Hjälpföreningen: Gudomligt organiserad för de heligas bästa

Hjälpföreningen instiftades genom gudomlig auktoritet för att ge tröst åt behövande och verka för den andliga välfärden hos Sions kvinnor.

Ur Joseph F Smiths liv

President Joseph F Smith sade att Hjälpföreningen är ”gudomligt grundad, gudomligt bemyndigad, gudomligt instiftad, gudomligt förordnad av Gud”.¹ Han deltog i många högtidlighållanden och speciella evenemang inom Hjälpföreningen, och talade då med kärlek och beundran om kvinnornas arbete. Den 17 mars 1892 firade Hjälpföreningen sin 50-årsdag genom att hålla speciella jubileumsmöten. I tabernaklet i Salt Lake City och i grenar, församlingar och stavar överallt i kyrkan, hyllade Hjälpföreningens ämbetsmän och prästadömets ledare grundläggandet av Hjälpföreningen och de många års tjänande som kyrkans kvinnor skänkt.

Dessa församlingar runt om i världen hade fått instruktioner om att samlas och vid samma tidpunkt uppsända en bön. President Joseph F Smith, som vid den tiden var rådgivare till president Wilford Woodruff, prisade och tackade Gud i den bön han uppsände i tabernaklet: ”Du har givit oss ett visst mått ljus som fått våra hjärtan att glädjas och som hjälpt oss att tjäna dig … Du har givit oss en önskan att upprätta din kyrka på jorden, och söka efter rättfärdighet”, sade han. ”Välsigna … medlemmarna i Hjälpföreningen över hela jorden, i Sion och i fjärran länder, på öarna i havet, och varhelst de må samlas … Må du vara med dem med din ande och välsigna dem, så att deras hjärtan gläds inför dig.”²

Joseph F Smiths lärdomar

Hjälpföreningen är instiftad av Gud.

Vilken mäktig, vilken stor och stark organisation Hjälpföreningen i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är, och vilket ansvar den har!³

Det finns ingen annan kvinnoorganisation i världen som har samma höga, gudomligt bemyndigade ställning som denna organisation har i världen. De andra organisationerna är skapade av män eller kvinnor … Denna organisation är gudomligt grundad, gudomligt bemyndigad, gudomligt instiftad, gudomligt förordnad av Gud, till att bidra till kvinnors och mäns frälsning. Därför finns det inte någon annan organisation som kan jämföra sig med denna, som kan bli jämförd med denna, som någonsin kan inta den ställning som denna kan, såvida Herren inte organiserar ännu en. Om han gör det, kommer det att ske genom prästadömets kanaler, samma prästadöme och samma prästadömskanaler som Hjälpföreningen organiserades genom, och inte på något annat sätt.⁴

Kvinnor må organisera klubbar, de må organisera föreningar, de må anta stadgar, formulera avtal och upprätta regler för sin styrelse, och allt sådant. Men glöm inte att inget av detta kan jämföras med en rätt organiserad Hjälpförening i en församling i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga … Det är inte ni som skall ledas av världens kvinnor. Det är ni som skall leda världen och speciellt leda kvinnorna i världen, i allt som är prisvärt, allt som är gudalikt, allt som är upplyftande och som har en renande inverkan på människobarnen … Gör [Hjälpföreningen] till den främsta, gör den till den förnämsta, gör den till den högsta, den bästa och den bredaste av alla organisationer i världen. Ni är kallade genom Guds profets röst att göra detta, att vara de förnämsta, att vara de största och de bästa, de renaste och de mest hängivna i att göra det som är rätt, och det är er plikt att njuta av era förmåner och skaffa er allt som hör samman med er kallelse och som ni bör ärva från Herren, samt hans gåvor.⁵

Hjälpföreningen skall ta hand om de behövande, trösta och upplysa.

Jag tror att vår Hjälpförening utför ett storslaget arbete bland människor … De utgör en viktig organisation för Israels bästa, för systrarnas, mödrarnas och döttrars välfärd i Sion.⁶

Några ord om Hjälpföreningen. Det är en organisation som grundades av profeten Joseph Smith. Den är därför äldsta biorganisationen i kyrkan, och den är av största betydelse. Den skall inte enbart sysselsätta sig med de fattigas, de sjukas och nödställdas behov, utan en del av uppgifterna – som utgör merparten – består i att sörja för Sions mödrars och döttrars andliga välfärd och frälsning, att se till att ingen blir försummad utan att alla skyddas mot olycka, katastrofer, mörkrets makter samt de onda ting som hotar dem i världen. Det är Hjälpföreningarnas skyldighet att ta hand om sin egen och alla kyrkans kvinnliga medlemmars välfärd.⁷

