Handlingsfrihet och svar: Hur man känner igen uppenbarelse
Det som ibland verkar vara en ogenomtränglig spärr till kommunikation är ett jättekliv som vi med förtröstan måste ta.
Till höger: fotoillustration Cody Bell
Mitt emot mig satt en kvinna och grät. Med tårfyllda ögon berättade hon: ”Jag vet inte längre vad jag ska tro.” Hon sade att hon kämpat och bett i många dagar för att få veta hur hon skulle fatta ett mycket viktigt beslut, men förgäves. Hon sade förtvivlat: ”Jag vet inte vad jag ska göra. Om du talar om för mig vad jag ska göra så gör jag det.” Med handen på skrifterna sade hon: ”Gud sade att han skulle hjälpa oss. Han besvarar alla andras böner. Varför besvarar han inte mina?”
När man dras in i ett sådant virrvarr av känslor är det inte lätt att hitta vägen ut på egen hand. Min bön är att jag ska kunna hjälpa er som känner på samma sätt.
När svaren på ivriga böner verkar utebli, kan det bero på att vi inte känner till en del sanningar om bönen, eller att vi inte känner igen svaren när de kommer.
Principer för bön
Kommunikation med vår himmelske Fader är inte något trivialt. Den är en helig förmån. Den bygger på oföränderliga principer. När vi får hjälp av vår himmelske Fader så är det ett tecken på att vi visar tro, lydnad och rättfärdigt bruk av den fria viljan.
Det är ett misstag att tro att varje bön som vi uppsänder genast kommer att besvaras. En del böner kräver avsevärda ansträngningar från vår sida. Visst förnimmer vi saker och ting ibland utan att vi direkt sökt efter dem. Då gäller det i allmänhet något som vi behöver veta och som vi inte kan få reda på på annat sätt.
Vi är här på jorden för att få erfarenheter som vi inte kan få på annat sätt. Vi får tillfälle att växa, utvecklas och öka vår andliga mognad. För att kunna göra detta måste vi lära oss att tillämpa sanningen. Vårt sätt att möta utmaningar och lösa svåra problem har synnerligen stor betydelse för vår lycka.
För att bättre förstå vad bönen är har jag lyssnat till råd från andra, begrundat skrifterna och studerat profeternas och andras liv. Ändå verkar bilden av ett barn vara det som hjälper mig mest, ett barn som full av förtröstan närmar sig en kärleksfull, snäll, vis och förstående Fader som vill att vi ska lyckas.
Var inte rädd för att uttrycka dina känslor på ett klumpigt sätt. Tala bara till din Fader. Han hör varje bön och han besvarar den på sitt sätt.
När vi lägger fram ett problem och en tänkbar lösning säger han ibland ja, ibland nej. Ibland håller han tillbaka svaret, inte för att han inte bryr sig, utan för att han älskar oss – på ett fullkomligt sätt. Han vill att vi ska tillämpa de sanningar han har gett oss. Om vi ska kunna växa behöver vi lita på vår förmåga att fatta rätta beslut. Vi behöver göra det som vi känner är rätt. Med tiden kommer han att svara. Han sviker oss inte.
Jag har beskrivit hur vårt förhållande till Fadern egentligen är. Det finns inte något när det gäller oss som han inte känner till. Han är medveten om varje behov och skulle kunna ge oss alla svaren. Men eftersom hans avsikt är att vi ska bli evigt lyckliga, uppmuntrar han oss att själva fatta de rätta besluten.
Tre sätt att få svar
1. Leta efter bevis på att han redan har svarat dig
Liksom många av oss såg inte Oliver Cowdery tecknen på att hans böner redan hade besvarats av Herren. För att öppna hans – och våra ögon – gavs denna uppenbarelse genom Joseph Smith:
”Välsignad är du för vad du har gjort, ty du har frågat mig, och se, närhelst du har frågat har du fått undervisning av min Ande. Om det inte hade varit så, skulle du inte ha kommit dit där du nu är.
Se, du vet att du har frågat mig och att jag upplyste ditt förstånd. Och nu säger jag dig detta, så att du kan veta att du har blivit upplyst av sanningens Ande” (L&F 6:14–15; kursivering tillagd).
Om du tycker att Gud inte har besvarat dina böner, begrunda då dessa skriftställen. Sök sedan i ditt liv efter tecken på att han redan har svarat dig.
2. Var uppmärksam på dina känslor
För att hjälpa var och en av oss att känna igen de givna svaren sade Herren:
”Om du önskar ytterligare vittnesbörd så kom ihåg natten då du ropade till mig i ditt hjärta, för att du skulle kunna få veta sanningen om dessa ting.
Talade jag inte frid till ditt sinne om detta?” (L&F 6:22–23; kursivering tillagd).
Herren ger oss en möjlighet att öka vårt förstånd när han råder oss att utforska problemet i vårt eget sinne och sedan fråga om det är rätt:
”Om det är rätt skall jag få ditt hjärta att brinna inom dig, därför skall du känna att det är rätt.
Men om det inte är rätt skall du inte få någon sådan känsla, utan det skall komma en tröghet över ditt tänkande” (L&F 9:8–9; kursivering tillagd).
3. Handla när han håller tillbaka ett svar
Det är mycket viktigt att vi inser att Herren också besvarar böner på ett tredje sätt, genom att hålla tillbaka ett svar när en bön uppsänds. Varför gör han det?
Han är vår fullkomlige Fader. Han älskar oss mer än vi kan förstå. Han vet vad som är bäst för oss. Han ser slutet redan från början. Han vill att vi ska handla för att få de nödvändiga erfarenheterna:
När han svarar ja, är det för att stärka vårt självförtroende.
