Generalkonferenser
Personlig frid i svåra tider
Generalkonferensen i oktober 2021


13:48

Personlig frid i svåra tider

Det har aldrig varit viktigare att söka personlig frid.

Jag fick nyligen uppdraget att inviga en del av det historiska Nauvoo. Som en del av uppdraget fick jag tillfälle att besöka Libertyfängelset i Missouri. Medan jag inspekterade fängelset begrundade jag de händelser som gör det till en så viktig del av kyrkans historia. De heligas liv var hotade på grund av en utrotningsorder som Missouris guvernör hade utfärdat. Dessutom hade profeten Joseph och några få utvalda ämbetsbröder blivit orättmätigt fängslade i Libertyfängelset. En av anledningarna till det våldsamma motståndet mot våra medlemmar var att de flesta av dem motsatte sig slaveriet.1 Den här intensiva förföljelsen av Joseph Smith och hans efterföljare är ett extremt exempel på hur orättfärdigt utövande av handlingsfriheten kan drabba rättfärdiga människor. Josephs tid i Libertyfängelset visar att motgångar inte är bevis på Herrens ogillande, inte heller ett tillbakahållande av hans välsignelser.

Jag blev mycket rörd när jag läste vad profeten Joseph Smith utropade när han satt fängslad i Libertyfängelset: ”O Gud, var är du? Och var är förhänget som täcker ditt gömställe?”2 Joseph frågade hur länge Herrens folk skulle få ”lida dessa oförrätter och olagliga förtryck”3.

Äldste Cook som besöker fängelset i Liberty

När jag stod där i Libertyfängelset blev jag djupt berörd när jag läste Herrens svar: ”Min son, frid vare med din själ. Dina motgångar och dina lidanden ska endast vara ett ögonblick, och därefter ska Gud, om du har uthärdat väl, upphöja dig i höjden.”4 Det är tydligt att motstånd kan förädla oss för ett evigt, celestialt ändamål.5

Frälsarens dyrbara ord ”min son, frid vare med din själ”6 slår an en ton hos mig personligen och har stor betydelse för vår tid. De påminner mig om hans undervisning till sina lärjungar under sin jordiska verksamhet.

Innan Kristus led i Getsemane och på korset befallde han sina apostlar att ”älska varandra … så som jag har älskat er”7 och tröstade dem därefter med följande ord: ”Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.”8

En av de mest älskade titlarna på vår Herre och Frälsare, Jesus Kristus, är ”Fridsfurste”.9 Till slut kommer hans rike att upprättas, innehållande frid och kärlek.10 Vi ser fram emot Messias tusenåriga styre.

Trots den här visionen av det tusenåriga styret vet vi att frid och harmoni inte härskar i världen i vår tid.11 Under min livstid har jag aldrig tidigare sett en större brist på hövlighet. Vi bombarderas av argt, stridslystet språk och provokativa, förödande handlingar som förgör frid och ro.

Frid i världen har inte utlovats eller säkerställts före Jesu Kristi andra ankomst. Frälsaren lärde sina apostlar att hans jordiska mission inte skulle åstadkomma universell fred. Han lärde: ”Tro inte att jag har kommit för att skapa fred på jorden.”12 Universell fred var inte en del av Frälsarens inledande jordiska verksamhet. Universell fred existerar inte i dag.

Däremot kan personlig frid uppnås trots den vrede, stridighet och splittring som skadar och fördärvar vår värld i dag. Det har aldrig varit viktigare att söka personlig frid. En vacker och älskad ny psalm som skrivits för dagens ungdomar av broder Nik Day med titeln ”Frid i Kristus” förkunnar: ”Finns ingen frid på jord, så ger Kristus frid.”13 Vi blev välsignade som fick den här psalmen strax före den världsomspännande covid-19-pandemin.

