Äktenskap, pengar och tro
Författaren bor i Ashanteregionen, Ghana.
Min fästmö och jag hade lite tid kvar tills vårt bröllop och ännu mindre med pengar, men vi hade något viktigare: tro.
Jag var med på en sammankomst för unga ensamstående vuxna i Kumasi, inte för att jag behövde en flickvän – jag var redan förlovad – men för att jag kände att jag behövde lite mer motivation och att den sammankomsten skulle vara rätt plats att få den. Och mina böner besvarades faktiskt under sammankomsten när syster Call, en äldre missionär med uppdraget att arbeta med unga vuxna, talade om vikten av tempeläktenskap.
I slutet av talet förändrades plötsligt hennes ansiktsuttryck och hon sa: ”Man behöver inte ha pengar för att gifta sig – allt man behöver är tro.” Det kändes som om hon talade direkt till mig, men jag trodde inte att det egentligen gällde mig eftersom vi behövde köpa ett flertal saker när vi förberedde oss för bröllopet. Jag sa till mig själv: ”Hur kan jag inte behöva pengar utan bara tro?”
Jag tänkte på det om och om igen under veckan som följde. Jag frågade mig själv: ”Finns det gränser för vad Gud kan göra?” Först trodde jag inte det, men vid närmare eftertanke började jag tro det. Men sedan kom en följdfråga: ”Hur kan han vara begränsad om han är allsmäktig?” Anden gav mig svaret: Guds välsignelser är beroende av vår lydnad mot honom. Han är inte begränsad i sin förmåga att välsigna oss, men vi måste inbjuda välsignelserna genom att utöva tro till att göra det han vill att vi ska göra.
Senare ringde jag min fästmö Priscilla för att prata om våra bröllopsplaner. Trots vår brist på pengar bestämde vi oss för att vi skulle välja vigseldatum, men vi kunde inte bestämma oss för ett visst datum. Vi kom överens om att hon skulle fråga sin biskop vilka datum som fanns på församlingens och stavens kalendrar. Av de två datum han föreslog valde vi den 27 september 2014 – vilket innebar att vi knappt hade sju veckor kvar till bröllopsdagen!
Priscilla frågade: ”Obim [som betyder ”mitt hjärta” på språket igbo], har du några pengar? Vi har ont om tid.”
Jag svarade: ”Nej, men jag har en del tro.”
Hon skrattade och sa: ”Det är okej. Vi kan fasta och be.” Hon fortsatte med en omskrivning av 1 Nephi 3:7: ”Herren bereder en utväg för oss för han har befallt att vi ska gifta oss.”
Innan veckan var slut fick jag betalt för ett jobb jag hade gjort flera månader tidigare. Då sa Priscilla att hon ville starta ett företag för att få in mer pengar. Med pengarna jag hade tjänat köpte hon begagnade handväskor och sålde dem vidare. Efter att ha köpt en del av sakerna på listan över sådant vi behövde hade hon fortfarande kvar dubbelt så mycket pengar som jag hade gett henne.
Under den här tiden kunde jag inte få tag på jobb. Varje jobb som jag blev lovad gick till någon annan. Vi hade två veckor kvar och det fanns fortfarande saker vi behövde köpa. Min fästmö föreslog att vi skulle flytta fram datumet. Allt jag sa var: ”Ett underverk är på väg.”
Bara två dagar före vår bröllopsdag kom underverket: Jag fick betalt för ett jobb som jag hade gjort mer än två veckor tidigare. Jag lärde mig också att med tro och hårt arbete hjälper Herren oss att uppnå våra rättfärdiga mål.
Vi löste in checken i banken och begav oss därefter till marknaden för att köpa resten av det vi behövde mitt i en störtskur. Den såg vi som himlens godkännande av vår handling i tro.
Mindre än 24 timmar senare var vi gifta. När vi ombads att ge varandra de högtidliga löftena fick jag en känsla som jag aldrig tidigare upplevt. Jag var så tillfreds att jag kände att jag skulle kunna göra allt genom tro från den stunden. Senare beseglades vi i Accra tempel.
Du kan behöva en del pengar för att förbereda dig för äktenskap, men det viktigaste du behöver är tro.