Kristi ljus
Vad alla som kallats att predika evangeliet, undervisa om evangeliet eller leva efter evangeliet bör veta
De flesta medlemmarna i kyrkan har en grundläggande kunskap om den Helige Anden. De flesta har upplevt dess maningar och förstår varför den Helige Anden kallas Hjälparen.
De vet att ”den Helige Anden … är en personlighet, som består av ande” (L&F 130:22) och medlem av gudomen. (Se Trosart 1.)
Men många vet inte att det finns ännu en ande – ”Kristi ljus” (L&F 88:7) – ännu en källa till inspiration, som alla som tillhör den mänskliga familjen har inom sig. Om vi känner till Kristi ljus förstår vi att det finns något inom var och en av oss, och vi kan vända oss till det när vi försöker dela med oss av sanningen.
Den Helige Anden och Kristi ljus skiljer sig åt. Ibland beskrivs de i skrifterna med samma ord, men de är två åtskilda och olika väsen. Det är viktigt att vi känner till båda.
Ju mer vi vet om Kristi ljus, desto mer förstår vi angående livet och desto mer kärlek har vi till alla människor. Vi blir bättre lärare och missionärer och föräldrar, och bättre män och kvinnor och barn. Vi känner större aktning för våra bröder och systrar i kyrkan och för dem som inte tror och som ännu inte har mottagit den Helige Andens gåva.
Kristi ljus omtalas i skrifterna som ”Anden [som] giver ljus åt varje människa, som kommer till världen” (L&F 84:46; kursivering tillagd); ”ljuset som finnes i allting; som giver liv åt allting, som är lagen, efter vilken allting regeras”. (L&F 88:13; se också Joh 1:4–9; L&F 84:45–47; 88:6; 93:9.)
Och Kristi ljus beskrivs också i skrifterna som ”Jesu Kristi Ande” (L&F 84:45), ”Herrens Ande” (2 Kor 3:17–18; se också Mosiah 25:24), ”sanningens ande” (L&F 93:26), ”sanningens ljus” (L&F 88:6), ”Guds Ande” (L&F 46:17) och ”den Helige Ande”. (L&F 45:57) Några av dessa benämningar används också som hänvisning till den Helige Anden.
Första presidentskapet har skrivit: ”Det finns en universellt utbredd kraft som är världens ljus och liv, vilken giver ljus åt varje människa, som kommer till världen, och som kommer från Guds närhet och uppfyller den oändliga rymden – det ljus och den kraft som Gud i olika grader förlänar ’dem som bedja honom’ enligt deras tro och lydnad.”1
Oavsett om detta inre ljus, denna kunskap om rätt och fel, kallas Kristi ljus, moraliskt förnuft eller samvete, kan det mana oss att reglera våra handlingar – såvida vi inte undertrycker eller tystar ner det.
Vart och ett av vår himmelske Faders andebarn kommer till jorden för att få en fysisk kropp och bli prövat.
”Herren sade … De äro mina egna händers verk, och jag gav dem deras kunskap den dag jag skapade dem; och i Edens lustgård gav jag människan hennes handlingsfrihet.” (Moses 7:32)
”Därför äro människorna fria enligt köttet, och allt som är passande för dem, är givet åt dem. De äro fria att välja frihet och evigt liv genom den stora medlingen för alla människor eller att välja fångenskap och död förmedelst djävulens fångenskap och makt.” (2 Ne 2:27)
Därför vet vi att ”var och en, både med avseende på lära och grundsatser som syfta på det tillkommande, må kunna handla enligt den frihet jag givit honom, att varje människa må vara ansvarig för sina egna synder på domens dag”. (L&F 101:78, kursivering tillagd)
Vi har blivit uppmanade att inte släcka Anden. (Se 1 Tess 5:19.) Således ser vi att ”[alla] hava fått undervisning nog till att skilja mellan gott och ont”. (2 Nephi 2:5; se också 2 Nephi 2:27.) De har sin handlingsfrihet och de är ansvariga.
