BUDSKAP FRÅN FÖRSTA PRESIDENTSKAPET
Joseph Smith Jr — Guds profet, mäktig tjänare
En bekant sade till mig en dag: ”Jag beundrar er kyrka väldigt mycket. Jag tror att jag skulle kunna acceptera allt i fråga om kyrkan — utom Joseph Smith.” På detta svarade jag: ”Det du säger är en motsägelse. Om du godtar uppenbarelsen måste du godta uppenbararen.”
Det är ett ständigt återkommande mysterium för mig hur en del människor kan tala beundrande om kyrkan och dess arbete, samtidigt som de avfärdar honom som, i sin egenskap av Herrens tjänare, gav oss stommen till allt som kyrkan är, allt som den undervisar om och allt som den står för. De vill plocka trädets frukt samtidigt som de hugger av rötterna som det växer upp från.
Den hälsoregel som kyrkans medlemmar efterlever, som är så vida lovordad i dessa cancerns och hjärtsjukdomarnas dagar, är i själva verket en uppenbarelse som Joseph Smith erhöll år 1833 som ”ett visdomens ord” från Herren. (L&F 89:1) Den kunde omöjligt ha hämtats från den tidens litteratur om kostvanor och inte heller från den mannens tankar som tillkännagav uppenbarelsen. I dag är den ur medicinsk forskning sett ett underverk, vars efterlevnad har gjort att otaliga tiotusentals människor besparats ett obeskrivligt lidande och för tidig död.
Släktforskning har blivit en populär hobby på senare år. Tusentals blickar världen över har riktats mot vad man brukar kalla en kyrkans skattkammare med släktforskningsdata. Men detta omfattande program i kyrkan kom inte till genom utövandet av en hobby. Det är en förlängning av profeten Joseph Smiths lärdomar. Han sade att vi inte kan frälsas utan våra förfäder, de som inte hade någon kunskap om evangeliet och följaktligen inte kunde uppfylla dess fordringar eller ta del av dess möjligheter. (Se L&F 128:9, 15.)
Kyrkans utomordentliga organisation utformades av Joseph Smith i enlighet med uppenbarade direktiv, och ingen förändring eller bearbetning av denna organisation kommer någonsin ifråga utan rannsakan av de uppenbarelser som profeten mottog.
Även välfärdsprogrammet, som vissa är böjda att betrakta som något ganska nytt, grundas på och genomförs noga efter de principer som utformades av Joseph Smith under kyrkans första tid. Detta gäller också hemaftonsprogrammet, vilket bara är en utvidgning av en tidigare uppenbarelse om föräldrarnas ansvar att uppfostra sina barn i ”ljus och sanning”. (L&F 93:40)
Förkunnandet av en profet
En gång under en flygtur pratade jag med en ung man som satt bredvid mig. Vi hoppade från ett ämne till ett annat, och kom sedan in på religion. Han sade att han hade läst en hel del om kyrkans medlemmar och funnit mycket som han tyckte om i deras sedvänjor. Han hade emellertid klart förutfattade meningar om berättelsen om kyrkans ursprung och särskilt när det gällde Joseph Smith. Han var en aktiv anhängare av en annan organisation, och när jag frågade var han hade fått sina upplysningar ifrån, antydde han att han fått dem genom sin egen kyrkas tidskrifter. Jag frågade vilket företag han arbetade för. Han svarade stolt att han var försäljare åt ett internationellt dataföretag. Jag frågade då om han tyckte det skulle vara rättvist mot hans kunder om de fick reda på kvaliteten på dess produkter från en representant för ett av dess ledande konkurrenter. Han svarade leende: ”Jag tror jag förstår vad det är du vill säga.”
Jag tog upp Läran och förbunden ur min väska och läste de ord som Herren uttalade genom Joseph Smith, ord som är källan till de praktiska utövanden som min vän hade kommit att beundra hos oss, samtidigt som han avfärdade mannen genom vilken de framkommit. Innan vi skildes åt gick han med på att läsa den litteratur jag skulle skicka honom. Jag lovade att om han ville göra detta under bön, så skulle han få veta sanningen, inte endast om de lärosatser och tillämpningar som intresserade honom, utan också om mannen genom vilka de blivit introducerade. Jag bar sedan mitt vittnesbörd om min övertygelse om Joseph Smiths profetiska kallelse. Det barn som föddes för 200 år sedan denna månad under enkla omständigheter på landsbygden i Vermont var förutordinerat till att bli en stor ledare i uppfyllandet av vår Faders plan för sina barn på jorden.
