Godisbollen
”Jag skall tala till ditt förstånd och till ditt hjärta genom den Helige Anden.” (L&F 8:2)
Rachel vaknade hungrig. Hon hoppade ner från sängen och sprang ut till skafferiet. Hon öppnade dörren och tittade på översta hyllan. Där var den — godisburken! Inuti burken fanns hennes favoritgodis som gnistrade som blanka kulor. Det var oemotståndliga rödoranga bollar med mumsig choklad i mitten.
Rachel tittade sig snabbt omkring för att se om mamma eller pappa såg henne. Hon hörde deras röster men de syntes inte till någonstans. Tyst drog hon fram en stol till skåpet och ställde sig på den. Sedan sträckte hon sig upp och skruvade av locket på godisburken. Hon tog en handfull godis, skruvade på locket igen och sprang nerför hallen mot sitt sovrum. Men när hennes föräldrars röster kom närmare smet hon in i badrummet och stängde dörren.
Rachel tittade hungrigt på sitt godis och undrade: ”Kan jag kasta upp en i luften och fånga den i munnen?” Och utan att tänka sig för kastade hon upp en godisboll högt upp i luften. Den svävade ovanför hennes huvud och föll sedan rakt ner i hennes vidöppna mun och fastnade i halsen. Hon kunde inte andas!
Hon försökte skrika men fick inte fram ett ljud. ”Pappa, hjälp mig!” ropade hon i sitt hjärta. ”Himmelske Fader, snälla, hjälp mig!” bad hon. Tårarna rann nerför kinderna medan hon kämpade för att få luft, men den kom inte. Hon kände sig illamående och yr.
Plötsligt stormade hennes pappa in i badrummet. Han lyfte upp Rachel bakifrån och kramade om henne hårt. Plopp! Ut hoppade godisbollen och hamnade i tvättstället. Rachel tog några djupa andetag. Pappa ställde ner henne och höll om henne. ”Det är bra nu, Rachel”, sade han tyst. ”Det är ingen fara med dig nu.”
”Tack, pappa”, sade hon. ”Förlåt att jag tog godis utan att fråga. Jag älskar dig.”
Mamma kom in i badrummet. ”Vad hände?” frågade hon.
”Jag hörde en röst”, sade pappa. ”Den sade: ’Din dotter är i fara! Gå till henne!’ Jag hittade Rachel i badrummet men visste inte vad som var fel. Då sade rösten: ’Lyft upp henne!’ Jag gjorde det och det kom en godisboll flygande ut ur hennes mun.”
Mamma gav Rachel en stor kram.
Rachel hade mycket att tänka på den dagen. Hon tänkte på godiset och på det här att vara ärlig. Hon tänkte på hur bra varje andetag kändes. Hon tänkte på hur mycket hon älskade sin himmelske Fader och mamma och pappa. Men mest av allt tänkte hon på den Helige Anden. Pappa hade räddat henne från att kvävas eftersom han hade lyssnat. Hon ville bli som pappa och alltid lyssna på den Helige Anden.
Illustration Matt Smith