”Ta vara på de privata stunderna”, Vägledning för de unga, april 2021, s. 22–25.
Ta vara på de privata stunderna
Min pappa undervisade mig om hur viktigt det är att jag använder min tid till att göra gott hellre än att bara undvika sådant som inte är bra.
Foto Cody Bell
När jag var 13 år bodde min familj på en egendom i Granger i Utah och varje lördagsmorgon gick jag och min bror upp tidigt för att göra våra sysslor. En lördag hade jag som uppgift att klippa gräsmattan. Vi hade en ganska stor trädgård, så jag fick gå upp extra tidigt för att hinna göra allt innan det blev för varmt.
När jag var färdig och ställde tillbaka gräsklipparen i förrådet hörde jag bakdörren i huset stängas. Jag tittade upp och såg pappa vinka åt mig att komma till verandan på baksidan och sätta mig där med honom. Vi satt bredvid varandra och beundrade den vackra soluppgången medan jag väntade på att han skulle säga något.
Med blicken mot framtiden
Efter en stund frågade han: ”Min pojke, berätta vad du vill göra i livet. Vad har du för mål? Vad har du för tankar om framtiden?”
Jag berättade om mina mål och drömmar, vilka enastående idrottsmål jag ville uppnå och att jag ville bli advokat. När jag var klar sa han: ”Det låter underbart. Du kan åstadkomma allt du vill i det här livet med vår himmelske Faders hjälp.”
Sedan sa han: ”Det är något jag vill prata med dig om och jag vill att du ska veta att jag har bett om vad jag ska säga till dig nu. Och jag har bett om att det budskap jag ska ge dig nu ska inpräntas i din själ.
Det jag ska säga kommer att ha en väsentligt verkan på hur du hanterar de utmaningar och sorger som du möter i livet. Och det – mer än något annat jag kan säga till dig – kommer att påverka hur du möter de framgångar du får i livet.”
Pappas råd: Ta vara på de privata stunderna
Han gjorde en paus och jag väntade nyfiket på att få höra det här storartade rådet.
”Ta vara på de privata stunderna i ditt liv”, sa han. ”Du vet de där stunderna i livet när du tänker: ’Det är ingen annan här, ingen annan som vet vad jag gör och inget som jag gör just nu kommer att påverka någon annan negativt.’ De där stunderna, du vet?
Det du gör i de stunderna, de privata stunderna i livet, avgör hur stark din självtillit blir inför Gud och andra människor. Det, mer än något annat jag kan lära dig, avgör din förmåga att koncentrera dig och fokusera på svåra och komplicerade prövningar i livet. Och det, mer än något annat jag kan säga till dig, kommer att påverka hur du utvecklas och fostrar din egen familj och hur du strävar efter att komma närmare vår himmelske Fader. Min pojke, ta vara på de privata stunderna i ditt liv.”
Jag lyssnade noga på det rådet. Och den stunden fäste sig i mitt sinne och i mitt hjärta, precis som han hade sagt. De orden kommer för evigt att vara inpräntade i min själ.
Byggde upp mitt vittnesbörd
När jag reflekterade över det pappa hade lärt mig insåg jag att han inte bara pratade om vikten av att avstå från sådant som pornografi och överträdelser. Han rådde mig att fylla de där privata stunderna med sådant som är positivt. Ungefär ett år efter det samtalet läste jag ut Mormons bok för första gången på egen hand. Och jag började få ett vittnesbörd – under en privat stund – om att Mormons bok är Guds ord. Och jag kunde göra kopplingen mellan vikten av att det är Guds ord och att det här är Herrens kyrka.
I de här privata stunderna fick jag ett vittnesbörd om att min ungdoms profet, president Spencer W. Kimball, var Herrens språkrör. Och det är på den grundvalen som jag har fortsatt veta att varje profet därefter, inklusive president Russell M. Nelson i dag, är Herrens utvalda, kallade och smorda språkrör för världen.
För mig har de här privata stunderna lagt grunden för mitt vittnesbörd.
Arbetade på min utveckling
När jag har tagit vara på de privata stunderna i mitt liv, sedan den morgonen på verandan bakom mitt barndomshem, har det inte bara inneburit att jag gjort sånt som skyddade varje stund mot fel eller synd, utan jag har fyllt stunderna med andliga och fysiskt upplyftande aktiviteter. En del av de aktiviteterna var att lyssna på bra musik, att be, läsa skrifterna eller andra sunda böcker, och fysiska aktiviteter. Jag försöker fylla de privata stunderna med fokusering på att utveckla mina talanger och ägna tid åt mina fritidsintressen. Jag har upptäckt att när jag gör det känner jag en varaktig glädje i stället för en tillfällig.
Under ungdomsåren arbetade jag på att ta vara på de privata stunderna och satte upp personliga mål inom områden där jag ville bli bättre, som målen att läsa Mormons bok, förbättra min tid i 400-metersloppet, tjäna som heltidsmissionär och studera på universitet. Jag försökte använda min tid till att bli bättre och utveckla mina förmågor. De här målen som jag satte upp och strävade efter att uppnå har välsignat mig med bättre fysisk hälsa, ett starkare vittnesbörd, inre frid och varaktig glädje.
Jag är så tacksam för det råd min pappa gav mig för alla dessa år sedan, att ta vara på de privata stunderna i livet. Jag vet att hans råd har hjälpt mig att möta livets utmaningar och känna övertygelsen att jag har en Fader i himlen som älskar mig och som jag kan vända mig till i varje bönestund, i varje privat stund i livet (se L&F 121:45–46). När du skyddar de här stunderna i livet och fyller dem med sunda, upplyftande aktiviteter så upptäcker du och känner vår himmelske Faders välsignelser av frid, ökad självtillit och varaktig glädje flöda in i ditt liv.