Denna Kristi ande manar till allt som är gott, till varje dygd. (Se Moroni 7:16.) Den står i mästerlig, oförstörbar opposition mot allt som är rått eller fult eller profant eller ont. (Se Moroni 7:17.)
Samvetet bekräftar att Kristi ljus finns i människan. Det bekräftar också att det finns gott och ont, rättvisa, nåd, ära, mod, tro, kärlek och dygd, såväl som de nödvändiga motsatserna – hat, snikenhet, brutalitet, avundsjuka. (Se 2 Nephi 2:11, 16.) Sådana värderingar, om än fysiskt ogripbara, följer lagar om orsak och verkan lika säkert som de som härrör från fysiska lagar. (Se Gal 6:7–9.) Kristi ljus kan liknas vid en ”skyddsängel” som varje person har.2
Kristi ljus kan upplysa uppfinnaren, vetenskapsmannen, konstnären, skulptören, kompositören, artisten, arkitekten och författaren så att de producerar storslagna och inspirerade ting till alla människors välsignelse och nytta.
Denna ande kan mana bonden på hans fält och fiskaren i hans båt. Den kan inspirera läraren i klassrummet och missionären som håller en lektion. Den kan inspirera den elev som lyssnar. Och, vilket är av enorm betydelse, den kan inspirera man och hustru, och far och mor.
Detta inre Ljus kan varna och beskydda och vägleda. Men det kan drivas bort av allt som är fult eller ovärdigt eller ont eller omoraliskt eller själviskt.
Kristi ljus fanns inom dig innan du föddes (se L&F 93:23, 29–30) och det kommer att vara hos dig så länge du lever, och förgås inte när din dödliga kropp blir till jord. Det kommer alltid att finnas där.
Alla män, kvinnor och barn i alla länder, oavsett religion eller hudfärg – alla, oavsett var de bor eller vad de tror eller vad de gör – har Kristi outsläckliga ljus inom sig. I detta hänseende är alla skapade jämlika. Det faktum att Kristi ljus finns i alla människor är ett vittnesbörd om att Gud inte har anseende till personen. (Se L&F 1:35.) Han behandlar alla likvärdigt i gåvan av Kristi ljus.
Det är viktigt att en lärare eller en missionär eller en förälder vet att den Helige Anden kan verka genom Kristi ljus. En lärare som undervisar om evangeliets sanningar inplantar inget främmande eller nytt hos en vuxen eller ett barn. I stället skapar missionären eller läraren kontakt med den Kristi ande som redan finns där. Och då låter evangeliet bekant för dem. Då kommer undervisningen att ”överbevisa [dem som vill lyssna] om att Jesus är Kristus, den evige Guden, som uppenbarar sig för alla nationer”. (Mormons bok, titelbladet)
Under sin jordiska verksamhet undervisade Jesus om sitt evangelium och lade grunden som hans kyrka skulle byggas på. Grunden byggdes av lärdomsstenar som varken kan ses av dödliga ögon eller kännas. De är osynliga och ogripbara. De kommer inte att nötas bort eller vittra sönder. De kan inte brytas ner, upplösas eller förstöras. Lärdomsstenarna är odödliga och oförstörbara.
Dessa lärdomsstenar existerade ”från världens begynnelse”. (L&F 124:38, 41) Kristus byggde sin kyrka på dem.
Jesus talade om ”den sten som byggnadsarbetarna kastade bort”. (Matt 21:42) Sedan sänkte sig avfallets skugga över jorden. Prästadömsmyndighetens succession avbröts. Men människan lämnades inte i totalt mörker eller helt utan uppenbarelse eller inspiration. Tanken att himlarna stängdes i och med Kristi korsfästelse och sedan öppnades igen under den första synen är felaktig. Kristi ljus fanns överallt för att bistå Guds barn. Den Helige Anden besökte sökande själar. De rättfärdigas böner förblev inte obesvarade.
