Budskap från första presidentskapet
När vi går framåt tillsammans
President Russell M. Nelson
Kära bröder och systrar, det är i ödmjukhet jag möter er denna morgon. För fyra dagar sedan begravde vi en jätte till man, en Guds profet: president Thomas S. Monson. Inga ord kan göra rättvisa åt hans betydande och storslagna liv. Jag ska för evigt värdesätta vår vänskap i tacksamhet för det han lärde mig. Nu måste vi se framtiden an med fullständig tro på vår Herre Jesus Kristus, vars kyrka detta är.
För två dagar sedan träffades alla levande apostlar i övre rummet i Salt Lake-templet. Där fattade de ett enhälligt beslut, först att omorganisera första presidentskapet den dagen och sedan att jag skulle verka som kyrkans president. Jag kan inte beskriva hur det kändes när mina bröder – bröder som innehar alla prästadömets nycklar som återställts genom profeten Joseph Smith i den här tidsutdelningen – lade sina händer på mitt huvud för att ordinera och avskilja mig som kyrkans president. Det var en helig och ödmjukande upplevelse.
Sedan blev det mitt ansvar att urskilja vilka Herren hade förberett till att vara mina rådgivare. Hur kunde jag välja endast två av de andra tolv apostlarna, när jag älskar dem var och en så mycket? Jag är djupt tacksam mot Herren för att han svarade på mina innerliga böner. Jag är mycket tacksam för att president Dallin Harris Oaks och president Henry Bennion Eyring är villiga att tjäna med mig som förste respektive andre rådgivare. President Dieter F. Uchtdorf har återtagit sin plats i de tolv apostlarnas kvorum. Han har redan fått stora uppdrag som han är unikt kvalificerad för.
Jag hyllar honom och president Eyring för deras storslagna tjänande som rådgivare till president Monson. De har varit högst dugliga, hängivna och inspirerade. Vi är djupt tacksamma för dem. De är båda villiga att nu tjäna där de behövs mest.
Som den som varit apostel näst längst blir president Oaks också president för de tolv apostlarnas kvorum. Men eftersom han kallats till första presidentskapet kommer president M. Russell Ballard, som är den tredje i anciennitetsordningen, i enlighet med kyrkans ordning att verka som tillförordnad president för det kvorumet. Första presidentskapet kommer att arbeta hand i hand med de tolv för att urskilja Herrens vilja och föra hans heliga verk framåt.
Vi är tacksamma för era böner. De har uppsänts världen över för oss. Morgonen efter president Monsons bortgång uppsändes en sådan bön av en fyraårig pojke som heter Benson. Jag citerar utdrag från hans mors brev till min hustru Wendy. Benson bad: ”Käre himmelske Fader, tack för att president Thomas S. Monson fick träffa sin fru igen. Tack för vår nya profet. Hjälp honom att vara modig och inte rädd för att han är ny. Hjälp honom att växa upp och bli frisk och stark. Hjälp honom att få kraft eftersom han har prästadömet. Och hjälp oss att alltid vara snälla.”
Jag tackar Gud för barn som han och för föräldrar som på allvar hängivet strävar efter rättfärdigt, avsiktligt föräldraskap – för varje förälder, lärare och medlem som bär på tunga bördor och ändå tjänar så villigt. Med andra ord, jag vill i ödmjukhet uttrycka min uppskattning för var och en av er.
Herren står vid rodret
När vi går framåt tillsammans ber jag er att tänka på Herrens majestätiska sätt att styra sin kyrka. När en president för kyrkan går bort är det inget mysterium vem som sedan kommer att kallas att verka i det ämbetet. Det finns ingen valrörelse, inga kampanjer, utan bara en gudomlig successionsplans tysta verk, en plan som Herren själv inrättat.
Varje dag under en apostels ämbetstid är en dag fylld av lärande och förberedelse inför större ansvar i framtiden. Det krävs årtionden av tjänande innan en apostel går från juniorstolen till seniorstolen i ringen. Han får under den tiden personlig erfarenhet av varje aspekt av kyrkans arbete. Han blir också väl bekant med jordens folk och deras historia, kultur och språk, då uppdrag tar honom världen över upprepade gånger. Successionsordningen för kyrkans ledarskap är unik. Jag känner inte till något liknande. Det bör inte förvåna oss, för det här är Herrens kyrka. Hans sätt är inte människans sätt.
Jag har verkat i de tolvs kvorum under fem tidigare presidenter för kyrkan. Jag har sett varje president få uppenbarelse och handla efter den uppenbarelsen. Herren har alltid och kommer alltid att undervisa och inspirera sina profeter. Herren står vid rodret. Vi som har ordinerats till att vittna om hans heliga namn över hela världen fortsätter att söka efter att lära känna hans vilja och följa den.
Stanna kvar på förbundsstigen
Nu säger jag till varje medlem i kyrkan: Stanna kvar på förbundsstigen. Din beslutsamhet att följa Frälsaren genom att ingå förbund med honom och sedan hålla dessa förbund öppnar dörren för varje andlig välsignelse och förmån som är tillgänglig för män, kvinnor och barn överallt.
Som nytt presidentskap vill vi börja med målet i sikte. Därför talar vi i dag till dig från ett tempel. Målet som var och en av oss eftersträvar är att begåvas med kraft i ett Herrens hus, beseglade som familjer, trofasta mot förbunden som ingicks i ett tempel och som gör oss behöriga att ta emot Guds största gåva: evigt liv. Templets förrättningar och de förbund du ingår där är nyckeln till att stärka ditt liv, ditt äktenskap, din familj och din förmåga att motstå motståndarens angrepp. Din gudsdyrkan i templet och det tjänande du utför där för dina förfäder välsignar dig med ökad personlig uppenbarelse och frid och stärker ditt beslut att hålla dig kvar på förbundsstigen.
Och om du har klivit av stigen ber jag dig nu hoppfullt och av hela mitt hjärta att komma tillbaka. Oavsett dina frågor, oavsett dina utmaningar, så finns det en plats för dig i denna Herrens kyrka. Du och ännu ofödda generationer välsignas av det du gör nu för att återvända till förbundsstigen. Vår Fader i himlen värnar om sina barn, och han vill att var och en av oss ska återvända hem till honom. Det är ett storslaget mål som Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga har: att hjälpa var och en av oss att komma hem igen.
Jag uttrycker min djupa kärlek till er – en kärlek som har vuxit sig starkare under de årtionden jag har fått träffa er, tillbe Gud med er och tjäna er. Vårt gudomliga uppdrag är att gå ut till alla nationer, släkten, tungomål och folk, för att förbereda världen för Herrens andra ankomst. Detta gör vi med tro på Herren Jesus Kristus, i visshet om att han leder oss. Det är hans arbete och hans kyrka. Vi är hans tjänare.
Jag förkunnar min hängivenhet till Gud vår evige Fader och hans Son Jesus Kristus. Jag känner dem, älskar dem och lovar högtidligt att tjäna dem – och er – med varje andetag under återstoden av mitt liv. I Jesu Kristi heliga namn, amen.