Jag ber att han ska använda oss

Sharon Eubank

första rådgivare i Hjälpföreningens generalpresidentskap

Små ansträngningar gör gemensamt stort intryck och förstorar de många personliga saker vi gör som Jesu Kristi lärjungar.

Den här kakan som är gjord av filodeg och pistaschnötter är en tackgåva. Den bakades av familjen Kadado, som i decennier ägde tre bagerier i Damaskus i Syrien. När kriget kom, hindrade en blockad att mat och förnödenheter nådde deras del av staden. Familjen Kadado svalt. När den här desperata situationen var som värst började Latter-day Saint Charities och några mycket modiga personer från Rahma Worldwide att servera ett varmt mål mat om dagen, tillsammans med mjölk åt de små barnen. Efter en svår tid började familjen sitt liv – och startade sitt bageri – på nytt i ett nytt land.

Nyligen kom en låda med kakor till kyrkans kontor med följande meddelande: ”I över två månader kunde vi få mat från Rahma-Latter-day Saint [Charities]-köket. Utan den [hade] vi svultit ihjäl. Jag ber er ta emot detta … smakprov från min butik som ett litet uttryck för vår tacksamhet. Jag ber Gud den Allsmäktige att välsigna er … i allt ni gör.”¹

En kaka av tacksamhet och åminnelse. Den är till er. Till alla er som bad efter att ha sett något på nyheterna, till alla er som ställde upp som frivilliga när det inte var bekvämt eller som godhjärtat donerade pengar till den humanitära fonden i tillit till att det skulle göra gott: tack.

Det gudomliga ansvaret att ta hand om de fattiga

Jesu Kristi kyrka har fått ett gudomligt uppdrag att ta hand om de fattiga.² Det är en av grundpelarna i frälsningens och upphöjelsens verk.³ Det som gällde på Almas tid gäller verkligen oss också: ”Och på så sätt avvisade de under sina gynnsamma omständigheter ingen som var naken eller som var hungrig eller som var törstig eller som var sjuk eller som inte hade fått näring. Och deras hjärtan var inte begivna på rikedomar varför de var frikostiga mot alla, både gammal och ung, både träl och fri, både man och kvinna, såväl utanför kyrkan som inom kyrkan, och de hade inte anseende till person när det gällde de behövande.”⁴

Kyrkan svarar på detta uppdrag på många olika sätt, bland annat genom

stödverksamheten i Hjälpföreningen, prästadömskvorumen och klasserna
att fasta och använda fasteoffer
välfärdsgårdar och konservfabriker
välkomstcenter för invandrare
stödprogram för personer i fängelse
kyrkans humanitära insatser
appen JustServe, som matchar ihop volontärer med tjänandetillfällen.

Dessa är alla exempel på hur små ansträngningar, organiserade genom prästadömet, tillsammans gör stor skillnad och förstorar de många individuella saker vi gör som Jesu Kristi lärjungar.

Profeter har förvaltarskap över hela jorden

Profeter har ansvar för hela jorden, inte bara för kyrkans medlemmar. Jag kan av egen erfarenhet berätta om hur personligt och hängivet första presidentskapet tar detta ansvar. Allteftersom behoven växer har första presidentskapet gett oss ansvar att öka våra humanitära insatser på ett betydande sätt. De intresserar sig för de största trenderna och de minsta detaljerna.

Nyligen tog vi med oss och visade dem en av de skyddsrockar som Beehive Clothing syr till sjukhus under pandemin. Som läkare var president Russell M. Nelson mycket intresserad. Han ville inte bara se den. Han ville prova den – kontrollera ärmmuddarna och längden och hur den knöts baktill. Han sa senare, med rörelse i rösten: ”När ni träffar människor under era uppdrag, tacka dem då för deras fasta, deras offergåvor och deras tjänande i Herrens namn.”

Humanitär rapport

På uppdrag av president Nelson rapporterar jag nu till er om hur Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga svarar på orkaner, jordbävningar, flyktingar – ja, till och med en pandemi – tack vare de sista dagars heligas och många vänners vänlighet. Även om de över 1 500 covid-19-projekten absolut har varit det största målet för kyrkans bistånd under de senaste 18 månaderna, svarade kyrkan också på 933 naturkatastrofer och flyktingkriser i 108 länder. Men statistiken berättar inte allt. Låt mig dela med mig av fyra korta exempel för att ge er ett litet smakprov på vad som görs.

Covid-bistånd i Sydafrika

16-åriga Dieke Mphuti från Welkom i Sydafrika förlorade sina föräldrar för många år sedan och fick själv ta hand om sina tre yngre syskon. Det var alltid svårt för henne att få ihop tillräckligt med mat, men bristen på mat under covid och karantänen gjorde det nästan omöjligt. De var ofta hungriga och klarade sig nätt och jämnt tack vare grannars generositet.

En solig dag i augusti 2020 förvånades Dieke av en knackning på dörren. Hon öppnade och såg två främlingar – den ene en representant från kyrkans områdeskontor i Johannesburg och den andre en funktionär från Sydafrikas Utvecklingsdepartement.

De två organisationerna samarbetade för att leverera mat till utsatta hushåll. Dieke kände lättnaden skölja över sig när hon såg högen av majsmjöl och andra basvaror som köpts med pengar från kyrkans humanitära fond. De skulle nära hennes familj i flera veckor tills ett statligt nödhjälpspaket skulle kunna träda i kraft för henne.

Diekes berättelse är en av tusentals sådana upplevelser som äger rum över hela världen under covid-pandemin tack vare era helgade bidrag.