Det var förlänandet av den Helige Andens gåva som fick vänta till dess att prästadömet och tidernas fullhets utdelning återställdes, då allt skulle uppenbaras. Tempeltjänsten – förordningsarbetet – skulle då uppenbaras. Då skulle de människor återlösas som levde under de många generationer då de nödvändiga förordningarna inte var tillgängliga, då dopet inte var tillgängligt. Gud överger aldrig sina barn. Han har aldrig övergett denna jord.
När hans evangeliums fullhet återställdes byggdes Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga på samma grundläggande lärdomsstenar.
Eftersom vi lär oss nästan allt genom de fysiska sinnena är det mycket svårt att undervisa om abstrakta lärdomar som vi inte kan se eller ta på. Jesus, Läromästaren, undervisade om dessa lärdomar, och de kan läras ut på samma sätt i dag. Det är min avsikt att visa dig hur han, Läromästaren, lärde ut dem.
Du kan lära dig att förstå andliga sanningar lika tydligt som om dessa lärdomsstenar var lika påtagliga som granit eller flinta eller marmor. Marmor formas av skulptörens händer så att andra kan se det han ser som ligger gömt i den formlösa stenen. På liknande sätt kan du lära andra att se – det vill säga, förstå – dessa ogripbara, osynliga lärdomsstenar.
Det sätt som Frälsaren undervisade på och det sätt som du kan undervisa på är både enkelt och mycket djupgående. Om du använder något påtagligt som symbol för en lärdom så kan du undervisa precis som han gjorde. En lärare kan knyta lärdomen till något som vi redan känner till, som vi kan se med våra fysiska ögon.
Jesus jämförde tro med ett frö, det lilla senapsfröet, som går att se och röra vid. Han sade att om fröet får näring så kan det växa upp och bli ett träd. (Se Luk 13:19.)
Han jämförde himmelriket med något alldagligt som går att se. ”Himmelriket”, sade han, ”är … likt en not som kastas i sjön och fångar fisk av alla slag”. (Matt 13:47) Han sade också: ”Himmelriket är likt en skatt som är gömd i en åker. En man finner den och gömmer den, och i sin glädje går han och säljer allt vad han äger och köper den åkern.” (Matt 13:44)
Kristus använde som exempel, som symboler, sådana vardagliga saker som salt (se Matt 5:13; Mark 9:49–50; Luk 14:34), ljus (se Matt 5:15; Mark 4:21; Luk 8:16; 11:33–36; Upp 18:23), regn (se Matt 7:25–27) och regnbågar. (Se Upp 4:3; 10:1.) De fyra evangelierna är fulla av sådana exempel. Likaså har Mormons bok, Läran och förbunden och Den kostbara pärlan dussintals liknande exempel. De finns överallt. Det är vad en berättelse eller liknelse är – ett exempel på något i vardagslivet som används för att undervisa om en princip eller lärdom som är osynlig eller abstrakt.
En gång i Matteus, en gång i Lukas, tre gånger i Mormons bok och tre gånger i Läran och förbunden talar Frälsaren om en höna och hennes kycklingar. (Se Matt 23:37; Luk 13:34; 3 Nephi 10:4–6; L&F 10:65; 29:2; 43:24). Alla känner till hönor och kycklingar, till och med små barn.
Tro är ju inte precis som ett frö, inte heller är himmelriket precis som en not eller en skatt eller en surdeg (se Luk 13:21) eller ”en köpman som söker efter vackra pärlor”. (Matt 13:45) Men med dessa illustrationer kunde Jesus öppna ögonen på sina lärjungar – inte deras naturliga ögon utan deras förstånds ögon. (Se Matt 13:15; Joh 12:40; Apg 28:27; Ef 1:18; 2 Nephi 16:10; L&F 76:12, 19; 88:11; 110:1.)
Med vårt förstånds ögon ser vi sådant som är andligt. Vi kan låta vår ande sträcka sig ut och röra vid sådant som är andligt och känna det. Då kan vi se och känna sådant som är osynligt för våra fysiska sinnen. Kom ihåg vad Nephi sade till sina upproriska bröder som hade förkastat en ängels budskap: ”I haden sådana känslor, att I icke kunden förnimma hans ord.” (1 Nephi 17:45; kursivering tillagd)
Paulus skrev till korintierna att ”Gud [har] uppenbarat det genom sin Ande. Anden utforskar allt, också djupen i Gud …
Detta förkunnar vi också, inte med ord som mänsklig visdom lär utan med ord som Anden lär, när vi återger andliga ting med andliga ord.
