Evangeliet ger världen frid i svåra tider

Jesu Kristi evangelium ger världen frid under konfliktfyllda tider.

Ur Joseph F Smiths liv

Under sina sista år i livet uttryckte president Smith ofta sin sorg över bedrövelserna i samband med första världskriget. Många medlemmar i kyrkan drogs in i kriget på motsatta sidor och hundratals stupade. Flera av president Smiths egna söner tjänstgjorde i armén, och en av dem sårades två gånger i strid.

I ett julbudskap till de heliga under denna tid sade första presidentskapet: ”Samtidigt som vi gläder oss över den oförlikneliges födelse, fördunklas ljuset i vår glädje av de krigsmoln som förmörkat Europas himmel. Våra sånger och hälsningar av glädje och god vilja får en sorglig disharmonisk klang av artilleridån och av sårades och döendes jämmer, som genljuder fjärran ifrån, men som plågar våra själar med hemska nyheter från andra sidan havet. Nationer reser sig mot nationer, bröder mot bröder, ’kristna’ mot ’kristna’, var och en åkallande hjälp från kärlekens Gud i sin blodiga strid, samtidigt som de gör anspråk på fredens furste! Vilket avskyvärt skådespel framförs sålunda inte inför änglarnas härskara, den skara som sjöng ”på jorden fred åt dem han har utvalt”, vid Jesusbarnets födelse i Bethlehem!”¹

President Smith fick uppleva nyheten om undertecknandet av det vapenstillestånd som gjorde slut på fientligheterna och förstörandet av liv och egendom. Vapenstillestånden undertecknades den 11 november 1918, åtta dagar före hans död.

Under denna period lärde han de heliga att sann frid endast är en följd av att ta emot och efterleva Jesu Kristi evangelium. Joseph Fielding Smith, som senare kom att bli president för kyrkan, sade om sin far: ”Han var till sin natur vänlig och god. En mer medkännande person, som led med den som led, som var mer villig att hjälpa de hjälplösa att bära sin bördor, och de förtryckta att återhämta sig, gick inte att finna bland alla medlemmar i kyrkan. Han var en fridstiftare, en älskare av fred.”²

Joseph F Smiths lärdomar

Endast Jesu Kristi evangelium kan bringa fred till världen.

Det finns bara en sak som kan bringa fred till världen. Det är anammandet av Jesu Kristi evangelium, förstått på ett rätt sätt, samt åtlytt och utövat av styresmän och folk på samma sätt. Det förkunnas med kraft av de sista dagars heliga för alla nationer, släkten, tungomål och folk i världen. Den dagen är inte långt borta då dess frälsningsbudskap skall sjunka djupt in i hjärtat på gemene man, vilken när tiden kommer, säkerligen med uppriktighet och allvar kommer att döma inte bara falsk kristendom, utan också krig och anstiftan till krig, som brott mot människosläktet. Det har länge ansetts att fred endast kan åstadkommas genom att rusta för krig. Den nuvarande konflikten (första världskriget) bör ha bevisat att fred endast uppnås genom att vi förbereder oss för fred genom att undervisa människor om rättfärdighet och rättvisa och genom att välja regenter som respekterar folkets rättfärdiga vilja.³

Vi vill ha fred i världen. Vi vill att kärlek och samförstånd skall råda på hela jorden och bland alla världens folk. Men den anda av frid och kärlek som borde finnas kan aldrig komma till världen, förrän människosläktet tar emot Guds sanning och budskap samt erkänner hans makt som är gudomlig och aldrig finns i enbart människors visdom.⁴

Herren älskar fred. Människosläktets Frälsare lärde: ”På jorden fred åt dem han har utvalt”, kärlek, oskrymtad kärlek. Det största av alla bud som någonsin givits till människobarnen är: ”Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Detta är det största och första budet. Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna.” (Matteus 22:37–40.) Om det bland jordens största nationer funnits denna anda av kärlek, denna Jesu Kristi evangeliums princip, om ledarna för dessa nationer hade tagit denna härliga förmaning till sitt hjärta, skulle det aldrig ha funnits något krig, aldrig någon blodsutgjutelse, aldrig den förödelse, ödeläggelse och ondska som råder idag. Orsaken är att världens människor inte har evangeliet. Orsaken är att de inte lyder sanningen. Orsaken är att de inte har Kristus, och följaktligen lämnas de åt sig själva. Det vi ser är följderna av deras onda gärningar.⁵

Det finns en makt, och endast en, som kan förhindra krig bland jordens nationer. Det är sann religion, obefläckad inför Gud Fadern. Ingenting annat kan åstadkomma det … Det finns blott ett botemedel som kan hindra människor från att börja krig när de känner sig benägna därtill. Det är Guds ande vilken inspirerar till kärlek och inte till hat, vilken leder till all sanning och inte till villfarelse, samt gör Guds barn benägna att visa aktning för honom och hans lagar och att värdera dem högre än allt annat i världen.

