”Hennes familj – hennes styrka”, Vägledning för de unga, juni 2022.
Hennes familj – hennes styrka
Kelly vet en del om hur man behåller närheten i familjen.
Hon rider på sin häst. Hon ställer sig upp på sin häst. Men det är inte allt. Den här tolvåringen i Sydafrika flyger till och med över hinder med sin häst!
Det krävs en speciell slags relation mellan hästen och ryttaren för att de ska klara av sådana bedrifter på ett säkert sätt. Och Kelly K. har verkligen en nära relation med sin häst Delta. Men om du frågar vilka hennes viktigaste relationer är, så berättar hon förmodligen om sin familj.
”Mina syskon är väldigt viktiga för mig”, säger Kelly. Hennes föräldrar är förstås viktiga för henne också. Kelly förklarar att det ibland blir svårare för tonåringar att hålla sig lika nära sina föräldrar när de blir lite äldre, men hon har hittat några strategier som är till hjälp. ”För mig är det helt enkelt de enkla sakerna, som att prata med mina föräldrar eller umgås med dem, som har förbättrat vår relation.”
Den närheten gör jättestor skillnad i hennes liv.
Vilda djur och roliga stunder med familjen
Som Kelly säger: att hålla sig nära varandra som familj börjar med att vi umgås som familj. Ett sätt de njuter av att umgås på är att få närkontakt med några av de största djuren på planeten! ”Vi åker på safari flera gånger om året”, säger Kelly. Vi har samlat på oss en rad fantastiska minnen under de här utflykterna.
”Det roligaste minnet är när regnet öste ner en gång”, säger hon. Safarituren gick i full fart, vilket fick regndropparna att sticka oss. Så hennes familj satt tätt tillsammans och skrattade för att skapa en mänsklig sköld mot regnet. Och det fungerade! ”Vi värmde varandra!” säger hon.
Idrott är en annan stor del av hennes familj, särskilt för hennes syskon. Det är ännu ett sätt som de umgås på, både när de spelar ihop och när de hejar på varandra. Som yngst av fem, har Kelly upptäckt att det enklaste sättet att komma närmare sina äldre syskon på, är att anstränga sig att lära sig mer om deras idrottsgrenar. ”Jag älskar att se mina äldre bröder spela rugby eller golf. Och jag försöker också lära mig lite om deras idrottsgrenar så att vi kan umgås och spela tillsammans när de övar.”
Kellys storasyster rider också, så det är ett bra och naturligt sätt för dem att knyta an. Kelly tycker också om löpning och hennes syskon gillar att stötta henne.
Dessutom älskar hela familjen att spela kort och andra spel tillsammans. Som president Dieter F. Uchtdorf, dåvarande andre rådgivare i första presidentskapet, har sagt: ”I förhållande till familjen stavas kärlek egentligen t-i-d, tid.”1
En varm filt och en stark axel
Eftersom Kellys familjemedlemmar är några av hennes bästa vänner, hjälper de också till att fylla tomrummet när det är tufft med andra vänskapsband. Det finns till exempel inte så många medlemmar i kyrkan där Kelly bor. Ibland har skillnaden i värderingar mellan Kelly och hennes vänner varit en utmaning för henne.
”När jag var yngre gick jag liksom vilse i det som mina vänner ville att jag skulle vara”, säger hon. ”Men det hjälpte att läsa skrifterna och be. Jag vände mig också till min familj.
En gång bad jag mina vänner att ändra på sin olämpliga musik, men det gick inte så bra. De sa bara: ’Om du inte tycker om den kan du gå hem.’ Så jag bad och frågade min himmelske Fader vad jag skulle göra. Han sa att jag skulle ringa mina föräldrar och åka hem.”
Vad som än händer vet hon att hon kan räkna med hjälp från sin familj. ”Mamma och pappa, de finns alltid där.” Och det är också resten av hennes familj! En gång flyttade två av Kellys vänner. Det var särskilt svårt eftersom Kelly hade kommit mycket nära de här vännerna. Återigen fanns hennes familj där för henne.
”Min familj fanns där för mig när jag behövde en axel att gråta mot eller bara prata”, säger Kelly om den svåra tiden. ”De vet alltid hur de ska hjälpa mig och helt enkelt svepa in mig i en filt när jag behöver det.”
Evig drivkraft
Trots allt hon älskar med att bo i Sydafrika – vädret, safaridjuren, templet i Johannesburg – finns det också en del svårigheter med att leva utan så många andra ungdomar i kyrkan i närheten.
Men hon vet att evangeliet och hennes tro på Jesus Kristus har varit hennes styrka. ”Jag vet inte var jag skulle vara utan evangeliet”, säger Kelly. ”Jag är tacksam för att kyrkan finns där. Skrifterna är verkligen till stor hjälp i livet. Och vår himmelske Fader kommer alltid att finnas där. Jag lever efter mina normer eftersom de hjälper mig att känna mig trygg och glad. Och jag vill egentligen inte vara som barnen som råkar ut för så många problem. Jag väljer hellre det rätta, för jag vet att evangeliet är sant.”
Kelly har ännu en enorm motivation att leva efter evangeliet – och det är kärleken till sin familj. ”Jag vet att jag kan vara med min familj för evigt om jag håller mig på rätt väg”, säger hon. ”Och jag vill vara tillsammans med min familj.”