En oandlig människa tar inte emot det som tillhör Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det, eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt.” (1 Kor 2:10, 13–14)
I en nutida uppenbarelse talade Kristus om ”det ljus, som lyser, som giver eder ljus [och som] upplyser edra ögon, och är samma ljus, som upplivar edert förstånd”. (L&F 88:11)
Jag vet inte hur jag ska undervisa om Kristi ande på annat sätt än att göra som Herren gjorde när han undervisade sina lärjungar om osynliga, ogripbara sanningar.
För att beskriva Kristi ljus ska jag jämföra det med eller likna det vid solens ljus. Solljuset är något som alla känner till. Det finns överallt och man kan se och känna det. Allt liv är beroende av solljuset.
Kristi ljus är som solens ljus. Också det finns överallt och alla har fått del av det.
Liksom mörkret måste försvinna när solens ljus visar sig, så flyr det onda när Kristi ljus visar sig.
Det finns inget mörker i solljuset. Det regerar över mörkret. Solen kan gömmas bakom moln eller på grund av jordens rotation, men molnen försvinner, och jorden fullbordar sin rotation.
Vi har fått veta att enligt planen ”måste [det] vara så, att det finnes en motsats till allting”. (2 Nephi 2:11)
Mormon sade att ”djävulen … övertalar ingen människa att göra gott, nej, icke en enda; ej heller göra hans änglar, ej heller de som underkasta sig honom …
Alldenstund I kännen ljuset enligt vilket I kunnen bedöma allt, vilket ljus är Kristi ljus, så sen till, att I icke dömen orätt.” (Moroni 7:17–18)
Kristi ljus, som ger liv, finns inom dig. Den onde försöker att fördunkla det. Det kan vara så fördunklat av förvirring att du övertygas om att det inte finns.
Liksom solljuset är naturligt desinficerande, kan Kristi ande rena din ande.
Varje själ, oavsett vem eller var eller när, är ett Guds barn. Vi har ett ansvar att undervisa om att det finns en ”[ande] i människan, den Allsmäktiges livsfläkt ger henne förstånd”. (Job 32:8)
President Joseph Fielding Smith talade om läran om den Helige Anden och om Kristi ande: ”Den Helige Anden kan manifestera sig för varje människa, också när hon står utanför kyrkan, om hon uppriktigt söker efter ljuset och sanningen. Den Helige Anden kommer och ger människan vittnesbördet hon söker och drar sig sedan undan. Den människan kan inte göra anspråk på ännu ett besök eller ständiga besök och manifestationer av Anden. Hon kan emellertid få ständig ledning av den andre anden, Kristi ande.”3
Kristi ande finns alltid där. Den försvinner aldrig. Den kan inte försvinna.
Alla människor överallt har redan Kristi ande och medan den Helige Anden kan besöka alla, så ges den Helige Andens gåva endast ”genom lydnad till evangeliets lagar och förordningar” (Trosart 3), genom ”nedsänkningsdop till syndernas förlåtelse [och] handpåläggning för den Helige Andens gåva”. (Trosart 4) Den är inte automatiskt närvarande som Kristi ande är. Denna gåva måste förlänas av någon med myndighet. (Se Trosart 5.)
Det är det som vi fått i uppdrag att göra, att främja Kristi ljus som finns hos varje själ vi möter, och föra själar fram till den punkt att den Helige Anden kan besöka dem. Och sedan, när tiden är rätt, kan de genom förordningen få den Helige Andens gåva, som förlänas varje medlem i kyrkan.
När en person väl har fått den Helige Andens gåva och kan förfina den tillsammans med Kristi ljus som han eller hon redan har, så är det möjligt att förstå evangeliets fullhet. Den Helige Anden kan också verka genom Kristi ljus.4
Kristi ljus är lika universellt som solljuset. Där det finns människor, där finns Kristi ande. Varje levande själ har del av den. Den befrämjar allt som är gott. Den inspirerar till allt som välsignar och gynnar mänskligheten. Den när godhet.
