Att vara en Kristi efterföljare
Att vara en Kristi efterföljare är att sträva efter att rätta våra handlingar, vårt beteende och vårt liv efter Frälsarens.
I mina personliga skriftstudier har jag imponerats av Saulus från Tarsus omvändelse, han som senare blev känd som Paulus, som beskrivs i Bibeln.
Paulus var en aktiv deltagare i förföljelsen av kyrkan och de kristna. Men tack vare himlens kraft och Jesu Kristi försoning blev han fullständigt förändrad och blev till en av Guds stora tjänare. Hans förebild i livet var Frälsaren Jesus Kristus.
I ett av Paulus brev till korintierna uppmanade han dem att följa honom, liksom han själv följde Kristus (se 1 Korintierbrevet 11:1). Det här är en uppriktig uppmaning som är lika giltig i dag som på Paulus tid: att vara en Kristi efterföljare.
Jag började fundera på vad det innebär att bli en Kristi efterföljare. Och, vad viktigare var, jag började fråga mig: Hur ska jag efterlikna honom?
Att vara en Kristi efterföljare är att sträva efter att rätta våra handlingar, vårt beteende och vårt liv efter Frälsarens. Det är att utveckla dygder. Det är att vara en sann lärjunge till Jesus Kristus.
Jag har studerat några aspekter av Frälsarens liv och jag har valt ut, som en del av mitt budskap i dag, fyra av hans egenskaper som jag försöker efterlikna och som jag ska dela med er.
Frälsarens första egenskap är ödmjukhet. Jesus Kristus var ödmjuk redan i det förjordiska livet. Vid rådet i himlen erkände och lät han Guds vilja råda i planen för människornas frälsning. Han sa: ”Fader, ske din vilja, och äran vare din för evigt” (Mose 4:2).
Vi vet att Jesus Kristus undervisade om ödmjukhet och ödmjukade sig för att förhärliga sin Fader.
Låt oss leva i ödmjukhet eftersom det för med sig frid (se Läran och förbunden 19:23). Ödmjukhet kommer före härlighet, och den kallar ner Guds nåd över oss: ”Och ni alla, klä er i ödmjukhet mot varandra, för Gud står emot de högmodiga men ger nåd åt de ödmjuka” (1 Petrusbrevet 5:5). Ödmjukhet leder till milda svar. Den är själva källan till en rättfärdig karaktär.
Äldste Dale G. Renlund har sagt:
”Personer som vandrar i ödmjukhet med Gud kommer ihåg vad vår himmelske Fader och Jesus Kristus har gjort för dem.”
”Vi agerar hedervärt gentemot Gud genom att vandra i ödmjukhet med honom” (”Gör det rätta, älska barmhärtighet och vandra i ödmjukhet med Gud”, Liahona, nov. 2020, s. 111, 109).
Frälsarens andra egenskap är mod. När jag tänker på Jesus Kristus som 12 år gammal sitter i Guds tempel bland de lagkloka och undervisar dem om gudomliga ting, lägger jag märke till att han redan väldigt tidigt i sitt liv hade en god portion mod, ett unikt mod. De flesta skulle nog förvänta sig att få se den unge pojken bli undervisad av de lagkloka, men han undervisade dem medan ”de lyssnade på honom och ställde frågor till honom” (Joseph Smiths översättning, Lukas 2:46; [i kyrkans utgåva av Bibeln, Luke 2:46, fotnot c]).
Vi tjänade en heltidsmission i Demokratiska republiken Kongomissionen Mbuji-Mayi från 2016 till 2019. Sättet att resa inom missionen från en zon till en annan var genom att fara landvägen. En företeelse hade uppstått i det här området där banditer beväpnade med huggvapen gav sig ut på vägarna och hindrade resandes framfärd.
Fem missionärer som reste från en zon till en annan i samband med sin förflyttning föll offer för de här oroligheterna. Då vi själva hade fallit offer för den här företeelsen några gånger förut började vi frukta för allas liv och säkerhet, och tvekade till och med inför att resa på de här vägarna för att besöka missionärerna och ha zonkonferenser. Vi visste inte hur länge det skulle pågå. Jag skrev en rapport som jag skickade till områdespresidentskapet, och jag uttryckte min rädsla för att fortsätta resa när landvägen var det enda sättet att nå våra missionärer.