Den här psalmen återspeglar på ett vackert sätt en längtan efter frid och betonar helt riktigt att friden är förankrad i Jesu Kristi liv och mission. President Joseph F. Smith förkunnade: ”[Denna] anda av frid och kärlek … kan aldrig komma … förrän människosläktet tar emot Guds sanning och budskap samt erkänner hans kunskap och myndighet som är gudomlig.”14

Även om vi aldrig kommer att sluta försöka uppnå universell fred har vi blivit försäkrade att vi kan få personlig frid, vilket Kristus undervisar om. Principen läggs fram i Läran och förbunden: ”Utan lär att den som gör rättfärdighetens gärningar ska få sin lön, ja, frid i den här världen och evigt liv i den kommande världen.”15

Vad finns det för ”rättfärdighetens gärningar” som hjälper oss att hantera dispyter och minska stridigheter och finna frid i den här världen? Alla Kristi lärdomar pekar i den här riktningen. Jag ska nämna några som jag tror är särskilt viktiga.

Ett: Älska Gud, följ hans bud och förlåt alla

President George Albert Smith blev president för kyrkan 1945. Han hade blivit känd under sina år som apostel som en fredsälskande ledare. Under de 15 åren innan han blev president hade utmaningarna och prövningarna efter en massiv, världsomfattande depression, följda av andra världskrigets död och förstörelse, varit allt annat än fredliga.

Vid slutet av andra världskriget, under sin första generalkonferens som president i oktober 1945, påminde president Smith de heliga om Frälsarens uppmaning att älska vår nästa och att förlåta våra fiender, och sa sedan: ”Det är denna anda alla sista dagars heliga bör sträva efter att ha om de hoppas att en dag kunna stå inför honom och välkomnas hem på ett underbart sätt.”16

Två: Sök Andens frukter

I sitt brev till galaterna skildrar Paulus dikotomin mellan rättfärdighetens gärningar som kvalificerar oss för att ärva Guds rike och gärningar som – utan omvändelse – kan diskvalificera oss. Till det som kvalificerar oss hör Andens frukter ”kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet [och] självbehärskning”.17 Paulus nämner också att vi ska bära varandras bördor och inte tröttna på att göra gott.18 Till de gärningar som inte är rättfärdiga räknar han in hat, vrede och splittring.19

En av de stora lärdomarna från Gamla testamentets tid berör fader Abraham. Abraham och Lot, hans brorson, var välbärgade men fann att de inte kunde bo tillsammans. För att undvika splittring lät Abraham Lot få välja det land han ville ha. Lot valde Jordanslätten, som var både rik på vatten och vacker. Abraham tog Mamres terebintlund som var mindre bördigt. I skrifterna står det att Abraham flyttade sina tält och ”byggde ett altare åt HERREN”.20 Lot, å andra sidan, ”drog med sina tält ända bort mot Sodom”.21 Om vi ska ha fridfulla relationer är lärdomen tydlig: Vi bör vara villiga att göra kompromisser och undvika splittring när det gäller sådant som inte handlar om rättfärdighet. Som kung Benjamin lärde: ”Ni kommer inte att ha någon önskan att skada varandra utan önskar då leva fredligt.”22 Men gällande det beteende som har med rättfärdighet och befallningar inom läran att göra måste vi förbli fasta och ståndaktiga.

Om vi vill ha den frid som kommer som belöning för rättfärdighetens gärningar slår vi inte upp våra tältöppningar mot världen. Vi slår upp våra tältöppningar mot templet.

Tre: Använd handlingsfriheten till att välja rättfärdighet

Frid och handlingsfrihet är sammanflätade som viktiga delar av frälsningsplanen. Som det beskrivs i Gospel Topics i artikeln ”Agency and Accountability” är ”handlingsfriheten den förmåga och förmån Gud ger oss att välja och handla av oss själva”.23 Alltså är handlingsfrihet själva kärnan i den personliga tillväxt och erfarenhet som blir till välsignelse när vi följer Frälsaren.24

Handlingsfriheten var en viktig fråga i det förjordiska rådet i himlen och konflikten stod mellan dem som valde att följa Kristus och Satans efterföljare.25 Genom att släppa taget om stolthet och kontrollbehov och välja Frälsaren skulle vi kunna få ha hans ljus och frid. Men den personliga friden skulle bli prövad när människor utövade sin handlingsfrihet på skadliga och sårande sätt.

