Rakt på sak

Jag gråter inte när jag känner Anden. Är det något fel på mig?

Gråt är inte den enda reaktionen man kan ha när man känner Guds Ande. Det är inte ens det vanligaste tecknet på att Anden är närvarande.

President Howard W. Hunter (1907–1995) sa en gång: ”Jag blir bekymrad när det tycks som om starka känslor eller fritt flödande tårar jämställs med att Herrens Ande är närvarande. Helt visst kan Herrens Ande framkalla starka känslor, och även tårar, men denna yttre manifestation bör inte förväxlas med att Anden är närvarande” (i Predika mitt evangelium: Vägledning för missionärer [2004], s. 99).

Det finns många sätt att uppfatta den Helige Anden. Man känner kanske frid och lugn. Man kan få ett klart sinne och inspirerade tankar. Eller så kan man känna positiva känslor som kärlek, glädje, ödmjukhet, tålamod eller bara en önskan att göra gott. (Se Läran och förbunden 6:15, 23; 8:2; 11:12–14; Galaterbrevet 5:22–23; Moroni 7:13.) Om du upplever sådana saker kan du vara säker på att du känner Anden. Starka känslor kan göra dig tårögd, men du bör inte tro att det är det säkraste eller bästa sättet att känna Anden.