Vi dyrkar inte profeten. Vi dyrkar Gud vår evige Fader och den uppståndne Herren Jesus Kristus. Men vi erkänner profeten, vi förkunnar honom, vi respekterar honom, vi vördar honom som ett medel i den Allsmäktiges hand att i förening med prästadömet, varigenom myndigheten från Gud utövas i kyrkans angelägenheter och till hans folks välsignelse, ha återupprättat det gudomliga evangeliets forntida sanningar på jorden.
Berättelsen om Josephs liv är berättelsen om ett underverk. Han föddes i fattigdom. Han uppfostrades under motgångar. Han drevs från plats till plats, falskeligen anklagad, olagligt fängslad. Han mördades vid trettioåtta års ålder. Ändå åstadkom han under dessa tjugo korta år före sin död vad ingen annan lyckats åstadkomma under en hel livstid. Han översatte och publicerade Mormons bok, ett verk som sedan dess har översatts till en mängd språk och som miljoner människor över hela jorden godtar som Guds ord. De uppenbarelser han mottog och andra verk som han producerade betraktas också som heliga skrifter av dessa miljoner. Det totala antalet boksidor uppgår till dubbelt så många sidor som hela Nya testamentet i Bibeln har, och allt detta kom från en enda man under en tidrymd av några få år.
Under samma period grundade han en organisation som i mer än 175 år har trotsat varje motstånd och svårighet, och som är lika effektiv när det gäller att leda ett världsomfattande medlemsantal på 12 miljoner i våra dagar, som den var år 1830 när det bara fanns 300 medlemmar i kyrkan. Det finns skeptiker som sökt en förklaring till denna storartade organisation och menat att den är en följd av den tidsålder Joseph Smith levde i. Jag hävdar att denna organisation var lika säregen, unik och enastående då som den är i dag. Den var inte en produkt av sin tid. Den kom som en uppenbarelse från Gud.
Odödlighet och evighet
Joseph Smiths syn om människans odödliga natur sträcker sig från en tillvaro före födelsen till evigheterna bortom graven. Han lärde att frälsningen är universell så till vida att alla människor får ta del av uppståndelsen genom Frälsarens försoning. Men bortom denna gåva finns kravet på lydnad mot evangeliets principer och löftet att det medför lycka i detta liv och upphöjelse i det tillkommande.
Inte heller var det evangelium han förkunnade begränsat till att bara gälla hans egen och framtida generationer. Joseph Smiths sinne, väglett av himlens Gud, omfattade alla människor i alla släktled. Både levande och döda måste få möjlighet att ta del av evangeliets förrättningar.
Petrus förkunnade för länge sedan: ”Ty avsikten med att evangeliet predikades också för dem som nu är döda, var att de visserligen skulle dömas kroppsligen som människor döms, men leva andligen, liksom Gud lever.” (1 Pet 4:6) När det gäller de döda måste det finnas ställföreträdande arbete om de ska kunna dömas som människor i köttet. Och för att åstadkomma detta måste de identifieras. Därav det stora släktforskningsprogrammet i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Det upprättades inte för utförandet av en hobby utan för att fullfölja Guds eviga syften.
Under den 20-årsperiod som föregick Joseph Smiths död påbörjade han ett program som skulle föra evangeliet till jordens nationer. Jag beundrar den frimodighet som han gick framåt med. Till och med under kyrkans allra första dagar, i en tid av kraftigt motstånd, kallades män att lämna hem och familjer för att resa över haven och förkunna Jesu Kristi evangeliums återställelse. I sitt sinne såg profeten hela jorden framför sig.