Jag är säker på att den fridfulla försäkran vi kände i våra hjärtan, stärktes av kunskapen vi hade om vad världens Frälsare skulle åstadkomma för vår skull. Det här formuleras väl i Predika mitt evangelium: ”När vi förlitar oss på Jesu Kristi försoning kan han hjälpa oss att uthärda våra prövningar, våra sjukdomar och vår smärta. Vi kan bli fyllda med glädje, frid och tröst. Allt som är orättvist i livet kan bli rätt igen genom Jesu Kristi försoning.”26

Fyra: Bygg upp Sion i era hjärtan och hem

Vi är barn till Gud och en del av hans familj. Vi är också en del av den familj vi föds in i. Familjeinstitutionen är grunden för både lycka och frid. President Russell M. Nelson har undervisat oss om – och under den här pandemin har vi lärt oss – att det hemcentrerade religiösa utövandet med stöd av kyrkan kan ”släppa loss familjernas kraft … för att förvandla [våra] hem till en trons helgedom”.27 Om vi har detta religiösa utövande i våra hem får vi också Frälsarens frid.28 Vi är medvetna om att många av er inte har välsignelserna som kommer av ett rättfärdigt hem utan regelbundet får brottas med personer som väljer orättfärdighet. Frälsaren kan ge beskydd och frid för att till sist leda er till trygghet och skydd från livets stormar.

Jag försäkrar er om att den glädje, kärlek och meningsfullhet som finns i kärleksfulla, rättfärdiga familjer föder både frid och glädje. Kärlek och vänlighet står i centrum när det gäller vår förmåga att ha Sion i våra hjärtan och hem.29

Fem: Följ vår profets nuvarande förmaningar

Vår frid fördjupas avsevärt när vi följer Herrens profet, president Russell M. Nelson. Vi ska strax få tillfälle att höra från honom. Han var förberedd sedan världens skapelse för det här ämbetet. Hans personliga förberedelse har varit helt enastående.30

Han har lärt oss att vi kan ”känna bestående frid och glädje, också under oroliga tider”, när vi strävar efter att bli mer som vår Frälsare Jesus Kristus.32 Han har gett oss rådet att omvända oss dagligen, att ta emot Herrens renande, helande och stärkande kraft.32 Jag är ett personligt vittne till att uppenbarelse har tagits emot och fortsätter att tas emot från himlen av vår älskade profet.

Vi hedrar och stöder honom som vår profet, men vi dyrkar vår himmelske Fader och vår Frälsare, Jesus Kristus. Vi blir betjänade av den Helige Anden.

Jag vittnar och ger mitt personliga apostoliska vittnesbörd om att Jesus Kristus, världens Frälsare och Återlösare, leder och styr sin återupprättade kyrka. Hans liv och försonande mission är den verkliga källan till frid. Han är Fridsfursten. Jag bär mitt fasta och högtidliga vittnesbörd om att han lever. I Jesu Kristi namn, amen.

Slutnoter

  1. ”Människorna i Independence tyckte inte om att de heliga predikade för indianerna och motsatte sig slaveriet” (Saints: The Story of the Church of Jesus Christ in the Latter Days, vol. 1, The Standard of Truth, 1815–1846 [2018], s. 172).

  2. Läran och förbunden 121:1.

  3. Läran och förbunden 121:3.

  4. Läran och förbunden 121:7–8.

  5. Se 2 Nephi 2:11–15.

  6. Läran och förbunden 121:7.

  7. Se Johannes 13:34.

  8. Johannes 14:27.

  9. Jesaja 9:6; 2 Nephi 19:6. Frälsaren undervisade också om följande i saligprisningarna: ”Saliga är de som skapar frid, för de ska kallas Guds barn” (Matteus 5:9).

