Kapitel 20
Den eviga föreningen mellan man och hustru
Den man och kvinna som beseglas för evigt med det heliga prästadömets myndighet kan, genom sin trofasthet, nå upphöjelse i Guds celestiala rike.
Ur Joseph F Smiths liv
Under tiden som Joseph F Smith verkade som rådgivare till president John Taylor reste han till Hawaii med sin hustru Julina, som han sade var ”trogen som guld, oföränderlig som Polstjärnan, tillförlitlig som tiden och bättre än rikedomar”.1 På Hawaii blev president Smith allvarligt sjuk. Julina skötte om honom så att han blev frisk igen. Flera månader senare, i mars 1887, måste Julina och barnen återvända till fastlandet. Under tiden var Joseph F kvar på öarna.
Den 15 mars skrev han i sin dagbok: ”Ångaren kastade loss kl 12 och exakt 12.15 styrde den ut ur hamnen. Jag såg en sista skymt av min älskade och mina små, när de försvann i fjärran, tills Gud i sin barmhärtighet skall låta oss mötas igen. När fartyget kommit utom synhåll skyndade jag mig (till en bättre utkiksplats) … för att få ännu en glimt av ångaren Australia, som ökade farten allt mer, med sina dyrbara och heliga skatter, innan den försvann bakom Diamond Head. När jag väl blev ensam brast min själ i gråt, och jag grät tills jag inte längre hade några tårar. Jag led all tänkbar smärta och sorg över att behöva skiljas från mina största skatter på jorden.”2
Trots sådana smärtsamma separationer kände president Smith till kraften och löftet i den eviga princip som uppenbarades för världen genom profeten Joseph Smith: ”Vad det är? Föreningen mellan man och hustru för tid och all evighet … Vem förstod vilket ansvar som hör samman med föreningen mellan man och hustru, innan Joseph Smith uppenbarade det med den enkelhet och tydlighet som han uppenbarade det för världen? … Det har öppnat mina ögon. Om någonting i denna värld hade kunnat göra mig till en bättre man, eller en bättre make … så är det denna princip som Herren uppenbarat, vilken visar mig de skyldigheter som åvilar mig.”3
Joseph F Smiths lärdomar
Gud instiftade äktenskapet för vår eviga härlighet och upphöjelse.
Gud instiftade äktenskapet i begynnelsen. Han skapade människan till sin avbild och likhet, man och kvinna. I deras skapelse var avsikten att de skulle vara förenade genom äktenskapets heliga band. Den ena är inte fullkomlig utan den andra.4
Den rättmätiga föreningen mellan man och kvinna [är] medlet varigenom de kan förverkliga sina högsta och heligaste ambitioner. För en sista dagars helig har vår himmelske Fader inte avsett att äktenskapet endast skall vara en jordisk förening, utan en förening som skall överleva livets skeden och bestå i evighet, skänka ära och glädje i denna värld, härlighet och eviga liv i kommande världar.5
[Evangeliet] tar män och kvinnor och förenar dem i ett evigt äktenskapsförbund, heligt och rent, ett gudagivet förbund, som fyller behoven och infriar själens renaste och starkaste önskningar. Det gör män och kvinnor fullständiga – makar och hustrur för tid och all evighet. Hur underbar är inte denna tanke!6
Gud inte endast hedrar äktenskapet, utan han befaller att äktenskapet skall ingås. Medan människan ännu var odödlig, innan synden kommit in i världen, förrättade vår himmelske Fader själv den första vigseln. Han förenade våra första föräldrar med det heliga äktenskapets band och befallde dem att vara fruktsamma och föröka sig och uppfylla jorden. Denna befallning har han aldrig ändrat, avskaffat eller upphävt, utan den har fortsatt att gälla genom alla släkten.7
(Människor) … uppfylls mer och mer av den själviska och gudlösa tanken att det är något fel med äktenskapet och att barn är en skam. Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga har en helt annorlunda uppfattning, och tror på och lär att den första stora befallningen i skrifterna som Gud gav människan är en sanning i evangeliet: ”Var fruktsamma och föröka er, och uppfyll jorden och lägg den under er.” (1 Mos 1:28.)