Under våra generalkonferenser två gånger om året samlas medlemmar i Nord-, Central- och Sydamerika, på Brittiska öarna och i Afrika, i Europas nationer, på Stilla havets öar och kontinenter och i Asiens fornåldriga länder. De utgör uppfyllelsen av den syn som Joseph Smith, Guds profet, såg. Han var verkligen en mäktig siare som såg denna dag och ännu härligare dagar som ska komma då Herrens verk drar fram över jorden.
Dessa storartade framgångar skulle förvåna de män som med svartmålade ansikten i ett fegt angrepp sköt och dödade den värnlösa profeten en kvalmig junidag 1844. De skulle förvåna guvernör Thomas Ford från staten Illinois, som hade gett sitt hedersord på att han skulle beskydda profeten och sedan överlämnade honom i den skoningslösa pöbelns våld. Det var samme Thomas Ford som i sin historia kom fram till att Joseph Smith ”aldrig lyckades upprätta ett system som kunde få någon bestående framgång i framtiden”. (Citerad i B H Roberts, A Comprehensive History of the Church, 2:347.)
Det är samme Thomas Ford som i dag ligger begraven på en begravningsplats i Peoria, Illinois, och som på det hela taget är glömd, medan den man han betraktade som misslyckad är ihågkommen med tacksamhet över hela jorden.
Pris åt den man
När jag var en pojke på 12 år tog min far med mig till ett prästadömsmöte i staven där vi bodde. Jag satt på bakersta raden medan han, i egenskap av stavspresident, satt på förhöjningen. I början av detta möte, som var det första i sitt slag jag någonsin deltagit i, reste sig 300 eller 400 män upp. De hade skiftande bakgrund och olika yrken, men de hade alla samma övertygelse i sitt hjärta, och utifrån denna sjöng de tillsammans dessa underbara ord:
Pris åt den man som av Herren blev utvald,
smord till profet genom Frälsarens ord.
Heliga, furstar och folk skola vörda
yttersta tidens profet på vår jord.
(”Pris åt den man”, Psalmer , nr 16)
Något hände inom mig när jag hörde dessa trosvissa män sjunga. I mitt unga hjärta ingöts en vetskap, som nedlagts där av den Helige Anden, att Joseph Smith verkligen var den Allsmäktiges profet. Under de många år som gått sedan dess, år under vilka jag har läst mycket av hans ord och verk, har denna vetskap vuxit sig starkare och ännu mer viss. Jag har haft privilegiet att på kontinenter norrut och söderut, österut och västerut vittna om att han är en Guds profet, en mäktig tjänare och ett mäktigt vittne om Herren Jesus Kristus.
Stor är hans ära, oändlig hans fullmakt.
Evigt, för evigt han nycklarna bär.
Ädel och trofast Guds rike han grundlagt.
Krönt bland de forna profeter han är.
( Psalmer, nr 16)
Det vittnesbördet bekräftar jag på nytt i hans namn som Joseph Smith var ett vittne om och som också jag är ett vittne om, ja Herren Jesus Kristus.
FÖRSLAG TILL HEMLÄRARE
Efter att ha studerat budskapet under bön kan ni dela med er av det på ett sätt som uppmuntrar dem ni undervisar att delta. Här följer några exempel:
-
Visa en bild av profeten Joseph Smith och be familjemedlemmarna säga vad de vet om honom. Gör en lista av svaren. Jämför listan med vad president Hinckley säger i den här artikeln. Diskutera hur familjemedlemmarna kan få mer kunskap om profeten och hans lärdomar. Du kanske vill uppmana familjemedlemmarna att planera en särskild familjeaktivitet den 23 december för att fira Joseph Smiths 200-årsdag.
-
Be familjemedlemmarna berätta om upplevelser de haft när de har talat med andra om profeten Joseph Smith. Läs om president Hinckleys upplevelser. Överväg att öva på vad en medlem kan säga när någon frågar om Joseph Smith.
-
Läs eller sjung ”Pris åt den man” ( Psalmer, nr 16) och läs president Hinckleys vittnesbörd i slutet av artikeln. Uppmana familjemedlemmarna att skriva ner eller berätta om tankar och känslor de har angående profeten Joseph Smiths liv och mission.