Var på jorden skall vi söka efter det som är gott, efter sanningens ande, efter ärlighet, efter gudomlig kärlek, efter tålamod och långmodighet och överseende och uthållighet och kärlek och allt annat som är lovvärt, om vi inte söker efter det i de organisationer som utvecklar Sions mödrar och döttrar? Vilken kraft ni besitter, ni älskade systrar, när ni utövar era plikter, när ni fullgör era kallelser som barmhärtighetens änglar för dem som lider, de förtryckta och fallna, de vilsegångna och de svaga och bönfallande. Detta är krafter som ni besitter och som ni kan utöva bland Guds folk och bland alla människor som ni kan komma att få umgås med!

Varhelst det finns behov av tröst är denna organisation upprättad, eller finns nära till hands och är beredd att ge den tröst som behövs. Varhelst det finns sjukdom finns denna organisation där, i dess förgreningar, i dess mångskiftande organisationer, för att fylla behoven. Varhelst det råder brist på kunskap om livets principer, principerna för att kunna leva på rätt sätt, principerna för ett korrekt leverne, finns denna organisation till hands för att förläna insikter, för att upplysa och instruera både genom exempel och förmaningar, dem som behöver sådant bistånd och sådant stöd.

Varhelst det råder okunnighet eller åtminstone brist på insikt om familjen, familjens plikter, om skyldigheter som bör förekomma och som rättmätigt förekommer mellan man och hustru och mellan föräldrar och barn, finns denna organisation där eller nära till hands, och genom naturliga begåvningar och den inspiration som tillkommer organisationen är man förberedd på och redo att undervisa om dessa viktiga plikter. Varhelst det finns en ung mor, som inte fått de erfarenheter hon borde ha fått av hur hon skall kunna fostra och ta hand om sitt barn, eller göra sitt hem trivsamt och vackert och önskvärt för sig själv och sin make, finns denna organisation där, någon del av dess organisation, för att undervisa denna unga mor och hjälpa henne att utföra sin uppgift och göra det väl. Och varhelst det råder brist på erfarenhet av hur man ger nyttig och närande och lämplig mat till barnen, eller där det finns behov av att ge lämplig andlig undervisning och andlig föda till barnen, finns det systrar i Kvinnliga hjälpföreningens underbara organisationer i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, och i Sions mödrars och döttrars organisationer, som är rustade att förmedla denna undervisning.⁸

Sök efter de behövande med större iver än någonsin … Vi befarar att det finns de som kanske lider i tysthet utan att be om hjälp. Ert åliggande är att i första hand hjälpa dem som bor på er ort. Ha åldringarna i åtanke och ta hand om de föräldralösa och änkorna.⁹

Jag hade förmånen för inte så länge sedan att besöka en av våra bosättningar i en avlägsen Sions stav där det just då florerade många sjukdomar. Även om vi rest i många dagar och kom fram till bosättningen sent på kvällen, blev vi ombedda att tillsammans med presidenten gå runt och besöka några av de sjuka. Vi fann en stackars syster till sängs vars tillstånd var mycket allvarligt. Hennes stackars make satt bredvid sängen och var nästan utom sig på grund av den hemska sjukdom som drabbat hans hustru. Kvinnan var mor till flera små barn som samlats runt sängen. Familjen tycktes vara mycket fattig.

En vänlig, moderlig kvinna kom snart in i huset med en korg med näringsrik mat och några läckerheter åt den drabbade familjen. Efter att ha hört oss för fick vi veta att hon hade fått i uppdrag av Hjälpföreningen i församlingen att vaka över och hjälpa den sjuka kvinnan under natten. Hon kom dit redo att ta hand om de små barnen, se till att de blev ordenligt tvättade, fick mat och kom i säng. Hon hade också kommit för att städa upp i huset och se till att allt var så bekvämt som möjligt för den sjuka kvinnan och hennes familj. Vi fick också höra att en annan god syster skulle kallas att avlösa henne följande dag, och så fortsatte det. Dag efter dag fick denna stackars drabbade familj den vänligaste omsorg och uppmärksamhet från systrarna i Hjälpföreningen, tills hälsan återvände och befriade den sjuka från hennes lidande.