Herren har talat om för oss att … krig skulle komma. Vi har inte varit okunniga om att de var överhängande och sannolikt skulle bryta ut bland jordens nationer när som helst. Vi har väntat på uppfyllelsen av Herrens ord att de skulle komma. Varför? Därför att Herren ville det? Nej, ingalunda. Var det för att Herren förutbestämde det eller planerade det i någon mån? Nej, inte alls! Varför? Anledningen var den, att människorna inte lyssnade till Herren Gud, och han visste på förhand de resultat som skulle följa på grund av människorna och jordens nationer. Därför kunde han förutsäga vad som skulle drabba dem och komma över dem till följd av deras egna gärningar, inte på grund av att han har velat det, för de lider av och skördar blott resultaten av sina egna handlingar …

”Frid på jorden, till människorna en god vilja”, är vårt motto. Det är vår princip. Det är Jesu Kristi evangeliums princip. På samma gång som jag tycker att det är fel, skändligt fel, att påtvinga någon nation eller något folk krig, tror jag att det är rättfärdigat och berättigat för varje folk att försvara sitt eget liv, sina egna frioch rättigheter samt sina egna hem till sista blodsdroppen. Jag tror att det är rätt. Jag tror även att Herren bistår varje folk när de försvarar sin egen frihet att dyrka Gud i enlighet med sitt samvetes bjudande och att han bistår alla folk då de försöker skydda sina hustrur och barn undan krigets härjningar. Men vi vill inte bringas dithän att det blir nödvändigt för oss att försvara oss.⁶

Håll er rena och obefläckade av världen när ni kallas till det militära.

Jag uppmanar mina vänner … att framför allt bevara en anda av humanitet, av kärlek, av fredsvilja, att de, även om de kallas att strida, inte skall utplåna och åsidosätta de principer som vi tror på, som vi har försökt att inpränta: fred och god vilja till hela människosläktet, trots att vi kan behöva kämpa mot fienden. Jag vill säga till de sista dagars heliga som låter värva sig och vars tjänster landet kan vara i behov av, att när de blir soldater för staten och nationen de inte skall glömma att de är Korsets soldater, att de är livets och inte dödens tjänare, och att de när de går ut skall göra det för att försvara människornas frihet och inte i avsikt att förgöra fienden.⁷

När våra pojkar … kallas till armén … hoppas och ber jag att de skall ha Guds ande med sig, inte blodsutgjutelsens, äktenskapsbrottets och ogudaktighetens ande, utan rättfärdighetens ande, den ande som leder till att göra gott, till att bygga upp, till att gagna världen och inte till att förstöra och utgjuta blod.

Kom ihåg det skriftställe … i Mormons bok, om de rena unga män som avsvor sig krig och utgjutande av blod samt levde rent och oskyldigt, fria från den fördärvande tanken på split, vrede eller ondska i sina hjärtan. Men när nödvändigheten fordrade det och de kallades att gå ut och försvara sina liv, sina fäders och mödrars liv samt sina hem, då gick de. Men de gick inte för att förstöra utan för att försvara, inte för att utgjuta blod utan snarare för att frälsa de oskyldigas och fredsälskandes blod (se Alma 56:45–48).

Kommer de män som går ut från … Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, att glömma sina böner? Kommer de att glömma Gud? Kommer de att glömma den undervisning de fått av föräldrarna i hemmet? Kommer de att glömma Jesu Kristi evangeliums principer och de förbund de ingått i dopets vatten och på heliga platser? Eller kommer de att gå ut som män i varje bemärkelse – som rena, storsinnade, hederliga och dygdiga män, som gudsmän? Det är detta jag är angelägen om.

Jag vill se Guds hand uppenbar i de mäns gärningar som går ut från Jesu Kristi kyrkas led … för att hjälpa till att försvara frihetens och ett sunt styrelsesätts principer åt människosläktet. Jag vill se dem leva så, att de kan ha gemenskap med Herren i sina läger och på sina hemliga platser, att de mitt i striden kan säga: ”Fader, mitt liv och min ande är i dina händer.”