Mormon lärde: ”Rannsaken [flitigt] i Kristi ljus, så att I mån kunna skilja gott från ont. Om I viljen fasthålla vid allt som är gott och icke förkasta det, skolen I visserligen vara Kristi barn.” (Moroni 7:19)
Alla vet vad solljus är. När du jämför Kristi ande med solljus kan du komma att tänka på vardagliga exempel från ditt eget liv. Det finns nästan ett oändligt antal exempel. Både små barn och vuxna kan förstå dessa exempel, liksom de kan förstå Kristi liknelser. Det bör inte vara svårt att undervisa om hur uppenbarelse kan komma genom ljus, även om vi inte förstår exakt hur inspiration fungerar.
Människan med alla sina begränsningar kan sända meddelanden genom fiberoptiska kablar. En enda liten glastråd, tunnare än ett människohår, kan förmedla 40 000 meddelanden samtidigt. Dessa meddelanden kan sedan dekodas och förvandlas till bilder och ljud och färg, och även rörliga bilder. Människan kan göra detta.
En laserstråle, utan vare sig tråd eller fiber, kan förmedla 100 miljarder bitar information per sekund.
Om människan kan göra detta, varför förundras vi då över löftet att Kristi ljus finns hos oss alla och att den Helige Anden kan besöka oss alla?
Därför bör det inte vara svårt att förstå att uppenbarelse från Gud till hans barn på jorden kan komma till alla människor, både genom Kristi ljus och genom den Helige Anden.
Kristi ljus omtalas överallt i skrifterna. Läran och förbunden är en rik källa att undervisa från när det gäller Kristi ljus. Där kan man till exempel läsa om ”sanningens ljus. Och sanningen giver ljus. Detta är Kristi ljus. Han är … i solen och solens ljus och den kraft varigenom den skapades.” (L&F 88:6–7)
Vanliga lärare som har ansvaret att undervisa om läran och vittna om andliga ting, får upplevelser varje dag som kan liknas vid sådant som är andligt.
Sedan kan Kristi ljus tändas genom den Helige Anden, Hjälparen. Vi har fått veta att då kan ”Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn … lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er”. (Joh 14:26)
President Harold B Lee sade: ”Detta ljus [Kristi ljus] slocknar aldrig helt … såvida vi inte begår den oförlåtliga synden. Dess låga kanske är så liten att vi knappt ser den, men den finns där så att vi kan få den att lysa klarare genom insikter och kunskap. Om det inte vore för det ljuset så skulle vi inte kunna åstadkomma något. Vårt missionsarbete skulle gå om intet.”5
Om vi inser att Kristi ljus finns hos alla vi ser och i varje möte vi går på och inom oss själva, och förstår den stora utmaning vi har – den miljö vi befinner oss i, den fara som ibland drabbar oss – då får vi mer mod och inspiration än vi någonsin haft tidigare. Och det måste vara så! Och det blir så! Allt detta är en dimension av evangeliets sanningar som alltför få förstår.
Må du ivrigt och med en bön i hjärtat sträva efter att förstå innebörden i dessa principer, och sedan börja tillämpa dem. När du gör det, kommer vittnesbördet om att Jesu Kristi evangelium är sant, att evangeliet återställdes och att Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är ”den enda sanna och levande kyrka[n] på hela jordens yta”. (L&F 1:30) Jesus är Kristus, Guds Son, Faderns Enfödde. Och från honom utgår Kristi ljus till alla människor.
Må ni som kallats som missionärer eller lärare och ni som är föräldrar ”[mätta] eder med Kristi ord, ty se, Kristi ord skola tillkännagiva för eder allt vad I skolen göra”. (2 Nephi 32:3) I Jesu Kristi namn, amen.
Från ett tal som hölls den 22 juni 2004 vid ett seminarium för nya missionspresidenter på missionärsskolan i Provo, Utah.