Vi fick också höra att denna Hjälpförening var så väl organiserad, att alla de sjuka i bosättningen fick liknande uppmärksamhet och hjälp som gav dem tröst och lindring. Aldrig förr hade jag sett så tydliga exempel på nyttan och nöjet med denna storslagna organisation som i det exempel vi här bevittnade, och jag tänkte på hur underbart det var att Herren inspirerade profeten Joseph Smith att upprätta en sådan organisation i kyrkan.¹⁰

Hjälpföreningens systrar bör sträva efter att bygga upp tro och andlig styrka hos sig själva och dem de tjänar.

Vem kan känna till omfattningen av det goda som en välorganiserad och disciplinerad hjälpförening kan åstadkomma mitt bland de heliga, inte bara i timlig bemärkelse, utan också ur en andlig synvinkel. Det är ett kärleksarbete. Kanske finns det inte något som har ett kraftigare eller mer långtgående inflytande än välriktad välgörenhet, när det handlar om att vinna våra medmänniskors förtroende och kärlek. När vi väl vunnit deras förtroende genom enkla barmhärtighetsgärningar öppnas dörren för oss att vinna och leda deras själar till trons och andlighetens högre plan. När allt kommer omkring är den andliga sidan viktigare än blott den timliga.

I det långa loppet är det bättre att svälta eller till och med dö av brist på timlig föda än att bli utarmad och gå under av brist på intellektuell och andlig kunskap, vilken är nödvändig för att försäkra oss om det eviga livets gåva som är den största av alla Guds gåvor. Att äga kunskap om den eviga sanningens principer betyder mer för mig än mat och kläder. Ändå vill vi ha både den timliga och den andliga födan, och Gud har ordnat det så att båda finns inom bekvämt räckhåll för hela mänskligheten, under förutsättning att de ger akt på hans lagar och lever i enlighet med dem.

Arbetaren i Hjälpföreningen har förmånen att få ta hand om de små från tidiga barnaår och hjälpa dem att lära sig vara ärliga och dygdiga, tro på Gud den evige Fadern och på hans Sons gudomliga uppgift. Hon har också förmånen att få undervisa mödrarna och lära dem uppfostra sina små på detta sätt. Det är ett viktigt uppdrag, om möjligt ännu viktigare än att uteslutande fylla de timliga behov, som åligger er, mina systrar. Det finns sannerligen inga gränser för era förmåner eller era rättigheter att få göra gott på alla sätt och överallt där det står i er makt att göra så.¹¹

Hjälpföreningens arbete gäller i hög grad det materiella i livet, de timliga behoven hos kyrkans folk, och ändå kan deras ansträngningar få ett inflytande som sträcker sig långt bortom dödligheten, när de påverkar den andliga tillväxten så väl som de timliga behoven … Det ingår i er skyldighet att ta hand om de faderlösa och hjälplösa, inte bara när det gäller deras timliga behov, utan även med avseende på deras mentala och andliga utveckling. Ni bör verkligen vara mödrar till de moderlösa och hjälpa de hjälplösa. I alla dessa goda gärningar finns kyrkan där för att hjälpa er.¹²

De viktigaste tingen är de andliga tingen, de som bygger upp tron hos män och kvinnor, de som ger ljus och förstånd och kraft att motstå synd och frestelser att synda, kraft att urskilja människors svekfullhet och de bedrägliga påfund med vilka människor vill sprida villfarelse. Detta förstånd, denna andliga kunskap, andliga intelligens, varigenom ni kan skilja mellan sanning och villfarelse och mellan ljus och mörker och gott och ont, är just detta viktiga som vi skall sträva efter och skaffa oss.¹³

Tänk på tant Em (Emmeline B Wells, Hjälpföreningens generalpresident) … som kom in i kyrkan när hon var liten flicka. Hon gick igenom de prövningar, motgångar, besvikelser och all den ängslan och de bekymmer som de sista dagars heliga upplevde den första tiden – flykten från Missouri och från Nauvoo till dalarna bland bergen, över öknar där de inte hade något ställe att sätta ner sin fot och ingenstans att vila sitt huvud. Blev hon missmodig? Blev min mor missmodig? Blev tant Vilate Kimball missmodig? Nej! De tyckte att allt detta inte var någonting jämfört med ljuset som de bar inom sig om Gud och hans sanning. Skulle ni kunna vända en av dessa kvinnor bort från deras övertygelse om Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga? Skulle ni kunna förmörka deras sinnen beträffande profeten Joseph Smiths uppgift? Skulle ni kunna förblinda dem i fråga om Jesu Kristi, Guds Sons, gudomliga uppgift? Nej, aldrig i livet skulle ni kunna göra det. Varför? För att de visste det. Gud uppenbarade det för dem, och de förstod det, och ingen makt på jorden skulle kunna vända dem bort från det som de visste var sant. Döden betydde inget för dem. Svårigheterna betydde inget. Kyla, regn eller hetta betydde inget för dem. Allt de kände och visste och önskade var att Guds rike, och den sanning som Herren givit dem, skulle segra.

