Att få ett vittnesbörd om Jesus Kristus

Det är nödvändigt att ha ett vittnesbörd om Jesus Kristus i våra hjärtan och att göra det som han befallt oss att göra.

Ur Joseph F Smiths liv

Under hela sitt verksamma liv bar president Joseph F Smith vittne om att Jesus är Kristus, den levande Gudens Son. Han lärde att alla Guds söner och döttrar kan erhålla denna personliga uppenbarelse, denna gåva från Anden.

”När jag som gosse först erhöll prästadömet”, förklarade han, ”gick jag ofta ut och bad Herren visa mig underbara ting, så att jag skulle få ett vittnesbörd. Men Herren undanhöll mig dessa underverk. Han visade mig sanningen rad på rad, bud på bud, litet här och litet där, tills han fått mig att känna sanningen från hjässan till fotabjället och till dess att jag var helt renad från tvivel och fruktan. Han behövde inte sända en ängel från himlarna för att utföra detta, inte heller behövde han tala med en ärkeängels basun. Genom viskningar från den levande Gudens andes stilla, sakta röst, gav han mig det vittnesbörd jag äger och genom denna princip och kraft ger han till alla människornas barn en kunskap om sanningen som skall förbli hos dem, och detta skall få dem att känna sanningen, såsom Gud känner den, och att utföra Faderns vilja såsom Kristus utför den.”¹

President Smith vittnade: ”Jag har erhållit Guds andes vittnesbörd i mitt eget hjärta, vilket överträffar alla andra bevis. Det bär nämligen vittne för mig, för själva min själ, om min Återlösares Jesu Kristi existens. Jag vet att han lever och att han i den sista tiden skall stå på jorden, att han kommer till det folk som skall vara berett för honom.”²

Joseph F Smiths lärdomar

Ett vittnesbörd om Jesus Kristus kommer som en underbar gåva från Gud.

Jag anser att varje evangelieprincip som vi har tagit emot i sig själv är en underbar gåva från Gud till människornas barn. Visdomens gåva, förståndets gåva, profetians gåva, tungomålstalandets gåva, helbrägdagörelsens gåva, vittnesbördets gåva och kunskapens gåva. Allt detta har den Allsmäktige förberett för oss i enlighet med vår lydnad till livets och frälsningens principer.³

Människan erhåller inte gåvan av … ett andligt vittnesbörd om den levande Guden i sitt hjärta, (om hon inte) söker efter den. Principen är denna: Om du bultar öppnas det för dig, om du ber får du, om du söker finner du (se Matteus 7:7–8). Och vill du ha visdom, be om den, som Salomo gjorde. Om du vill ha kunskap och andens vittnesbörd i ditt hjärta, sök efter den med all iver. Se till att du är värdig att ta emot den, då kommer den till dig som en gåva från Gud, och det är hans namn du bör prisa för denna gåva.⁴

(Ett vittnesbörd) kommer till oss … tack vare att vi försätter oss själva i harmoni med principen om hur Gud kommunicerar med människan. Vi tror, vi omvänder oss från och bekänner våra synder, vi gör det som Herren kräver av oss för syndernas förlåtelse, och därigenom erhåller vi den Helige Andens gåva. Våra sinnen bringas i samklang med Guds ande och med den metod som Gud har instiftat för att uppenbara sin vilja för människornas barn.

Det är verkligen storslaget att i sitt hjärta få ett vittnesbörd om Guds Sons gudomliga mission och om profeten Joseph Smiths gudomliga mission … Vi känner i själen att de principer som återställdes genom profeten Joseph Smith är sanna, och vi känner det därför att vi, åtminstone i någon grad, har förberett oss för att kommunicera med Anden och lyssna till hans röst när den talar till oss. Guds ande talar till vår ande. Det är inte ofta som Herren talar till oss genom våra naturliga sinnen, utan när han talar, talar han till det som är odödligt inom oss. Anden i människan tar emot de budskap som Herren sänder till sina barn, och därför måste vi vara i harmoni för att kunna ta emot dem.⁵

Vi måste ta emot detta vittnesbördets ljus genom uppenbarelse, vi kan inte göra det genom vår egen visdom. Gud ger oss kunskap och insikt. Han leder oss på sanningens väg om vi sätter vår tilltro till honom och inte till människor.⁶

En gåva från Gud tas så småningom tillbaka om den försummas eller används ovärdigt. Vittnesbördet om sanningen blir inte kvar hos den som, efter att ha erhållit det, inte använder den heliga gåvan till att främja det personliga och allmänna framåtskridandet.⁷

Denna fasta övertygelse, som erhålls när vi visar lydnad och praktiserar det eviga livets principer, bekräftas ständigt, ”rad på rad, bud på bud” genom den Helige Andens uppenbarelser, vilka är en ständig och osviklig källa till intelligens, glädje och lycka, och för den som äger den närmare Gud (och slutligen blir han lik sin Skapare).⁸

Den Helige Anden bär vittne i våra hjärtan om att Jesus är Kristus.