Gud har befallt, godkänt och instiftat den äktenskapliga förbindelsen. Detta framställdes mycket tydligt i Guds uppenbarelse till profeten Joseph Smith, som framställningen i Läran och förbunden 49:15 vittnar om: ”Åter sannerligen säger jag eder, att den som förbjuder äktenskapet är icke kallad av Gud, ty äktenskapet är instiftat av Gud för människan.”8
Äktenskapet är en förordningsprincip, ytterst viktig för människosläktets lycka, hur oviktig den än må tyckas och hur lätt många än tar på den. Det finns ingen överflödig eller onödig princip i livets plan. Men det finns ingen princip av större vikt eller betydelse för människans lycka – inte endast här, utan än mer härefter, än äktenskapet.9
Det är en underbar förmån att förenas som man och hustru för tid och all evighet.
Det är en underbar förmån att tillåtas gå in i ett Guds tempel för att förenas som man och hustru i det heliga äkta ståndet för tid och all evighet genom det heliga prästadömets auktoritet, vilken är Guds kraft, för de som på så sätt sammanfogats ”får människan inte skilja åt”. Gud har sammanfogat dem.10
Den man och den kvinna som deltar i denna äktenskapets förordning ger sig in i någonting som är av så vittgående natur och som har så vidsträckt betydelse att liv och död och evig avkomma beror därpå. På det beror evig lycka eller evigt elände.11
Varför undervisade (Gud) oss om evig förening mellan man och hustru? … Därigenom skulle den man som erhållit sin hustru genom Guds kraft för tid och all evighet ha rätt att göra anspråk på henne, och hon att göra anspråk på sin make, i den tillkommande världen.12
Män och kvinnor kan frälsas var för sig, men män och kvinnor kommer inte att upphöjas var för sig. De måste bindas samman i den förening som uppenbarats i denna stora sista tidshushållning. I Herren kan inte mannen vara till utan kvinnan och inte heller kvinnan utan mannen. Vad än män och kvinnor kan säga eller tycka om detta, kan de inte nå upphöjelse i Guds rike var för sig och på egen hand …
Vi har kommit hit för att formas i Guds likhet. Han skapade oss i begynnelsen till sin avbild, till sin avbild skapade han oss, till man och kvinna skapade han oss. Vi skulle aldrig kunna vara i Guds avbild om vi inte var både man och kvinna … När vi blir lika honom kommer ni att märka att vi ställs inför honom i den form som vi skapades, man och kvinna. Kvinnan kommer inte dit ensam, och mannen kommer inte heller dit ensam, och gör anspråk på upphöjelse. De kan uppnå en viss grad av frälsning på egen hand, men när de är upphöjda kommer de att vara upphöjda enligt det celestiala rikets lag. De kan inte upphöjas på något annat sätt.13
Det finns ingen förening för tid och evighet som kan fullkomnas utanför Guds lag och ordningen i hans hus. Människor må önska detta, de må genomgå formen för det i detta liv, men det får ingen verkan såvida det inte utförs och sanktioneras av gudomlig auktoritet i Faderns och i Sonens och i den Helige Andens namn.14
De sista dagars heliga gifter sig för tid och evighet, inte enbart tills döden skiljer man och hustru åt. Vigslar som förrättas i enlighet med landets lag och av präster i andra samfund betraktas som redbara och bindande vad detta liv beträffar, men för att de skall gälla i det kommande livet måste sådana förbund ingås för evigt. Sådana föreningar måste ingås enligt Guds lag och med hans myndighet, annars kommer de inte att ha någon kraft eller verkan i livet efter detta. Familjen utgör grunden för evig härlighet, grundstommen till ett rike utan slut. Maken kommer att ha sin hustru, hustrun sin make, föräldrar sina barn, för evigt, under förutsättning att de tillförsäkrar sig dem på det sätt som föreskrivits av honom vars rätt det är att styra allt som rör hans rike.15
Gift er inom er tro, vid lämplig tidpunkt och i Herrens hus.
Vi säger till våra ungdomar: Gift er, och gift er på rätt sätt. Gift er inom er tro och låt vigseln ske på den plats som Gud utsett. Lev så att ni kan bli värdiga denna välsignelse.16
Jag vill att Sions unga män skall inse att äktenskapet inte är instiftat av människor. Det är av Gud. Det är hedervärt … Äktenskapet är inte utformat endast för människans bekvämlighet, för att passa hennes syften och hennes uppfattningar. Det är inte avsett att hon skall gifta sig och sedan skilja sig, att ta till sig och sedan kasta ifrån sig, alldeles som hon önskar. Betydande följder är förbundna därmed, följder som sträcker sig bortom nuvarande tid in i all evighet, för därigenom föds själar in i världen, och män och kvinnor erhåller sin tillvaro i världen. Äktenskapet bevarar människosläktet. Utan det skulle Guds avsikter gäckas, dygden skulle förgöras och lämna plats åt last och sedefördärv, och jorden skulle bli öde och tom.17
Ungkarlssståndet och små familjer inger det ytligt tänkande sinnet uppfattningen att de är önskvärda eftersom de medför ett minimum av ansvar. Den anda som skyr ansvar skyr också arbete. Lättja och nöjen ersätter flit och nitiskt arbete. Kärleken till nöjen och ett behagligt liv ställer i sin tur krav på unga män som vägrar se på äktenskapet och familjens tillväxt som en helig plikt …
Denna förlust för hemmet är en förlust som måste bli kännbar för nationen framdeles. Tiden kommer att rättfärdiga Guds lagar och sanningen att enskild mänsklig lycka står att finna i plikten och inte i bekvämlighet och frihet från omsorger.