Jag vill se de pojkar som reser bort härifrån i detta ärende ge sig iväg med precis samma känsla som våra missionärer när de skickas ut i världen, och bära med sig den ande som en god mor känner när hon skiljs från sin pojke på morgonen då han reser på sin mission. Hon omfamnar honom med en moders hela kärlek i sin själ! …

Om våra pojkar bara går ut i världen på detta sätt, har evangeliets anda med sig och uppträder som sanna sista dagars heliga, kommer de att hålla ut tillsammans med de bästa, oberoende av vad som kan drabba dem i livet. De kommer att kunna uthärda lika mycket som någon annan möjligtvis kan stå ut med av trötthet eller lidande, om det blir nödvändigt, och när de ställs inför provet kommer de att klara det, för de har ingen fruktan för döden! De kommer att vara fria från fruktan för följderna av sitt eget liv. De kommer inte att behöva bäva för döden, för de har gjort sitt arbete. De har bevarat tron. De är rena i hjärtat och värdiga att se Gud!⁸

Då dessa unga män går ut i kriget riskerar de att ställas inför vida större faror än dem de kan vänta sig från fiendens kulor. Många är de onda ting som vanligen följer i spåren på uppställda och utrustade arméer, vilka är invecklade i strid, och som är vida värre än en ärofull död som kan komma i stridens sammanstötningar. Det betyder inte så mycket när våra unga män inkallas eller vart de far, men det spelar stor roll för deras föräldrar, vänner och trosfränder samt framför allt för dem själva hur de far. De har under hela sitt liv som medlemmar i kyrkan blivit uppfostrade till att hålla sig rena och obefläckade från världens synder, att respektera andra människors rättigheter, åtlyda rättfärdiga principer, att minnas att dygd är en av Guds största gåvor, och vidare att de bör respektera andras dygd och hellre dö tusen dödar än besudla sig genom att begå synd till döds. Vi vill att de skall gå framåt rena i både tanke och gärning, samt med tro på evangeliets principer och vår Herres och Frälsares återlösande nåd. Vi skulle vilja att de kom ihåg att de endast genom att leva rena och trofasta liv kan hoppas på att vinna den frälsning som utlovats genom vår Frälsares blod.⁹

Vi vill leva i fred med alla människor.

Vi uppmanar de sista dagars heliga att leva efter sin religion, att minnas de förbund de ingick i dopets vatten, att hedra Herren och hålla hans bud, att inte låta sig övervinnas av världens dårskaper, utan söka den Helige Andens vägledning (och) leva i samförstånd med alla människor.¹⁰

Det nya året och framtida år manar alla länders invånare att förena sig i upprättandet av fred och i förverkligandet av universellt broderskap. Stridigheter, fiendskap, själviskhet och omoral är gissel som bör utrotas ur den enskildes liv. Ingen är för oansenlig eller obetydlig för att få hjälp. Om varje människa älskar sin nästa som sig själv kommer de nuvarande tragedierna att försvinna, framtida fasor undvikas, och ”alla män överallt möta en broder och vän”.

Ett levande föredöme i rätt leverne och ädel vänskap gavs världen för tjugo sekel sedan av Jesus Kristus. Hans budskap var fred och god vilja. Hans lag var grundad på klokt utövad rättvisa och intelligent tillämpad rättfärdighet. Ljus var hans norm och sanning hans trosbekännelse.¹¹

Trots ”människors omänsklighet mot människor”, vilket på ett avskyvärt sätt visar sig i den annalkande fruktansvärda kampen mellan nationerna, är vi medvetna om de nuvarande anledningarna till glädje och tacksamhet, och ser bortom de hemska krigsmolnen för att förvissa oss om den säkra uppfyllelsen av löftena om varaktig fred vid vår Herres och Konungs nära förestående ankomst.¹²

Jag … fäster stor vikt vid denna princip, att sanningen finns i Jesu Kristi evangelium, att makten till återlösning, fred, välvilja, kärlek, barmhärtighet och förlåtelse, samt kraften till gemenskap med Gud finns i Jesu Kristi evangelium och i folkets åtlydnad av detta. Jag tillstår därför, och inte bara tillstår utan gör gällande, att det inte finns någonting större vare sig på jorden eller i himmelen än sanningen i Guds evangelium vilket han har utformat och återupprättat för världens frälsning och återlösning. Genom detta är det som fred skall komma till människornas barn. Den kommer inte till världen på något annat sätt.¹³

Studieförslag

Varför är Jesu Kristi evangelium det enda som kan åstadkomma fred i världen? Vad kan vi göra för att hjälpa till med det?
Var inleds freden? Hur leder lydnad till de två stora buden till fred hemma och utomlands?
Hur kan de som låter värva sig vara ”livets och inte dödens tjänare”?
Hur kan medlemmar i militärtjänsten föra med sig ”evangeliets anda och uppförandet hos en sann sista dagars helig”?
Vilka lärdomar och attityder hjälper medlemmar som kallats till det militära att inte frukta döden?
Vad kan vi var och en göra för att bättre ”leva i samförstånd med alla människor”?
Vad lär oss Frälsarens föredöme om hur vi skall leva fredligt och med god vilja?

Two Thousand Stripling Warriors — *De två tusen unga krigarna,* av Arnold Friberg. Helaman skrev om de unga män som han ledde i striden: ”De älskade sina fäders frihet högre än sina liv, ja, de hade av sina mödrar lärt, att om de icke tvivlade, skulle Gud frälsa dem” (Alma 56:47).