Jesus … är vår förelöpare, vårt föredöme. Den väg som han stakade ut måste vi vandra på, om vi skall kunna förvänta oss att få bo hos och krönas med honom i hans rike. Vi måste lyda och sätta vår lit till honom, i vetskap om att han är världens Frälsare.

Det är inte svårt för mig att tro på detta. I Bibeln läser jag om många av hans förehavanden, uttalanden, föreskrifter och föredömen. Och jag tror inte att någon uppriktig, ärlig man eller kvinna, med normal intelligens, kan läsa evangelierna i Nya testamentet och de vittnesbörd som ges däri om Frälsaren, utan att intuitivt känna att han var den han utgav sig för att vara. För varje uppriktig, ärlig människa påverkas i högre eller lägre grad av den Heliga Anden, och denne helige budbärare i människornas hjärtan bär vittne om Guds ord. Och när alla sådana människor läser dessa inspirerade skrifter, med ett uppriktigt hjärta och saktmodig ande, fria från fördomar och de falska begrepp som följer på traditioner och felaktig uppfostran, bär Herrens ande på ett otvetydigt språk ett vittnesbörd som brinner av övertygelse. Därför tror jag att Jesus är Kristus, Frälsaren, Faderns enfödde Son. Även detta har jag kommit fram till genom att läsa Bibeln.

Men är vi beroende av Bibeln för denna övertygelse och kunskap? Nej, tacka Herren för att vi inte är det. Vad finns det för övrigt som förmedlar denna kunskap och bekräftar detta vittnesbörd? Vi har Mormons bok, ”Efraims stav”, som vi har fått genom Guds gåva och kraft, som också vittnar om honom, och som uppenbarar en redogörelse om hans mission till och verksamhet bland denna kontinents invånare efter sin uppståndelse från de döda, när han kom till detta land för att besöka sina ”andra får”, förena dem till en hjord, så att de också kunde bli hans får och han deras store herde. Förutom den övertygelse som boken själv bär med sig, har vi ett ytterligare vittnesbörd från honom som översatte den, som beseglade sitt vittnesbörd med sitt blod. Vi har också vittnesbörd från andra personer som intygade för hela världen att de såg plåtarna och inristningarna därpå, som Mormons bok översattes ifrån …

Här har vi då två vittnesbörd – Bibeln och Mormons bok, som båda bär vittne om samma sanning, att Jesus var Kristus, att han dog och lever igen, att han krossade dödens bojor och triumferade över graven. Det senare vittnesbördet, som är ett ytterligare bevis, har de sista dagars heliga om detta faktum, förutom det som den kristna världen har, som inte tror på Mormons bok.

Men är detta allt? Nej. Här har vi en annan bok, Läran och förbunden, som innehåller uppenbarelser från Gud genom profeten Joseph Smith, som levde i vår tid. Den innehåller Kristi ord. Den förkunnar att han var den som kom till judarna, som lyftes upp på korset, lades i graven, krossade dödens bojor och kom ut från graven … Här är ännu ett vittne om den gudomliga sanningen; följaktligen har vi tre vittnen. Medelst två eller tre vittnens utsago, har vi fått veta, skall allting stadfästas, och medelst två eller tre vittnen skall vi frias eller bli fördömda.

Men är jag tillfreds med detta? Det skulle jag kanske ha varit om det inte gått att få ytterligare ljus eller kunskap. Men när det kommer ett större ljus, och jag har förmånen att få ta del av det, skulle jag inte kunna nöja mig med det mindre. Vi kan aldrig bli tillfredsställda eller lyckliga i nästa liv om vi inte erhåller en fullhet av det ljus och de välsignelser som förberetts för de rättfärdiga …

Det är oss givet att själva få kunskap om dessa ting. Gud har sagt att han vill visa dem för oss. Av denna anledning har den Helige Anden förlänats alla dem som är berättigade till den genom att visa lydnad. Den Helige Anden bär vittne om Fadern och Sonen och dessutom frambär den det som finns hos Gud och visar det för människan. Övertygelser som vi tidigare kanske haft angående de sanningar som den Helige Anden bekräftar ger oss en fast förvissning om deras korrekthet, och genom den Helige Anden får vi personlig kunskap, inte som någon som har fått det berättat för sig, utan som någon som har sett, känt, hört och personligen vet.