  10. ”Med rätt och rättfärdighet … till evig tid” (se Jesaja 9:6–7; 2 Nephi 19:6–7; se även Galaterbrevet 5:22).

  11. Se Läran och förbunden 1:35. President Wilford Woodruff förkunnade detta 1894 och igen 1896 (se The Discourses of Wilford Woodruff, red. G. Homer Durham [1946], s. 251–252; se även Marion G. Romney, i Conference Report, april 1967, s. 79–82; Ezra Taft Benson, ”Ordets makt”, Nordstjärnan, okt. 1986, s. 81; Dallin H. Oaks, ”Att förbereda oss för Kristi andra ankomst”, Liahona, maj 2004, s. 9).

  12. Matteus 10:34.

  13. Nik Day, ”Frid i Kristus”, temasång för veckoträffarna 2018, Liahona, jan. 2018, s. 54–55. Psalmen ”Frid i Kristus” lär:

    När vi ger vårt allt, vår tid,

    ger oss Kristus frid.

    Han ger oss hopp

    där hopp ej finns.

    Han ger sin kraft,

    när vi honom minns.

    Han ger oss trygghet,

    för han går bredvid.

    Finns ingen frid på jord,

    så ger Kristus frid.

  14. Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph F Smith (1999), s. 402.

  15. Läran och förbunden 59:23.

  16. Se George Albert Smith, i Conference Report, okt. 1945, s. 169–170.

  17. Galaterbrevet 5:22–23.

  18. Se Galaterbrevet 6:2, 9.

  19. Se Galaterbrevet 5:20.

  20. 1 Moseboken 13:18.

  21. 1 Moseboken 13:12.

  22. Mosiah 4:13.

  23. Gospel Topics, ”Agency and Accountability”, topics.ChurchofJesusChrist.org.

  24. Vi är ”fria att välja frihet och evigt liv genom alla människors store Medlare” (2 Nephi 2:27). Handlingsfriheten tillåter också att de förödande ondskefulla valen som andra gör orsakar smärta och lidande och ibland till och med död. Det står klart i skrifterna att Herren Gud gav handlingsfriheten till människan så att hon skulle kunna välja gott eller ont (se 2 Nephi 2:16).

  25. Gospel Topics, ”Agency and Accountability”, topics.ChurchofJesusChrist.org.

  26. Se Predika mitt evangelium: Vägledning för missionärer (2019), s. 52, JesuKristiKyrka.org.

  27. Russell M. Nelson, ”Bli exemplariska sista dagars heliga”, Liahona, nov. 2018, s. 113.

  28. Se Läran och förbunden 19:23.

  29. Jag hade förmånen att få växa upp i ett hem där det rådde frid. Det berodde främst på vår mors inflytande. Hon var en trofast medlem i kyrkan. Min far var enastående på alla sätt, men var mindre aktiv. Mor hedrade vår far och undvek stridigheter. Hon lärde oss som barn att be och gå i kyrkan. Hon lärde oss också att älska och tjäna varandra (se Mosiah 4:14–15). Att få växa upp i ett sådant hem gav mig frid och har varit en stor välsignelse i mitt liv.

  30. Russell M. Nelson tog examen från läkarutbildningen vid University of Utah som etta i sin klass vid 22 års ålder. Han hade länge velat bli kirurg och fick den bästa utbildningen som fanns vid betydande medicinska institut. Han utförde troget sina militäruppdrag i Korea och Japan. I flera år var han pionjär inom öppen hjärtkirurgi och erkänd över hela världen. Hur enastående denna förberedelse än var för att välsigna människor över hela världen med sin skicklighet som läkare, var president Nelsons andliga förberedelse ännu viktigare. Han är far till en stor familj med barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Han har troget tjänat sin familj och kyrkan i hela sitt liv.

  31. Russell M. Nelson, ”Inledande budskap”, Liahona, maj 2020, s. 6; se även Russell M. Nelson, ”Glädje och andlig överlevnad”, Liahona, nov. 2016, s. 81–84.

  32. Se Russell M. Nelson, ”Inledande budskap”, s. 6.