Världens anda är smittsam. Vi kan inte leva mitt i sådana samhällsförhållanden utan att lida av de följder som dessa lockelser för med sig. Våra ungdomar kommer att frestas att följa världens exempel som de ser omkring sig. Redan finns det en stark tendens att förlöjliga plikten att gifta sig. Ambitioner framställs som ursäkt för att uppskjuta äktenskapet tills ett visst mål uppnåtts. En del av våra ledande unga män önskar först slutföra sina studier på hemorten eller på annan plats. Då de är naturliga ledare i samhället är deras exempel farligt, och ursäkten är synnerligen tvivelaktig. Det vore långt bättre att många sådana unga män aldrig började i college än att collegelivet får bli en ursäkt för att uppskjuta äktenskapet till efter den lämpliga åldern.18
Unga män vill skaffa sig flotta hem, fina i alla avseenden och lika moderna som någon annans innan de vill gifta sig. Jag anser detta vara ett misstag. Jag tror att unga män och unga kvinnor bör vara villiga, än i dag och under nuvarande förhållanden, att ingå det heliga äktenskapsförbundet tillsammans och tillsammans kämpa för framgång, möta hinder och svårigheter och hålla samman för att nå framgång samt samarbeta i allt det timliga så att de kan lyckas. Då lär de sig älska varandra mera, och de blir mer eniga under sina liv, och Herren välsignar dem rikligare.19
Kyrkans auktoriteter och lärarna i våra biorganisationer skall inpränta äktenskapets helgd och undervisa om äktenskapsplikten som den uppenbarats för oss i de sista dagarna … En mer positiv inställning till ett hedervärt äktenskap bör skapas, vilket skulle hindra varje ung man eller ung kvinna som är medlem av kyrkan från att gifta sig på annat sätt än genom den auktoritet som godkänts av Gud.20
Äktenskap bör byggas på kärlekens principer och en helig hängivenhet.
Det torde inte vara svårt att hålla hemmet i högsta vördnad och uppskattning om det byggs på principerna renhet, sann tillgivenhet, rättfärdighet och rättvisa. Den man och hustru som har fullständigt förtroende för varandra och som beslutar sig för att följa Guds lagar i sina liv och uppfylla sitt uppdrag på jorden, bör inte vara och kan aldrig vara nöjda utan att skapa sig ett hem. Deras hjärtan, deras känslor, deras sinnen, deras önskningar bör helt naturligt inriktas på att skapa ett hem, en familj och ett eget kungarike. De bör önska lägga grunden till evig avkomma och makt, härlighet, upphöjelse och herravälde, världar utan slut.21
Ett hem är inte ett hem i evangeliets bemärkelse, såvida där inte finns fullkomligt förtroende och kärlek mellan man och hustru. Hemmet är en plats för ordning, kärlek, enighet, vila, förtroende och absolut tillit, där inte den minsta misstanke om otrohet kan förekomma. Där har kvinnan och mannen obetingat förtroende för varandras heder och dygd.22
Sion är inte någon plats för krig mellan könen. Gud avsåg att de skulle vara ett, och detta tillkännagav han. Det är inte enligt hans verk att separera dem, eller få dem att tycka att de har olika och motsatta intressen, och att separering, inte förening, är ändamålet med deras skapelse.23
Vad är då ett idealhem – ett mönsterhem – ett hem som det borde vara de sista dagars heligas strävan att bygga … ? Det är ett hem där det världsliga kommer i andra hand. Ett hem där fadern är hängiven den familj som Gud välsignat honom med, där han sätter dem i främsta rummet och där de i sin tur ger honom rum i sina hjärtan. Ett hem där det finns förtroende, enighet, kärlek, helig hängivenhet mellan far och mor, mellan barn och föräldrar. Det är ett hem där modern, stödd av fadern, finner all tänkbar glädje i sina barn och där alla är moraliska, rena och gudfruktiga.24