Sålunda står jag framför er, mina bröder och systrar, som ett enkelt redskap i Herrens händer, för att vittna, inte på grund av kunskapen jag kan ha fått genom böcker, utan genom Guds uppenbarelser till mig, om att Jesus är Kristus. Jag vet att min Förlossare lever. Jag vet att även sedan denna min sargade hud är borta skall jag i mitt kött skåda Gud. Då skall jag själv skåda och inte vara beroende av någon annan. Detta ljus har kommit till mig, det finns i mitt hjärta och i mitt sinne, och om detta ljus vittnar jag, och genom och tack vare det vittnar jag, och jag vet vad jag talar om …

Är jag ensam? Nej, det finns tiotusentals människor idag som kan bära detta vittnesbörd, som vet själva. Gud har visat det för dem, de har erhållit den Helige Anden som burit vittne om dessa ting i deras hjärtan, och de är inte heller beroende av böcker, inte heller av andra människors ord, eftersom de själva fått kunskap från Gud, och vet som han vet och ser som han ser angående dessa tydliga och dyrbara ting.⁹

Ett vittnesbörd om Jesus Kristus inspirerar oss att göra det som han har befallt oss att göra.

Vi talar om Frälsaren, om Jesus, Guds Son, och vi känner oss trygga och fast grundade i honom, och att våra fötter har vilat på själva den eviga sanningens grundval när Kristi ande är i våra hjärtan.

Jag skulle vilja säga till mina bröder och systrar att om det finns någon människa i världen som i sin själ känt Kristi kärlek mera djupt och intensivt än vad jag har, skulle jag verkligen vilja träffa honom, jag skulle verkligen tycka om att få umgås med en sådan person. Kristus är verkligen min själs Frälsare, människosläktets Frälsare. Han offrade sitt liv för oss på det vi må bli frälsta. Han har krossat dödens bojor och trotsat graven, och han inbjuder oss att följa honom. Han har varit död och återvänt till livet, och han har sagt om sig själv att han är vägen till frälsning, världens ljus och liv, och jag tror på det av hela mitt hjärta. Jag inte bara tror det, utan lika säkert som att jag vet att solen skiner, vet jag att tro på honom inspirerar till gott och inte till ont. Och lika säkert som jag vet att hans ande manar till ett liv i renhet, till heder, till uppriktighet, till ärlighet och rättfärdighet, och inte till ondska, vet jag genom alla till buds stående bevismedel att Jesus är Kristus, den levande Gudens Son, männskosläktets Frälsare.

Men trots allt detta, med denna förvissning i mitt hjärta, med denna kunskap som jag har tagit emot, om jag stannade där, vad gott skulle den göra mig? På vilket sätt skulle denna kunskap vara till nytta för mig? Vad tjänar enbart denna kunskap till? Den gör att om jag stannar upp och inte går vidare, efter det att jag fått ett vittnesbörd i mitt hjärta, och i min själ fått andens vittnesbörd om den levande Guden, att Jesus är Kristus, kommer själva vittnesbördet i min själ att bidra till min eviga fördömelse. Varför? Därför att det inte bara är vår plikt att veta att Jesus är Kristus utan också att bevara hans andes inflytande i våra själar. Det räcker inte med att bara ha hans vittnesbörd i våra hjärtan, vi måste också göra det som han har befallt oss, och de rättfärdighetens gärningar som han gjorde, för att vi skall kunna nå den upphöjelse som är i beredskap för dem av hans barn som både utför rättfärdiga handlingar och tror. De som underlåter att göra detta kommer helt säkert att falla. ”Inte alla som säger ’Herre, herre’ till mig skall komma in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske Faders vilja” (Matteus 7:21).