Var finns då dessa kvinnor idag? Gud ske lov har vi sett en del av dem här. Vi har sett många av dem. Men vi har några av dem här som inte är sanna … Granska deras liv, deras hjärtan och deras seder och bruk i hemmet, så finner ni att de inte är det slags kvinnor vi söker. De visar inte prov på det som evangeliet gör med kvinnor och män som tar emot och lever efter det, eftersom de inte själva känner till evangeliet. Inte heller utövar de det. Ändå ser det på ytan ut som om de omfattat allt, och som de äger allt ljus och all tro och all visdom och all kunskap. Men det finns inte där – det finns inte där. När kvinnor såväl som män upphör att anropa Gud i bön, är det något som saknas … De har inte den stadga, de har inte den tro, de har inte den kärlek inom sig som de bör ha.¹⁴

Guds ord och lag är lika viktiga för kvinnor som vill fatta visa beslut som för män. Kvinnorna bör studera och begrunda problemen i detta stora sista dagars verk med Guds uppenbarelser som utgångspunkt och såsom de må påverkas av hans Ande, som det är deras rätt att motta genom uppriktig och innerlig bön.¹⁵

Låt oss verka för den timliga välfärden och för den andliga välfärden i kyrkan, och låt oss arbeta ännu hårdare för den andliga uppryckningen och det andliga utbytet samt för det andliga livet och frälsningen i kyrkan.¹⁶

Hjälpföreningen är inte oberoende av Guds Sons prästadöme.

Våra systrar som engagerar sig i Hjälpföreningens arbete … har vår respekt, vårt fulla förtroende. Herrens välsignelser kommer att åtfölja dem. Han har välsignat dem i det förflutna och kommer att fortsätta välsigna dem så länge som de fortsätter stödja Guds prästadöme, vilket han satt på jorden för att leda kyrkan och råda i Guds rikes angelägenheter.¹⁷

Jag vill säga till … Hjälpföreningen … samt alla övriga organisationer i kyrkan, att inte en enda av dem är oberoende av Guds Sons prästadöme. Ingen av dem kan för ett ögonblick godtas av Herren, när de drar sig undan deras röst och råd som bär prästadömet och presiderar över dem. De är underkastade kyrkans makt och myndighet och är inte oberoende av den. Inte heller kan de utöva några befogenheter i sina organisationer oberoende av prästadömet och kyrkan.¹⁸

Ur djupet av min själ har jag bara en önskan för alla dessa goda kvinnor, som engagerar sig i denna ädla sak, och det är: Må Gud välsigna dem, bevara deras liv, hjälpa dem att vara ståndaktiga och uppriktiga i sin redbarhet för Sions sak. Må Gud också hjälpa dem att inom sig känna att det inte finns någonting som bör komma före Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, och att det inte finns något bättre än kyrkan förutom det celestiala riket. Kyrkan äger Guds makt, rättfärdighet, sanning och gudomliga auktoritet, att utföra hans vilja på jorden.¹⁹

Studieförslag

Genom vilken myndighet organiserades Hjälpföreningen? På vilket sätt gör kunskapen om att Hjälpföreningen blev gudomligt instiftad det lättare för systrarna att uppfylla sitt ansvar? På vilket sätt hjälper denna kunskap prästadömsbärarna att stödja Hjälpföreningen?
Hur kan Hjälpföreningens systrar ”leda … världens kvinnor” i allt som är prisvärt, upplyftande och renande? (Se även Trettonde trosartikeln.)
Hur kan Hjälpföreningens systrar uppfylla sina ”kallelser som barmhärtighetens änglar för de lidande och de förtryckta”? Hur kan vi ledas till dem som ”lider i tysthet”?
Hur kan Hjälpföreningen som organisation ge tröst? Hur kan den lära ut principerna för ett rättfärdigt leverne? Hur kan den öka kvinnornas insikt om deras ansvar i familjen?
Varför är de andliga tingen viktigast? Hur kan ”välriktad välgörenhet” och ”enkla barmhärtighetsgärningar” hjälpa oss att föra själar till ”trons och andlighetens högre plan”?
Vad gör intryck på er hos de hjälpföreningssystrar som beskrivs i detta kapitel?
På vilka sätt blir Hjälpföreningen välsignad genom prästadömets ledning?
Hur har Hjälpföreningens ”ädla sak” varit till välsignelse i ert liv?