Föräldrar … bör älska och respektera varandra, och hela tiden behandla varandra med respektfull värdighet och vänlig hänsyn. Maken bör behandla sin hustru med största artighet och respekt. Maken får aldrig förolämpa henne. Han bör aldrig tala respektlöst om henne, utan alltid högakta henne i hemmet, inför deras barn … Hustrun bör också behandla maken med största respekt och artighet … Hustrun bör vara en glädje för sin make, och hon bör leva och uppföra sig hemma på ett sätt som gör hemmet till den mest glädjerika plats, den mest välsignade plats på jorden, för hennes make. Maken, hustrun, fadern och modern bör förhålla sig på detta sätt inom denna helgade plats heliga gränser – hemmet.25
Bröder och systrar, ingenting borde få lov att komma mellan er – föräldrar och makar. Det bör aldrig finnas skuggan av meningskiljaktigheter. Det bör aldrig tillåtas att något kommer mellan er och får er att glida isär. Ni bör aldrig tillåta det. Detta är viktigt för er välfärd och lycka och för den enighet som bör råda i ert hem. Vi har alla våra svagheter och brister. Ibland ser maken en brist hos sin hustru, och han förebrår henne för den. Ibland känner hustrun att hennes make inte har gjort precis det rätta, och hon förebrår honom. Vad tjänar det till? Är det inte bättre att förlåta? Är det inte bättre att visa vänlighet? Är det inte bättre att visa kärlek? Är det inte bättre att inte tala om felen, inte förstora svagheterna genom att upprepa dem gång på gång? Är det inte bättre? Och kommer inte föreningen som har cementerats mellan er och genom era barns födelse, och genom det nya och eviga förbundets band, att bli tryggare när ni glömmer att nämna svagheter och fel för varandra? Är det inte bättre att glömma dem, och inte säga något om dem – begrava dem och bara tala om det goda ni vet och känner för varandra, och sålunda begrava varandras fel och inte förstora dem? Är det inte bättre?26
Vad kan vara mera glädjande att tänka på än att (en man) som älskade sin hustru och var älskad av henne tillbaka, som han var trogen mot och som var trogen mot honom under alla dagar hon umgicks med honom som hustru och mor, får privilegiet att komma fram på den första uppståndelsens morgon iklädda odödlighet och evigt liv, och återuppta det förhållande som existerade mellan dem i det här livet, förhållandet som man och hustru, far och mor, föräldrar och barn, eftersom de lagt grunden till evig härlighet och upphöjelse i Guds rike!27
Det är äktenskapet, godkänt och sanktionerat av Gud, som förhärligade hem grundas på. Det är äktenskapet som välsignar, lyckliggör, upphöjer och som slutligen leder till förening med våra himmelska föräldrar och till evigt, gemensamt liv och evig avkomma.28
Studieförslag
-
Vilka var syftena med att äktenskapet instiftades av Gud? Hur får evigt äktenskap oss att inse våra ”högsta och heligaste ambitioner”?
-
Varför är äktenskapet ”ytterst viktigt för människosläktets lycka”? Varför betraktar många det som oviktigt?
-
På vilket sätt beror evig avkomma och evig lycka på den eviga föreningen mellan man och hustru? Hur påverkas du av kunskapen om att du kan göra anspråk på din man eller hustru i all evighet?
-
Varför bör vi sträva efter att gifta oss i templet?
-
Vilka följder kan det få för oss själva och för andra om vi bryter det nya och eviga äktenskapsförbundet?
-
Vilka lockelser eller tidsfördriv kan få en del människor att skjuta upp eller undvika äktenskapet? Hur kan vi veta när det är lämpligt för oss att gifta oss?
-
President Joseph F Smith profeterade att försöken att dra sig undan äktenskapets ansvar är en ”förlust som måste bli kännbar för nationen framdeles”. Hur känner nationerna nu av denna förlust?
-
Hur kan det eviga äktenskapsförbundet stärka äkta makar när de möter ”hinder och svårigheter”?
-
Varför är det viktigt med ”absolut tillit” mellan man och hustru? Vilka andra egenskaper bör förfinas i relationerna mellan män och hustrur? På vilket sätt försvagar ett negativt beteende – såsom kritik, sarkasm, underlåtenhet att förlåta samt stolthet – de äktenskapliga relationerna?
-
Vad innebär det att en man och hustru blir ett? Vilka uppoffringar kan äkta makar behöva göra för att bli ett? Vad kan makar göra mer för att stärka sin eviga förening?