan se ljuset som Gud ser det, ta emot och vandra i det, om de vill.¹¹

Herrens verk har sina fiender, men Gud kommer inte att låta våra ansträngningar vara förgäves.

Det finns fiender till Herrens verk, liksom det fanns fiender till Guds Son. Det finns de som talar enbart illa om sista dagars heliga. Det finns de … som sluter sina ögon för varje dygd och för alla goda ting som är förenade med detta sista dagars verk, och låter floder av falskhet och förvrängningar strömma mot Guds folk.¹²

”Om ni tillhörde världen, skulle världen älskar er som sina egna. Men nu tillhör ni inte världen, utan jag har kallat er ut ur världen, och därför hatar världen er.” (Johannes 15:19.) Jesu efterföljare var hans utvalda folk. Och eftersom de kallats av honom, hatade världen dem … Förakt är ett utvalt folks arvedel. Bör vi därför fjäska för världens förakt? På intet sätt! Å andra sidan bör vi inte bli modfällda, för det kommer till oss utan att vi har sökt det.¹³

Jag tror inte att det någonsin funnits ett folk som letts genom uppenbarelser eller som erkänts av Herren som hans folk, vilket inte hatats och förföljts av de ogudaktiga och fördärvade.¹⁴

Från den dag då profeten Joseph Smith först tillkännagav sin syn, till i dag, har all rättfärdighets fiende, fienden till sanning, dygd, heder, rättrådighet och livets renhet, fienden till den ende sanne Guden, fienden till direkt uppenbarelse från Gud och till den inspiration som kommer till människan från himlarna, stått uppställd till strid mot detta verk.¹⁵

Personligen har jag inga fiender. Mina fiender är inte mina, de är hans som jag försöker tjäna! Djävulen bryr sig inte mycket om mig. Jag är obetydlig, men han hatar prästadömet, som är efter Guds Sons sätt!¹⁶

Evangeliet för oss sannerligen tvärs emot en ström av förbipasserande människor. Vi kommer i vägen för rent mänskliga angelägenheter och stör det dagliga livet på många sätt och på många platser. Människor som bor trevligt och som är välsituerade, tycker inte om att bli störda. Det förargar dem … De heliga kan inte tryggt följa deras protester och råd som vill att vi alltid och ständigt skall vara i harmoni med världen. Vi har en speciell mission att utföra. Och för att vi skall kunna utföra den i samklang med gudomliga syften, går vi ofta tvärt emot människors vägar. Vi blir impopulära. Världens förakt vilar på oss.¹⁷

Frukta inte! Minska inte era ansträngningar för sanningen. Lev så som det anstår heliga. Ni är på den rätta vägen, och Herren kommer inte att låta era ansträngningar misslyckas. Denna kyrka löper ingen fara på grund av motstånd och förföljelse utifrån. Det finns större anledning att frukta vårdslöshet, synd och likgiltighet som kommer inifrån. Det ligger en större fara i att individen försummar att göra rätt och att rätta sitt liv efter vår Herres och Frälsares Jesu Kristi uppenbarade lära. Om vi gör rätt, så kommer allt att gå väl. Våra fäders Gud kommer att bistå oss och varje motstånd kommer endast att bidra till att kunskapen om sanningen ytterligare sprids.¹⁸

Låt oss lämna våra fiender i Guds händer.

Det är skrivet – och jag tror att det är sant – att, fastän förföljelse nödvändigtvis måste komma, så ve dem genom vilka den kommer (se Matteus 18:7). Men de är i Herrens händer liksom vi. Vi kommer inte med någon smädande anklagelse mot dem. Vi är villiga att lämna dem i den Allsmäktiges hand, att han må handla mot dem så som han anser vara gott. Vår uppgift är att verka för rättfärdighet på jorden, att söka efter att befrämja kunskapen om Guds vilja, Guds vägar och hans stora och härliga sanningar, som han uppenbarat genom profeten Joseph, inte bara för de levandes frälsning, utan också de dödas återlösning och frälsning.¹⁹

Gud kommer att förfara med (våra fiender) i sin egen tid och på sitt eget sätt. Vi behöver bara göra vår plikt, själva bevara tron och verka för rättfärdighet i världen, samt lämna utgången i hans händer som råder över allt, till fördel för dem som älskar honom och håller hans bud.²⁰

Vi hyser ingen ovilja i våra hjärtan mot någon levande varelse. Vi förlåter dem som felar mot oss. De som talar illa om oss och som givit en vrångbild av oss inför världen, hyser vi inget agg till i våra hjärtan. Vi säger, låt Gud döma mellan dem och oss, må han ge dem deras lön för det de gjort (se L&F 64:11). Vi vill inte höja vår hand mot dem. I stället vill vi utsträcka vår hand i kamratskap och vänskap till dem, om de vill omvända sig från sina synder och komma till Herren och leva. Hur illvilliga de än ha varit, eller hur dåraktigt de än må ha handlat, om de vill omvända sig från det, tar vi emot dem med öppna armar och gör allt vi kan för att hjälpa dem att frälsa sig själva.²¹

Studieförslag

Hur har ni känt er när ni har förlåtit dem som har förorättat er? Varför tror ni att de sista dagars heliga som inte förlåter är mer skyldiga än dem som har försyndat sig mot dem? (Se även L&F 64:9–11.)
Vad bör vi göra om vi är medvetna om att någon hyser agg till oss?
Hur hjälper det oss att bättre uppfylla ”vår mission … att frälsa människosläktet” om vi ”förstorar det goda” hos andra människor?
Varför bör vi vara barmhärtiga och ha medkänsla även mot våra fiender? Vad bör vi be om för våra fiender?
Varför drabbas de heliga ofta av ”världens förakt”? Hur bör vi reagera på detta förakt? Varför är ”motstånd och förföljelse utifrån” inte någon fara för kyrkan?
Varför bör vi, när vi skadas av andra, vara villiga att överlämna domen ”i den Allsmäktiges händer”?
Hur behandlade Frälsaren sina fiender? (Se Lukas 23:34.) Hur kan vi följa hans exempel genom att utsträcka ”vår hand i kamratskap och vänskap” till våra fiender?

Jesus Christ on the cross — Inte ens när han led på korset hyste Jesus Kristus något agg mot sina förföljare. Istället bad han: ”Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör” (Lukas 23:34).