Skulle jag tycka om att indexera?
Författaren bor i Veracruz i Mexiko.
Jag deltog i stavens mål att indexera 50 000 namn. Det var svårt först. Vid flera tillfällen hade bunten som jag hämtat svår handstil att läsa och ibland ville jag lämna tillbaka den och hämta en annan. Men sedan insåg jag att om alla tänkte på det sättet så skulle de där buntarna lämnas kvar till slutet. Jag föreställde mig långa köer av människor som väntade i andevärlden och bestämde mig för att fortsätta försöka tyda namnen och skriva ner dem utan att göra något misstag.
Jag lärde mig att älska de där personerna. Jag insåg att de verkligen behövde hjälp, och vi behövde också hjälp av dem. Jag fick en bättre insikt om att vår himmelske Faders fullkomliga plan har alla i åtanke. När vi följer hans utvalda ledares inspiration och anvisningar så får vi se hans nåd och oändliga kärlek.
Det har varit en rolig upplevelse att indexera. Jag lärde mig att sätta värde på och älska mycket som har med släktforskning att göra. Jag har också fått värdefulla gåvor av vår Herre genom att göra något så enkelt som att indexera.