2015
Varför äktenskapet och familjen betyder något – överallt i världen
Maj 2015


Varför äktenskapet och familjen betyder något – överallt i världen

Familjen är det centrala i livet och nyckeln till evig glädje.

I november förra året blev jag inbjuden – tillsammans med president Henry B. Eyring och biskop Gérald Caussé – att delta i ett symposium om äktenskapet och familjen i Vatikanen i Rom. Dit kom representanter från 14 olika trossamfund från sex av de sju världsdelarna, och vi hade alla ombetts ge vår syn på det som händer med familjen i världen i dag.

President Henry B. Eyring, Bishop Gerald Causse and Elder Perry in Rome

Påve Franciskus inledde första sessionen med följande uttalande: ”Vi lever i dag i en kultur där det tillfälliga råder, där fler och fler helt enkelt inte längre anser att äktenskapet är ett offentligt åtagande. Denna revolution av seder och moral har ofta skett under frihetens flagga, men faktum är att den har lett till andlig och fysisk förödelse hos otaliga människor, särskilt bland de fattigaste och mest sårbara. … Det är alltid de som lider mest i denna kris.”1

Han talade om det uppväxande släktet och sa att det är viktigt att de ”inte ger sig hän åt det tillfälligas giftiga [mentalitet], utan att de istället är revolutionärer som modigt söker efter sann och varaktig kärlek och därigenom bryter det vanliga mönstret”; detta måste ske.2

Synod hall with the faith leaders on the marriage summit

Sedan följde tre dagar med presentationer av och samtal med religionsledare om äktenskapet mellan en man och en kvinna. När jag lyssnade på denna breda samling religionsledare från hela världen, hörde jag hur de var helt överens med varandra och stödde varandras syn på äktenskapets heliga institution och familjens viktiga roll som samhällets grundläggande enhet. Jag kände en mäktig samhörighet och enighet med dem.

Många kände och uttryckte denna enighet och de gjorde det på olika sätt. Bland det jag tyckte bäst om var när en muslimsk forskare från Iran ordagrant citerade två stycken från vårt eget tillkännagivande om familjen.

Under symposiet lade jag märke till att när olika trosåskådningar och kyrkosamfund och religioner enas i synen på äktenskapet och familjen, enas de också om de värderingar och den lojalitet och hängivenhet som på ett naturligt sätt hör familjen till. Det var anmärkningsvärt att se hur prioriteringar kring äktenskapet och familjen sträckte sig över och fick företräde framför politiska, ekonomiska och religiösa skillnader. I frågan om kärleken till man eller hustru och vårt hopp, vår oro och våra drömmar för barnen, är vi alla lika.

President Henry B. Eyring speaking in a news room.

Det var underbart att sitta i möte med presentatörer från hela världen när de alla beskrev sin syn på vikten av äktenskapet mellan en man och kvinna. Varje presentation följdes av andra religiösa ledares vittnesbörd. President Henry B. Eyring gav sitt vittnesbörd som avslutning på symposiet. Han bar mäktigt vittnesbörd om hur underbart ett hängivet äktenskap är och om vår tro på den eviga familjens utlovade välsignelse.

President Eyrings vittnesbörd var en passande avslutning på de tre speciella dagarna.

Nu kanske du frågar: ”Om majoriteten hade samma prioriteringar i fråga om familjen och tron, om alla dessa trossamfund och religioner i stort sett hade samma syn på äktenskapet, och om alla insåg vikten av hemmet och familjerelationerna, vad är det då som skiljer oss åt? Hur utmärker och skiljer sig Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga från resten av världen?”

Jag svarar: Det var underbart att se och känna att vi har så mycket gemensamt med resten av världen när det gäller familjen, men endast vi har det återställda evangeliets eviga perspektiv.

Det som det återställda evangeliet ger i debatten om äktenskapet och familjen är så omfattande och så relevant att det inte nog betonas: Vi gör ämnet evigt! Vi för upp åtagandet och äktenskapets helgd till en högre nivå genom vår tro på och insikt om att familjen går tillbaka till tiden innan jorden fanns och att den kan fortsätta i all evighet.

Den här läran framställs så enkelt, kraftfullt och vackert i Ruth Gardners text till primärsången ”Familjer kan vara tillsammans för evigt”. Stanna upp ett ögonblick och tänk på primärbarn från hela världen sjungande de orden på sina egna språk, så högt de kan, med en entusiasm som bara kärleken till familjen kan framkalla:

Att vår familj hör samman för evigt,

det är vår Faders plan.

I templet vi beseglas till var släkting kär,

om vi gör vårt allra bästa här.”3

Hela vårt återställda evangeliums teologi kretsar kring familjen och det nya och eviga äktenskapsförbundet. I Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga tror vi på en föruttillvaro, där vi alla levde som bokstavliga andebarn till Gud, vår himmelske Fader. Vi tror att vi var och fortfarande är medlemmar i hans familj.

Vi tror att äktenskapet och familjebanden kan fortsätta bortom graven – att vigslar som utförs av dem som har rätt myndighet i Guds tempel fortsätter att gälla i den kommande världen. Våra vigselceremonier ersätter orden ”tills döden skiljer oss åt” med ”för tid och all evighet”.

Vi tror också att en stark traditionell familj inte bara är den grundläggande enheten i ett stabilt samhälle, en stabil ekonomi och en stabil kultur med värderingar. Den är också den grundläggande enheten i evigheten och i Guds rike och styrelsesätt.