Frälsaren sade: ”På den dagen skall många säga till mig: ’Herre, herre, har vi inte profeterat i ditt namn och drivit ut demoner i ditt namn och gjort många underverk i ditt namn?’ Då skall jag säga dem som det är: Jag känner er inte. Försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare!” (Matteus 7:22–23.) Och varför? Därför att ni påstår att ni älskar mig, med era läppar, ni påstod att ni tog emot mig, med era munnar, eller med era ord, men ni gjorde inte det som jag befallde er att göra. Ni omvände er inte från era synder, ni älskade inte Gud av allt ert hjärta, sinne och styrka, ni älskade inte er nästa som er själva, och ni underlät att bli döpta av någon som hade auktoritet att döpa till syndernas förlåtelse. Ni tog inte emot den Helige Andens gåva genom händers påläggning och ni identifierade er inte med mitt folk. Ni kom inte in i min hjord. Ni räknas inte bland mina utvalda, och jag känner er inte, ”försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare”. Att känna till vad som är rätt men inte göra det är en synd. (Jakobsbrevet 4:17). Så kommer det att gå för dem som endast tror. Om ni tror, varför gör ni inte det som han kräver? …

Det duger inte att tro att ni är sista dagars heliga, om ni med era handlingar, med er inriktning i livet, med ert sätt att leva, … och i ert förhållande till Gud och Jesu Kristi evangelium uppför er som de otroende. Det duger inte. Djävulen kommer att utnyttja er, missleda er och förgöra er om ni inte omvänder er från de gärningar som inte är i harmoni, eller är oförenliga, med det evangelium som ni har tagit emot.¹⁰

Vi bör älska Frälsaren av allt vårt hjärta och hela vår själ.

Ett rent vittnesbörd är alltid en kraftkälla.¹¹

Mina bröder och systrar! Jag önskar bära vittnesbörd för er, för jag har mottagit en förvissning som tagit hela min varelse i besittning. Den har sjunkit djupt in i mitt hjärta. Den uppfyller varje fiber i min själ, så att jag känner att jag vill säga till detta folk – och jag skulle vara glad om jag hade förmånen att få säga det till hela världen – att Gud har uppenbarat för mig att Jesus är Kristus, den levande Gudens Son, världens Återlösare.¹²

Jag har absolut förtroende för (Jesus Kristus). Hela mitt hjärta och min själ är fyllda av kärlek till honom. Mina förhoppningar grundar sig på hans härliga egenskaper och hans ord. Han var utan synd. Han var fläckfri och ägde förmågan att uppnå evigt liv. Han öppnade vägen från graven till evigt liv för mig och alla människornas barn. Min tillit till honom känner inga gränser. Min kärlek till honom överträffar allt annat på jorden, när jag har evangeliets anda med mig, i den grad jag bör, och för mig är han den förste och främste. Han är den främste av alla som någonsin har uppehållit sig i denna vår värld, och han kom för att bli vår ledstjärna, vår vägledare och vårt föredöme, och det är vår uppgift att följa honom.¹³

Studieförslag

Vad är ett vittnesbörd? Hur får vi ett vittnesbörd om Jesus Kristus? Vilken roll spelar ”lydnad till livets och frälsningens principer” i utvecklandet av ett vittnesbörd?
Hur har ditt vittnesbörd vuxit ”rad på rad, bud på bud”? Vilka välsignelser kommer till dem som erhåller ständiga uppenbarelser från den Helige Anden?
Under vilka omständigheter kan vittnesbördets gåva tas tillbaka? Hur kan vi ge näring åt våra vittnesbörd? Vad blir följderna om vi inte ger näring åt våra vittnesbörd?
Hur kan vi visa tacksamhet för vittnesbördets gåva?
Hur hjälper oss studier i skrifterna att få ett vittnesbörd om Jesus Kristus? I vilken anda bör vi närma oss skrifterna för att vårt vittnesbörd skall växa?
Hur kan vi få personlig kunskap om att Jesus är Kristus, ”inte som någon som fått det berättat för sig, utan någon som … personligen vet”?
På vilket sätt överträffar ett vittnesbörd genom den Helige Anden alla andra bevis? Hur kändes det när du blev välsignad med ett vittnesbörd från den Helige Anden?
Varför är det nödvändigt att både göra det som Frälsaren befallt oss och tro på honom? Hur har ditt vittnesbörd blivit starkare genom att du gjort rättfärdiga gärningar? Hur kan vi ”bevara inflytandet från (Frälsarens) ande i våra själar”?
På vilket sätt har president Smiths kraftfulla vittnesbörd om Frälsaren rört vid ditt hjärta? Hur har första presidentskapets och de tolv apostlarnas vittnesbörd varit till välsignelse för dig? Varför bör vi inrikta våra tankar på Jesus Kristus när vi bär våra vittnesbörd?