Vad vi tror på

Sakramentet Att minnas Frälsaren

Sakramentet är en helig prästadömsförrättning som utförs varje söndag. Jesus Kristus instiftade den här förrättningen när han levde på jorden och återställde den i vår tid genom profeten Joseph Smith. ”Sakramentets förrättning”, sade äldste Dallin H. Oaks i de tolv apostlarnas kvorum, ”gör sakramentsmötet till det heligaste och viktigaste mötet i kyrkan.”¹

Herren har befallt oss att träffas ofta och ta sakramentet varje söndag (se L&F 20:75). Bärare av aronska prästadömet välsignar och delar ut brödet och vattnet till församlingens medlemmar som tar sakramentet till minne av Jesu Kristi kropp och blod. När de gör det förbinder de sig på nytt att följa förbunden de ingick med Gud när de döptes. Närmare bestämt lovar de att alltid minnas Jesus Kristus, att ta på sig hans namn och att hålla hans bud (se L&F 20:77).

Det rätta sättet att förbereda sig för att ta sakramentet är att omvända sig, ha en önskan att följa Frälsaren och ha ”ett förkrossat hjärta och en botfärdig ande” (3 Nephi 9:20). Sakramentet är ett tillfälle varje vecka till utvärdering och förnyat åtagande. Vördnad och bön förstärker upplevelsen. Personer som har begått allvarliga synder bör inte ta sakramentet förrän de har omvänt sig, vilket bland annat innebär att de bekänner synden för sin biskop eller grenspresident (se 3 Nephi 18:28–30).

När man värdigt tar del av sakramentet får man stora välsignelser, till exempel förlåtelse för synder, den Helige Andens sällskap och helgelse — man blir heliggjord genom försoningen.

1. Jesus Kristus instiftade sakramentet bland sina tolv apostlar kvällen före sin korsfästelse (se Luk. 22:19–20).

2. Efter sin uppståndelse instiftade Frälsaren sakramentet i Amerika (se 3 Nephi 18:1–11).

3. Bärare av aronska prästadömet förbereder, välsignar och delar ut sakramentet under ledning av biskopen eller grenspresidenten.

4. Under sakramentsmötet inriktar vi oss på att dyrka Herren och undviker att göra sådant som kan distrahera andra.

5. Vi tänker på Frälsarens liv, exempel, lärdomar och försoning när vi vördnadsfullt tar sakramentet.

Slutnot

1. Se Dallin H. Oaks, ”Sakramentsmötet och sakramentet”, Liahona, nov. 2008, s. 17.

För mer information, se 1 Kor. 11:23–30; Läran och förbunden 27:2.

”Vi erkänner att vi alla begår fel. Var och en av oss behöver bekänna och överge våra synder och felsteg inför vår himmelske Fader och andra som vi kan ha sårat. Sabbaten ger oss en dyrbar möjlighet att offra dessa synder — våra sakrament — åt Herren.”

Äldste L. Tom Perry i de tolv apostlarnas kvorum, ”Sabbaten och sakramentet”, Liahona, maj 2011, s. 8.

Besvara frågor

De som inte känner till våra söndagsmöten kanske undrar om de som har en annan tro kan vara med på våra möten och ta sakramentet. Alla är välkomna att närvara på kyrkans möten tillsammans med oss. Sakramentet är till för att hjälpa medlemmarna förnya sina förbund, men om det hjälper besökare att dyrka Herren så är de välkomna att ta sakramentet också.

Nedan: Den sista måltiden, av Simon Dewey; till höger: Den sista måltiden, av Carl Heinrich Bloch, använd med tillstånd av Nationalhistoriska museet i Frederiksborgs slott i Hillerød, Danmark, kopiering förbjuden; målning av Del Parson; fotoillustrationer Edwin Redrino, Robert Milne och Christina Smith