I sitt svar skrev äldste Kevin S. Hamilton, som var vår president i området Afrika Sydöst, till mig: ”Mitt råd är att ni ska göra så gott ni kan. Var visa och bedjande. Försätt inte medvetet er själva eller era missionärer i fara, men fortsätt samtidigt i tro. ’Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande’ (2 Timoteusbrevet 1:7).”
Den här uppmaningen stärkte oss verkligen och hjälpte oss fortsätta att resa och tjäna modigt till vår missions slut, eftersom vi hörde vägledningen från vår Fader i himlen genom det skriftstället.
I nutida skrifter läser vi profeten Joseph Smiths inspirerade ord när han reflekterade över Herrens uppmuntran till oss: ”Bröder, ska vi inte fortsätta i denna stora sak? Gå framåt och inte bakåt! Mod, bröder och framåt, framåt till seger!” (Läran och förbunden 128:22).
Låt oss ha modet att göra det som är rätt även när det är impopulärt – modet att försvara vår tro och att handla i tro. Låt oss ha modet att omvända oss dagligen, modet att acceptera Guds vilja och lyda hans bud. Låt oss ha modet att leva rättfärdigt och att göra det som förväntas av oss i våra olika ansvar och ämbeten.
Frälsarens tredje egenskap är att vara förlåtande. Under sin jordiska verksamhet hindrade Frälsaren en kvinna, som blivit gripen för äktenskapsbrott, från att bli stenad. Han uppmanade henne: ”Gå, och synda nu inte mer!” (Johannes 8:11). Det här ledde henne till omvändelse och slutligen förlåtelse, för som det står i skrifterna: ”Och från den stunden lovprisade kvinnan Gud, och trodde på hans namn” (Joseph Smith Translation, John 8:11 [i kyrkans utgåva av Bibeln, John 8:11, fotnot c]).
Under en julandakt i december 2018 talade vår käre president Russell M. Nelson om fyra gåvor som vi har fått av Frälsaren. Han sa att en gåva som Frälsaren erbjuder är förmågan att förlåta:
”Genom hans oändliga försoning kan ni förlåta dem som har sårat er och som kanske aldrig kommer att ta ansvar för sin grymhet mot er.
Det är oftast lätt att förlåta någon som uppriktigt och ödmjukt ber om förlåtelse. Men Frälsaren ger dig förmågan att förlåta alla som har behandlat dig illa på något sätt” (”Fyra gåvor som Jesus Kristus erbjuder dig” [Första presidentskapets julandakt, 2 dec. 2018], broadcasts.ChurchofJesusChrist.org).
Låt oss uppriktigt förlåta varandra för att få förlåtelse från Fadern. Förlåtelse befriar oss och gör oss värdiga att ta del av sakramentet varje söndag. Förlåtelse krävs för att vi verkligen ska vara Jesu Kristi lärjungar.
Frälsarens fjärde egenskap är offervilja. Det utgör en del av Jesu Kristi evangelium. Frälsaren gav det största offret, sitt liv, för oss så att vi skulle bli återlösta. När han kände smärtan av offret bad han sin Fader att hålla tillbaka bägaren, men han fortsatte tills det eviga offret var slutfört. Detta är Jesu Kristi försoning.
President M. Russell Ballard har lärt följande: ”Offer är bevis på ren kärlek. Måttet på vår kärlek till Herren, evangeliet och vår nästa framgår av vad vi är villiga att offra för dem” (”Välsignelserna av offer”, Nordstjärnan, juli 1992, s. 72).
Vi kan offra vår tid på stödverksamhet, på att tjäna andra, göra gott, släktforska och hedra våra ämbeten i kyrkan.
Vi kan ge av våra ekonomiska tillgångar genom att betala tionde, fasteoffer och ge andra donationer för att bygga Guds rike på jorden. Vi behöver offra för att hålla de förbund som vi har slutit med Frälsaren.
Det är min bön att vi genom att följa Jesus Kristus och dra nytta av hans försonings välsignelser blir mer och mer ödmjuka, blir modigare, förlåter mer och mer, och offrar mer för hans rike.
Jag vittnar om att vår himmelske Fader lever och att han känner var och en av oss personligen, att Jesus är Kristus, att president Russell M. Nelson är Guds profet i dag. Jag vittnar om att Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är Guds rike på jorden och om att Mormons bok är sann. I Jesu Kristi, vår Återlösares namn, amen.