Jordiska styresskick och lagar

Kapitel 134 i Läran och förbunden anger sista dagars heligas ”tro rörande jordiska regeringar och lagar i allmänhet”. (L&F 134, ingressen) Kapitlet innehåller följande uttalanden:

”Vi tro, att regeringar instiftades av Gud till människans nytta och att människorna skola avlägga räkenskap för honom för sina gärningar i förhållande till dem, med avseende såväl på de lagar de stifta som dem de handhava till samhällets bästa och säkerhet …

Vi tro, att alla människor äro skyldiga att understödja och vidmakthålla de respektive regeringar under vilka de stå, så länge dessa beskydda dem i deras medfödda och oavhängiga rättigheter genom sina lagar. Uppstudsighet och uppror äro oförsvarliga för alla sålunda skyddade medborgare och skola straffas därefter. Alla regeringar hava rättighet att stifta sådana lagar, som i deras omdöme bäst kunna främja allas välfärd, på samma gång som samvetsfriden helighålles.

Vi tro, att varje människa bör äras i sin samhällsställning; regenter och överhetspersoner såsom sådana, emedan de hålla sina ämbeten för att beskydda de oskyldiga och straffa de skyldiga. Alla människor skola visa respekt och vördnad för lagarna, emedan utan dem frid och endräkt skulle giva rum för laglöshet och skräckvälde. Mänskliga lagar finnas till i den uttryckliga avsikten att ordna våra intressen såsom enskilda och såsom nationer, man och man emellan, och gudomliga lagar, givna av himmelen, föreskriva regler för andliga ting, för tro och tillbedjan, för vilka människan skall avlägga räkenskap inför sin Skapare.” (L&F 134:1, 5–6)

En väsentlig del i åtskillnaden mellan kyrka och stat är regeringens ansvar att medge religionsfrihet. Nutida profeter stödjer denna princip, så som slås fast i elfte trosartikeln: ”Vi gör anspråk på förmånen att dyrka Gud den Allsmäktige i enlighet med vårt samvetes bjudande och erkänner alla män-niskors rätt till samma förmån, att tillbedja hur, var eller vad de vill.” Enligt principen om åtskillnad mellan kyrka och stat stöder kyrkan inte något politiskt parti eller någon politisk kandidat. Dess byggnader eller anläggningar får inte användas till politiska ändamål. Kyrkan deltar inte i den politiska debatten utom när det gäller moralfrågor, där kyrkan ofta ger sina åsikter tillkänna.

Även om kyrkan är politiskt neutral uppmuntrar kyrkans ledare enskilda medlemmar att som medborgare engagera sig. Som medlem i Jesu Kristi Kyrka bör du förstå din plats och din ställning i det land där du bor. Lär dig mer om landets historia, arv och lagar. Om du har tillfälle att rösta och delta i samhälleliga angelägenheter bör du aktivt stödja och försvara sanningens, rättfärdighetens och frihetens principer.

Ytterligare hänvisningar: L&F 98:10; trosartikel 12