Vi tror att himlens organisation och styrelsesätt kommer att byggas kring familjen och släktingar.

Det är på grund av vår tro på att äktenskapet och familjen är evig som vi, som kyrka, vill vara ledande i och delta i en världsomfattande rörelse för att stärka dem. Vi vet att det inte bara är de som är aktivt religiösa som delar gemensamma värderingar och prioriteter om bestående äktenskap och starka familjerelationer. Många icke troende har kommit fram till att en livsstil med ett hängivet äktenskap och familj är det förnuftigaste, det mest ekonomiska och det lyckligaste sättet att leva.

Ingen har någonsin kommit på ett bättre sätt att fostra nästa generation än ett hushåll med gifta föräldrar med barn.

Varför spelar äktenskapet och familjen roll – överallt? Allmänna opinionsundersökningar visar att äktenskapet fortfarande är idealet och hoppet bland majoriteten i varje åldersgrupp – även bland millenniegenerationen, där vi hör så mycket om att välja att vara singel, personlig frihet och samboskap i stället för äktenskap. Faktum är att starka majoriteter världen över fortfarande vill ha barn och skapa starka familjer.

När vi väl är gifta och vi har fått barn, blir den sanna samhörigheten bland alla människor ännu tydligare. Som ”familjemänniskor”, var vi än bor eller vad vi än tror, möter vi samma problem och samma anpassningar, och vi har samma hopp, oro och drömmar för våra barn.

Som New York Times krönikör David Brooks sa: ”Man mår inte bättre genom maximal personlig frihet att göra vad man vill. Man mår bättre när man är omgiven av åtaganden som går före personliga val: åtaganden mot familj, Gud, yrke och fosterland.”4

Ett problem är att mycket i världens medier och underhållning inte återspeglar majoritetens prioriteter och värderingar. Av någon anledning utgör alltför mycket inom tv, film, musik och internet ett klassiskt exempel på en minoritet som uppträder som en majoritet. Omoral och icke moral, allt från grovt våld till sex för nöjes skull, framställs som normalt och kan leda till att den som har traditionella värderingar känner sig omodern eller föråldrad. Världen domineras så av media och internet att det är svårare än någonsin att fostra ansvarsfulla barn och hålla ihop äktenskapet och familjen.

Trots det som många medier och underhållningsbranschen lyfter fram, och trots den mycket verkliga nedgången för äktenskapet och familjen hos vissa, anser en stor majoritet bland jordens befolkning fortfarande att äktenskapet ska ingås mellan en man och en kvinna. De tror på trohet inom äktenskapet, och de tror på äktenskapslöftena ”i nöd och lust” och ”tills döden skiljer oss åt”.

Vi behöver påminna oss själva då och då, som jag påmindes i Rom, om det underbart betryggande och tröstande faktum att äktenskapet och familjen fortfarande är den högsta strävan och idealet hos de flesta och att vi inte är ensamma om den tron. Det har aldrig varit en större utmaning att hitta en praktisk balans mellan arbete, familj och personliga behov än i vår tid. Som kyrka vill vi bidra av all vår kraft till att skapa och stödja starka äktenskap och familjer.

Det är därför kyrkan aktivt deltar i och ger ledning till olika koalitioner och ekumeniska program för att stärka familjen. Det är därför vi sprider våra familjeinriktade värderingar i media och på sociala media. Det är därför vi delar våra släkthistoriska uppteckningar med alla nationer.

Vi höjer vår röst för att stå emot alla falska och alternativa livsstilar som försöker ersätta familjeorganisationen som Gud själv upprättat. Vi vill också att våra röster ska höras till stöd för den glädje och tillfredsställelse som den traditionella familjen skänker. Vi måste fortsätta göra vår röst hörd över hela världen och förklara varför äktenskapet och familjen är så viktiga, varför äktenskapet och familjen faktiskt betyder något och varför de alltid kommer att göra det.

Mina bröder och systrar, det återställda evangeliet har sitt centrum i äktenskapet och familjen. Det är också i fråga om äktenskapet och familjen som vi är mest eniga med andra religioner. Det är kring äktenskapet och familjen vi finner vår största enighet med resten av världen. Det är kring äktenskapet och familjen som Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga har den största möjligheten att vara ett ljus på ett berg.

Jag vill avsluta med att vittna om (och mina nittio år här på jorden ger mig rätt att säga detta) att ju äldre man blir, desto mer inser man att familjen är det centrala i livet och nyckeln till evig glädje.

Jag är tacksam för min hustru, mina barn, mina barnbarn och barnbarnsbarn, och för alla kusiner och ingifta och släktingar som gör mitt liv så rikt och, ja, evigt. Om denna eviga sanning bär jag mitt starkaste och heligaste vittnesbörd, i Jesu Kristi namn, amen.

Slutnoter

  1. Påve Franciskus, tal under Humanum: An International Interreligious Colloquium on the Complementarity of Man and Woman, 17 nov. 2014, humanum.it/en/videos; se också zenit.org/en/articles/pope-francis-address-at-opening-of-colloquium-on-complementarity-of-man-and-woman.

  2. Påve Franciskus, Colloquium on the Complementarity of Man and Woman.

  3. ”Familjer kan vara tillsammans för evigt”, Psalmer, nr 208.

  4. David Brooks, ”The Age of Possibility”, New York Times, 16 nov. 2012, s. A35; nytimes.com/2012/11/16/opinion/brooks-the-age-of-possibility.html.