När han svarar nej, är det för att förebygga misstag.
När han håller tillbaka ett svar, är det för att vi ska växa genom tron på honom, genom lydnad mot hans bud och genom vår villighet att handla i tro. Det förväntas att vi tar på oss ansvaret och handlar efter ett beslut som stämmer överens med hans lärdomar, utan att vi i förväg fått det bekräftat. Vi ska inte sitta passiva och vänta eller knorra för att Herren inte har talat. Vi ska handla.
Oftast är det som vi valt att göra rätt. Han bekräftar på sitt eget sätt att våra val är rätta. Denna bekräftelse kommer vanligtvis genom småsaker. Vi upptäcker dem när vi är andligt mottagliga. De är som tecken från en kärleksfull Fader på att han godkänt vårt val. Om vi i tro börjar på något som inte är rätt så låter han oss veta detta innan vi gått för långt med det. Vi förnimmer den hjälpen genom en känsla av oro och olust.
Nephis ansträngningar för att hämta mässingsplåtarna visar hur denna princip fungerar (se 1 Nephi 3:6–7). Efter två fruktlösa försök var Nephi fortfarande full av förtröstan. Han smög in i staden och gick fram emot Labans hus utan att ha alla svaren. Han sade: ”Jag leddes av Anden utan att på förhand veta vad jag skulle göra”, och tillade sedan med betoning på varje stavelse: ”Ändå gick jag framåt.” (1 Nephi 4:6–7; kursivering tillagd.)
Nephi var villig att försöka gång på gång och han ansträngde sig till det yttersta. Han visade tro på att han skulle få hjälp. Han vägrade bli missmodig. Och eftersom han handlade, förtröstade på Herren, var lydig och använde den fria viljan på rätt sätt, fick han vägledning. Han blev inspirerad steg för steg tills han klarat uppgiften, och, som hans mor uttryckte det, fick den ”kraft varigenom [han] kunde utföra det som Herren hade befallt” (1 Nephi 5:8; kursivering tillagd).
Illustration Brian Call
Nephi visste att det fordrades av honom att lita på Gud, utöva tro och handla, för att han skulle kunna få hjälp steg för steg. Han knorrade inte och bad heller inte om en fullständig förklaring. Men, lägg särskilt märke till detta, han väntade inte passivt på hjälp. Han handlade! Genom att följa en andlig lag fick han inspiration och kraft att handla.
Lita på Guds vilja och sätt
Ibland känns inte bönesvaren igen därför att vi är alltför inriktade på att vilja ha bekräftelse på våra egna önskningar. Vi ser inte att Herren vill att vi ska göra något annat. Var noga med att söka hans vilja.
Jag erkänner att jag inte vet hur man ska kunna fatta ett rätt beslut om det inte finns rättfärdighet och förtröstan på en himmelsk Fader. Principerna fungerar helt enkelt inte om den fria viljan avsiktligt används för att gå emot Guds vilja. Om det finns någon synd vi inte omvänt oss från lämnas vi att klara oss själva att streta och kämpa på egen hand. Vi kan bli räddade om vi omvänder oss.
När vi söker inspiration för att få hjälp att fatta beslut ger Herren oss vänliga maningar. Dessa får oss att tänka, utöva tro, arbeta, kämpa ibland och att handla. Det är sällan som hela svaret på en avgörande fråga eller ett invecklat problem kommer på en gång. Det är vanligare att vi får en bit i taget av svaret, utan att sista biten är inom synhåll.
Jag har sparat den viktigaste delen av bönen till sist. Det är tacksamhet! Vårt uppriktiga tack till vår älskade Fader skapar förunderliga känslor av frid, eget värde och kärlek.
Hur kommer det sig att de allra fattigaste tycks veta bäst hur man tackar Herren? På Guatemalas högplatåer har medlemmar knappt mat för dagen. Att komma till templet kräver stora uppoffringar. Ett besök kräver ett års förberedelser. Det är hårt arbete, uppoffringar för att spara pengar och mat, man spinner, färgar och väver nya kläder. Där är en lång barfotavandring ner från bergen, överfarten över Lago de Izabal, bussfärden med ont om mat. Trötta och slitna anländer de till templet. De tvättar sig skinande rena, klär sig i sina nya kläder och inträder i Herrens hus.
Klädda i vitt undervisas de av Anden, tar emot förrättningar och sluter förbund. En kvinna från höglandet berördes av begåvningens ande och innebörd. När hon kom in i det celestiala rummet, såg hon andra sitta där med vördnadsfullt böjda huvuden. Oskuldsfullt knäböjde hon i ingången till rummet, omedveten om de andra. Hon böjde huvudet, snyftade och utgöt under tjugo minuter sitt hjärta inför sin Fader i himlen. Till sist, med klänningen genomdränkt av tårar, såg hon upp. Den omtänksamma tempelvärdinnan frågade: ”Kan jag hjälpa dig?” Hon svarade: ”Vill du det? Det här är mitt problem: Jag har försökt säga min Fader i himlen hur tacksam jag är för alla mina välsignelser, men jag känner inte att jag får fram allt. Vill du hjälpa mig berätta hur tacksam jag är?”
Det här rådet vi fått angående bönen är sant. Jag har prövat det grundligt i mitt eget livs laboratorium. Jag har upptäckt att det som ibland verkar vara en ogenomtränglig spärr till kommunikation är ett jättekliv som vi med förtröstan måste ta.
Om du söker hans hjälp måste du se till att ditt liv är rent, att dina motiv är värdiga och att du är villig att göra det han ber dig om, för han kommer att besvara dina böner. Han är din Fader som älskar dig. Du är hans älskade barn. Hans kärlek till dig är fullkomlig och han vill hjälpa dig.