Hjälp till afghaner vid Ramstein

Vi har alla sett bilderna på nyheterna på sistone: tusentals människor som evakueras från Afghanistan med flyg. Många av dem kom till flygbaser eller andra tillfälliga platser i Qatar, USA, Tyskland och Spanien innan de slussades vidare till sina slutliga destinationer. Deras behov var omedelbara, och kyrkan svarade med förnödenheter och volontärer. Vid Ramstein Air Base i Tyskland delade kyrkan ut stora donationer av blöjor, modersmjölksersättning, mat och skor.

Kvinnor som syr för afghanska flyktingar

Några av systrarna i Hjälpföreningen lade märke till att många afghanska kvinnor använde sina makars tröjor för att täcka huvudet eftersom deras traditionella huvudbonader hade slitits bort i kaoset på flygplatsen i Kabul. I en vänskapshandling som överskred alla religiösa och kulturella gränser samlades systrarna i Ramsteins första församling för att sy traditionell muslimsk klädsel till afghanska kvinnor. Syster Bethani Halls sa: ”Vi hörde att kvinnorna behövde böneklädsel, och vi syr så att de kan känna sig [bekväma] när de ska be.”⁵

Hjälparbete efter jordbävning i Haiti

Nästa exempel visar att man inte behöver vara rik eller gammal för att vara ett redskap för det goda. 18-åriga Marie ”Djadjou” Jacques tillhör Cavaillons gren på Haiti. När den förödande jordbävningen slog till nära hennes stad i augusti, var hennes familjs hus en av tiotusentals byggnader som kollapsade. Det är nästan omöjligt att föreställa sig hur förtvivlad man blir av att förlora sitt hem. Men i stället för att ge efter för denna förtvivlan vände sig Djadjou – otroligt nog – utåt.

Hon såg en äldre granne som hade det svårt och började ta hand om henne. Hon hjälpte andra att ta bort bråte. Trots sin utmattning hjälpte hon andra medlemmar i kyrkan att dela ut mat och hygienpaket till andra. Djadjous berättelse är bara ett av många mäktiga exempel på tjänande som utförs av ungdomar och unga vuxna som strävar efter att följa Jesu Kristi föredöme.

Hjälparbete efter översvämning i Tyskland

Bara några veckor före jordbävningen utförde en annan grupp unga vuxna liknande tjänande på andra sidan Atlanten. Översvämningarna som svepte över västra Europa i juli var svårare än på flera decennier.

När vattnet slutligen drog sig undan, såg en butiksägare i det flodnära distriktet Ahrweiler i Tyskland över skadorna och blev totalt överväldigad. Denne ödmjuke man, en hängiven katolik, viskade en bön om att Gud skulle sända någon som kunde hjälpa honom. Redan nästa morgon kom president Dan Hammon från Tysklandmissionen Frankfurt till gatan med en liten grupp missionärer i gula Hjälpande händer-västar. Vattnet hade nått tre meter upp på butiksägarens väggar och lämnat efter sig ett tjockt lager lera. Volontärerna skottade ut leran, tog bort heltäckningsmattan och gipsskivorna och lade ut allt på gatan för att det skulle forslas bort. Den överlycklige butiksägaren arbetade tillsammans med dem i timmar, förundrad över att Herren hade skickat en grupp av sina tjänare som svar på hans bön – inom 24 timmar!⁶

”Så, jag ber att han ska använda oss”

På tal om kyrkans humanitära ansträngningar sa äldste Jeffrey R. Holland en gång: ”Böner besvaras … oftast … av Gud genom andra människor. Så, jag ber att han ska använda oss. Jag ber att vi kan bli svaret på andras böner.”⁷

Bröder och systrar, genom ert tjänande, era donationer, er tid och er kärlek har ni varit svaret på så många böner. Och ändå finns det så mycket kvar att göra. Som döpta medlemmar i kyrkan har vi förbundit oss att ta hand om de behövande. Våra enskilda ansträngningar kräver inte nödvändigtvis att vi har pengar eller åker långt bort,⁸ men de kräver den Helige Andens vägledning och ett hjärta som är villigt att säga till Herren: ”Här är jag, sänd mig!”⁹

Ett nådens år från Herren

I Lukas 4 står det att Jesus kom till Nasaret, där han hade vuxit upp, och reste sig i synagogan för att läsa. Det var i början av hans jordiska verksamhet, och han citerade ett stycke ur Jesaja:

”Herrens Ande är över mig, för han har smort mig till att förkunna glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig att [förbinda dem som har förkrossade hjärtan, att] utropa frihet för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet

och förkunna ett nådens år från Herren. …

I dag har det här stället i Skriften gått i uppfyllelse inför er som lyssnar.”¹⁰

Jag vittnar om att det här stället i skrifterna uppfylls i vår tid också. Jag vittnar om att Jesus Kristus har kommit för att förbinda dem som har förkrossade hjärtan. Hans evangelium ska återställa de blindas syn. Hans kyrka ska utropa frihet för de fångna, och hans lärjungar överallt i världen arbetar för att ge de förtryckta frihet.

Låt mig avsluta genom att upprepa frågan Jesus ställde till sin apostel Simon Petrus: ”Älskar du mig?”¹¹ Kärnan i evangeliet ligger i hur vi besvarar den frågan för oss själva och hur vi ”för [hans] får på bete”¹². Med stor vördnad och kärlek för vår Mästare Jesus Kristus, inbjuder jag var och en av oss att delta i hans magnifika verksamhet, och jag ber att han ska använda oss. I Jesu Kristi heliga namn, amen.